Annons:

”Lack of success of ‘displacement-of-furniture-sensitivity’ provocation study may prove validity of real-life cell phone tests for electrohypersensitivity”

A recent provocation study using our ability to easily recognize displacement of furniture in our own home, but not in strangers' homes, points to that most similar experiments trying to prove electrohypersensitivity as real in a laboratory cell phone test setting were bound to fail. The big question is "was such failures deliberately constructed and designed?". The only way to overcome such failures is to stick to real-life cell phone tests, and not to artificial set-ups.

Uppdaterad november 9, 2017, Publicerad november 8, 2017

Looking back at the controversy of how people perceive microwave radiation, it is worthwhile after 20 years of general use by the public to revisit the ways cell phones are tested and how electrohypersensitives perceive radiation in provocation studies.

For many years I have very often pondered the outcome of my own provocation study, Johansson O, "Elöverkänslighet samt överkänslighet mot mobiltelefoner: Resultat från en dubbel-blind provokationsstudie av metodstudiekaraktär" (=”Electrohypersensitivity and sensitivity to mobile telephones: Results from a double-blind provocation study of pilot character", in Swedish), Enheten för Experimentell Dermatologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Rapport nr. 2, 1995, ISSN 1400-6111.

This was the first study on humans, it was very successful, and turned out highly productive and informative. Among it's results was the single test person who was entirely correct, both acutely as well as in the delayed reaction phase, when exposed - in a double-blind manner - to a mobile phone in stand-by mode.

Naturally, being a pilot study there is a number of things that may be discussed, but the interesting part is that the woman being 100% correct actually was the only person living at the place where the test was performed, i.e. it was her own home environment.

Annons:

It should be pointed out that human beings are not especially good in judging absolute numbers, such as the absolute weight of a pencil. However, we are very sensitive to differentiate between a test situation and a natural, well-known reference. To better understand the impact of this fact, I recently made a new provocation study, this time not using electrohypersensitive persons but subjects claiming the ability to recognize the displacement of furniture.

I took 60 test persons, all normal healthy volunteers, not on any on-going medication apart from birth control pills, all being non-smokers, 30-50 years of age, male (n=30) and female (n=30). They were introduced, one-by-one, into an ordinary family house, with three bedrooms, a living room and a kitchen, an attic and a basement, two bathrooms, a front porch, and a front and a back garden. The test persons were not allowed to meet each other before or after the test. In the house, before arriving to it, one piece of furniture (a 3-person sofa) had been displaced. Neither the test person or the technician overlooking the test knew which piece that had been displaced, so it was a genuine double-blind study. The order of the test persons was randomized using a random number table.

The results were quite discouraging, only one subject out of the 60 was able to spot the displaced sofa; the rest had not a clue in spite of all of them claiming the ability to recognize displacement of furniture.

Upon detailed analysis, and breaking the double-blind code, it was revealed that only the test person actually living in the house, i.e. it was her own home, was able to correctly identify the displacement; the rest of the subjects were completely lost. (Interestingly enough, if the house was changed to one of the other subjects homes, then the first correct person suddenly lost the ability to recognize the displaced piece of furniture, and only the person now living in the second house could properly and correctly identify the piece that had changed it's location.)

So going back to Johansson (1995) cited above, it may be argued that perhaps any electrohypersensitivity provocation study in a foreign laboratory located away from the subject's normal environment is firmly set to fail? Of course, the above displacement-of-furniture-sensitive persons, claiming this ability, would all have been dead right had they been allowed to judge the difference in their own home, i.e. in the natural background environment. In the foreign one they were as lost as a blinded animal on a road.

Many of my peers have heavily criticized me for using a real mobile phone in a real life situation instead of a ‘standardized exposure in a laboratory setting’. I now argue that my very use of a real mobile phone may have been the real key to my success with the provocation study [cf. Panagopoulos DJ, Johansson O, Carlo GL, "Real versus simulated mobile phone exposures in experimental studies", BioMed Res Internat 2015, Article ID 607053, http://dx.doi.org/10.1155/2015/607053]. Had we used any laboratory set-up, then most likely we would have – but not deliberately – primed the experiment to become a "no-finding", one. May this have been deliberately done in other projects failing to prove an association between exposure and symptoms, or were their mistakes just due to chance and/or bad judgment and scientific know-how...?

It should be noted that the successful test subject in our double-blind mobile phone-based provocation study initially used her allowed 30 minutes, but for each time got more and more secure in the test situation. The later half of the test meant that she - equally fast as any technical measurement equipment - immediately when the black box was introduced into the test room told the supervisor that either it was only carrying a non-active exact replica or that it contained a real mobile phone in stand-by mode. This is the same quick reactivity as we all utilize when coming into our homes, thus immediately spotting if our spouse has moved a piece of furniture out of it's frame of natural background reference.

This piece of the jig-saw puzzle should encourage the attitudes of microwave radiation researchers to revisit the work of those who found no evidence of association to exposure during provocation.

 

Olle Johansson

 

Also read this article: "Scientists call for cell phone tests to ‘get real’, claiming simulated results grossly misleading"

Olle Johansson, is a Ph.D., associate professor at the The Experimental Dermatology Unit, Department of Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.

He is a world-leading authority in the field of EMF radiation and health effects. Among many achievements he coined the term ”screen dermatitis” which later on was developed into the functional impairment electrohypersensitivity which recognition mainly is due to his work.

Read his full bio here

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ökad risk för cancer kopplas till covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad Igår 12:05 – av Redaktionen
Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

En omfattande sydkoreansk studie visar samband mellan covidvaccin och ökad cancerförekomst, framför allt prostatacancer och lungcancer.

Samtidigt är forskarna försiktiga i sina slutsatser och noga med att påpeka att de statistiska kopplingarna inte utgör bevis för något orsakssamband.

I studien, som publicerats i Biomarker Research, har man tittat på data från 8 407 849 personer mellan 2021 och 2023, hämtade från den koreanska nationella sjukförsäkringsdatabasen. Personerna delades upp i två grupper beroende på om de tagit covidvaccin eller inte. Syftet var att granska både den faktiska förekomsten (incidensen) av cancer och efterföljande cancerrisker ett år efter vaccination.

Resultaten visar att det fanns indikationer på ökade risker för olika cancertyper ett år efter man tagit någon form av covidvaccin, jämfört med de som inte tagit det. Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

Annons:

När det gäller specifika cancerformer sågs de mest uttalade riskökningarna för prostatacancer, som ökade med 69 procent, följt av lungcancer som ökade med 53 procent. Vidare ökade risken för sköldkörtelcancer med 35 procent och magcancer med 34 procent. Kolorektalcancer uppvisade en riskökning på 28 procent, medan bröstcancer ökade med 20 procent.

Dessa riskökningar gällde diagnoser som ställdes inom ett år efter vaccination, oavsett om det var mRNA- eller icke-mRNA-vacciner som användes. Det är dock oklart vilka covidvaccin som ingick i studien.

Statistiska samband

Forskarna betonar dock att studiens resultat inte ger bevis för att covidvaccin ger cancer, utan att det handlar om "statistiska samband".

En möjlig orsak skulle exempelvis kunna vara att covidvaccinerade personer troligen har genomgått fler medicinska kontroller och screeningar, vilket ökar chansen att upptäcka cancer tidigt jämfört med de som inte tagit covidvaccin. Däremot kan man inte säga med säkerhet vad det beror på, bara att det finns en skillnad beroende på covidvaccinstatus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Testosteron styr inte mäns ekonomiska risktagande

Publicerad oktober 25, 2025 – av Redaktionen
Forskarna testade nio olika ekonomiska beteenden – från risktagande till generositet – men fann ingen skillnad mellan grupperna.

Testosteron har ingen effekt på mäns ekonomiska beslut, visar den hittills största studien på området. Tusen kanadensiska män som fick testosteron fattade samma beslut som de som fick placebo – ett resultat som utmanar tidigare forskning.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, deltog 1000 kanadensiska män i åldrarna 18 till 45 år. Männen slumpades till att antingen få en dos på 11 milligram testosteron eller placebo i en dubbelblind studie. När hormonet börjat verka fick männen sedan delta i olika experiment för att mäta risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser.

Totalt mättes nio olika utfall och resultatet visade att både grupper betedde sig i genomsnitt likadant, oavsett om de fått testosteron eller placebo – i samtliga utfall.

Våra resultat ger starka bevis för att kortvariga ökningar av testosteron inte har någon meningsfull inverkan på mäns ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm i ett pressmeddelande.

Annons:

Största studien inom området

Tidigare studier har visat att testosteron kan påverka benägenheten till att exempelvis ta risker eller att tävla i ekonomiska situationer, men den här studien visar att så inte nödvändigtvis är fallet. Den här studien är också den största i sitt slag inom området, där tio till tjugo gånger fler män deltagit än i tidigare studier.

Forskarna betonar dock att man endast testade en dos samt ett tidsperspektiv hos männen, vilket innebär att andra möjliga effekter skulle kunna inträda vid olika doser eller tidsperspektiv. Kvinnor ingick heller inte i försöket.

Studien är viktig eftersom den direkt ifrågasätter idén att kortvariga svängningar i testosteronnivåer förklarar varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet, säger Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Varför reagerar många negativt på forskning som ”gynnar” män?

Publicerad oktober 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Både kvinnor och män reagerar negativt på forskningsresultat som "gynnar" män.

En studie, publicerad i International Journal of Psychology, avslöjar att forskning som pekar mot att män är överlägsna kvinnor inom vissa områden ofta bemöts mindre positivt än forskning som visar motsatsen.

Forskarna bakom studien, ledd av Steve Stewart-Williams, professor i psykologi vid University of Nottingham Malaysia, ville undersöka varför detta fenomen uppstår och fann då att upplevd skada på kvinnor är en nyckelfaktor som driver de negativa reaktionerna mot manliga fördelar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 april 2024.


Forskningen bygger på flera års arbete med att studera hur människor reagerar på studier om könsskillnader. Enligt Stewart-Williams har det varit en återkommande observation att människor reagerar mindre positivt på forskning som placerar män i ett fördelaktigt ljus, jämfört med forskning som gynnar kvinnor.

Annons:

För att förstå varför detta inträffar genomförde forskarna ett experiment med 433 deltagare, för att testa hypotesen om att människor anser att manligt gynnad forskning är mer skadlig för kvinnor än vice versa.

Vi ville veta varför. Vår hypotes var att en nyckelfaktor är att människor ser forskning som favoriserar män som mer skadlig för kvinnor än forskning som favoriserar kvinnor är för män, förklarar Stewart-Williams.

Polis - ett yrke som ofta förknippas med män och manlighet. Foto: Daniel Holking/iStock

Så gick experimentet till

För att genomföra experimentet rekryterades deltagarna från en onlineplattform för akademisk forskning. Deltagarna fick olika perspektiv på könsskillnadsforskning genom en inledande ingress som betonade antingen fördelarna eller nackdelarna med sådan forskning.

Därefter presenterades deltagarna för en fiktiv forskningsstudie om könsskillnader gällande intelligens. Studien utformades för att se så legitim ut som möjligt, med påståenden som att "kvinnor är intelligentare än män" eller vice versa. För att manipulera experimentella förhållanden leddes studien av både manliga eller kvinnliga forskare.

Innan deltagarna bedömde forskningsresultaten exponerades de för påståenden om hur könsskillnadsforskning kan vara skadlig eller hjälpsam för kvinnor. Resultaten visade att oavsett deltagarnas kön reagerade de negativt på forskning som gav männen fördel.

Inställningen var inte märkbart påverkad av deltagarnas kön, vilket tyder på att könsgruppsbias inte spelade en huvudroll för reaktionerna.

Gravid graviditet
Påverkar det kvinnliga moderskapet synen på manliga fördelar? Foto: Amina Filkins/Pexels

Mer "synd om" kvinnor än män

Studien undersökte också huruvida forskarens kön påverkade reaktionerna på forskningen. Resultaten visade att deltagarna reagerade något mindre positivt på manligt ledd forskning, särskilt när resultaten gynnade män.

Effekten var, kanske något överraskande, mer uttalad bland studiens manliga deltagare. Något som kan antyda att trovärdigheten eller acceptansen av manligt gynnad forskning kan vara beroende av forskarens uppfattade könsneutralitet. Responsen från de manliga deltagarna kan också ha en delvis förklaring genom åratal av feministisk indoktrinering gentemot pojkar och män.

Ytterligare en aspekt av studien var undersökningen av deltagarnas befintliga hållningar till könsskillnadsforskning. Deltagare, som exponerades för information som belyser nackdelarna med sådan forskning, reagerade mer negativt på de fiktiva resultaten än de som fick information om dess potentiella fördelar.

Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga deltagare när det gällde manligt gynnad forskning, vilket tycks bekräfta att oron för skada på kvinnor ligger till grund för aversionen mot sådana resultat.

Stewart-Williams: – Antipatin mot forskning som gynnar män kommer från en god plats: Människor vill skydda kvinnor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid

Publicerad oktober 21, 2025 – av Redaktionen
"Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin", enligt vaccinforskaren Karin Loré.

Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.

I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.

Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.

Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.

Annons:

Hoppas på AI-lösning

Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon.

Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.

Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.