Bevarade växtrester som hittas i samband med arkeologiska utgrävningar kan ge större kunskap om järnålderns åkerbruk, skriver Radoslaw Grabowski i sin avhandling vid Umeå universitet.
Han har med hjälp av data från alnf tillgängliga arkeobotaniska analysen södra Sverige fram till år 2009, och en jämförbar studie i Danmark, beskrivit de stora utvecklingsdragen i val av grödor under olika skeden av järnåldern. Därmed har han identifierat kronologiska och geografiska luckor i tidigare tillgängligt material.
Avhandlingen visar vidare hur analyser av förkolnade växter från boplatser kan förbättras genom en samordning av botaniska metoder tillsammans med mark-kemiska och mark-fysiska analyser, skriver Umeå universitet.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.