Annons:

Jack the Ripper avmaskerad efter DNA-genombrott

Uppdaterad oktober 17, 2024, Publicerad oktober 10, 2024
– av Jan Sundstedt
Jack the Ripper
Gåtan om Jack the Ripper kan i och med en ny bok kanske vara på väg mot ett bokslut.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Efter 136 år av spekulationer tror sig författaren och forskaren Russell Edwards ha lyckats peka ut den ökände seriemördaren Jack the Ripper som varande den polsk-judiske invandraren Aaron Kosminski.

Nya DNA-analyser har gjort det möjligt att knyta Kosminski till en av mordplatserna, vilket kan vara det avgörande beviset i det över hundra år olösta seriemördarfallet.

Russell Edwards, som studerat Ripper-fallet i närmare 30 år, använder i sin senaste bok Naming Jack The Ripper: The Definitive Reveal, DNA-bevis från en sjal tillhörande ett av offren, Catherine Eddowes.

Sjalen, som återfanns i samband med mordet, ska ha varit täckt av blod- och sädesfläckar. Genom att jämföra dessa med DNA från efterlevande släktingar till både offret och Kosminski, har Edwards funnit matchande resultat.

Annons:

Russel Edwards menar att de nya fynden är det slutgiltiga beviset för att Aaron Kosminski varit identisk med Jack the Ripper, och som även understryker att tidigare försök att lösa gåtan saknat denna typ av vetenskapliga bevis.

Aaron Kosminski, som också var en av de huvudmisstänkta vid tiden för morden i Whitechapel 1888, var en polsk invandrare som flyttade till Londons östra delar för att undkomma judeförföljelser i Östeuropa.

Kosminski, som ansågs ha "stark motvilja mot kvinnor och särskilt prostituerade", pekades ut som en möjlig gärningsman i den så kallade Macnaghten-memorandan 1894.

Men bristen på konkreta bevis, samt den politiska korrektheten i att inte anklaga en judisk invandrare, gjorde att han aldrig arresterades.

Kosminski tidigt misstänkt

DNA-analysen som gjordes på sjalen visade en positiv matchning med en okänd ättling till Eddowes. Dessutom bekräftades en träff mellan DNA från sädesfläckarna och en efterlevande släkting till Kosminskis syster.

Sjalen köptes av Edwards på en auktion i Bury St Edmunds år 2007. Den hade då gått i arv i flera generationer i en familj kopplad till en polis som arbetade på mordplatsen.

Polisen, Amos Simpson, ska ha tagit sjalen som en "makaber gåva" till sin fru efter att Eddowes kropp förts till bårhuset.

"Jag tvivlade först på att sjalen kunde tillhöra Eddowes, eftersom den var väldigt påkostad för en kvinna i hennes ekonomiska situation. Men designen och färgerna på sjalen matchade de som tillverkades i S:t Petersburg på den tiden, vilket väckte misstankar om att den kunde ha tillhört Kosminski själv, uppger Edwards i sin bok.

För att skapa en ännu mer detaljerad bild av mördaren har Edwards även använt avancerad ansiktsrekonstruktionsteknik baserat på gamla familjefoton från Kosminskis släktingar. Resultatet visar en ung man med kort hår, markerade kindben och intensiv blick.

Det är enligt Edwards den mest exakta bilden hittills av Jack the Ripper.

Frimurarkopplingen

Russel Edwards misstänker också att Kosminskis brors frimurarkontakter förmodligen var det som förhindrade att han greps. Detta med anledning av den politiskt och etniskt präglade intentionen att Londons judiska diaspora behövde skyddas från antisemitism.

Än mer negativt för Kosminskis del är att mördaren lämnade ytterligare en ledtråd på Eddowes mordplats. I närheten klottrades med krita den mystiska frasen "Juwes är människorna som inte får skulden för något" - med ordet 'Juwes', i motsats till 'Jews', stavat på frimuraraktigt sätt.

Kosminski greps aldrig och 1890, efter att ha drabbats av ett misstänkt schizofrent sammanbrott där han hotade sin syster med kniv, lades han in på Colney Hatch sinnessjukhus i norra London.

Han dog 28 år senare på Leavesden Asylum i Hertfordshire.

Jack the Ripper-fallet

  • Brottsperiod: Augusti–november 1888
  • Plats: Whitechapel, östra London
  • Offer: Minst fem kvinnor, alla prostituerade, mördades brutalt under vad som kallas de kanoniska morden. Offren var: Mary Ann Nichols, Annie Chapman, Elizabeth Stride, Catherine Eddowes och Mary Jane Kelly

Mordens kännetecken:

Samtliga offer fick sina halsar avskurna och vissa fick inre organ borttagna, vilket gav upphov till teorier om att mördaren hade anatomiska eller kirurgiska kunskaper.
Tre av kvinnorna – Chapman, Eddowes och Kelly – fick dessutom kroppsdelar borttagna.

Polisen undersökte totalt 11 mord på kvinnor i Whitechapel mellan april 1888 och februari 1891, men det är allmänt överenskommet att endast fem av dem definitivt utfördes av Jack the Ripper.

Jack the Ripper har förblivit oidentifierad i över ett sekel. Många teorier har framställts, men ingen har tidigare kunnat bevisas.

Teorin om Aaron Kosminski:

Aaron Kosminski, en polsk-judisk migrant och tidig misstänkt, har genom DNA-bevis från ett av offrens sjalar i en ny bok pekats ut som mördaren. Kosminski togs aldrig till rätta och dog på ett mentalsjukhus 1919.

Jack the Ripper-fallet är fortfarande ett av världens mest kända olösta brott, med omfattande forskning och spekulationer i över 130 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Skilsmässa skadar små barns utveckling

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
Enligt en kinesisk studie riskerar barn till skilda föräldrar att halka efter inom en rad olika utvecklingsområden.

Barn vars föräldrar skiljer sig riskerar att halka efter i sin utveckling – särskilt när det gäller sociala färdigheter, läsförmåga och fysisk hälsa. Resultaten kommer från en jättestudie som följt 62 000 förskolebarn och jämfört barn från skilda och intakta familjer.

Forskningen, som har publicerats i tidskriften BMJ Paediatrics Open, är en av de största som gjorts på yngre barn och visar att skilsmässa kan bromsa små barns utveckling på flera områden.

Skilsmässor drabbar inte bara de vuxna utan har också mycket stor påverkan på barnen. Tidigare forskning har dock ofta baserats på små grupper av frivilliga deltagare och gett motstridiga resultat. Dessutom har studierna främst fokuserat på äldre barn, vilket gjort att kunskapen om hur de yngsta barnen påverkas varit bristfällig.

Den nya studien fyller denna kunskapslucka genom att undersöka barn mellan 3 och 5 år – en kritisk åldersperiod där utvecklingen går särskilt snabbt och där viktiga grunder läggs för barnets framtida sociala, emotionella och kognitiva förmågor.

Annons:

Forskarna använde det så kallade Human Capability Index, som mäter barns utveckling inom nio områden: läsning, tal, skrivning, inlärning, uthållighet, talförståelse, kulturell kunskap, sociala och emotionella förmågor samt fysisk hälsa.

Sämre på nästan allt

Av de drygt 62 000 barnen i studien hade 2 409 (knappt 4 procent) föräldrar som skilt sig. När forskarna jämförde dessa barn med barn från intakta familjer blev skillnaderna tydliga: barn vars föräldrar skilt sig hade lägre poäng på nästan alla utvecklingsområden.

Allra störst var skillnaderna inom sociala och emotionella färdigheter, fysisk hälsa och läsförmåga medan medelstora skillnader sågs för verbal kommunikation, uthållighet, talförståelse och kulturell kunskap. Minst påverkan märktes inom områdena skrivning och allmän inlärningsförmåga.

Sammantaget visade studien att barn från skilda familjer hade större risk att hamna efter i sin utveckling jämfört med jämnåriga barn vars föräldrar fortfarande levde tillsammans.

Forskarna betonar att resultaten visar på behovet av mer forskning om hur samhället kan stödja denna utsatta grupp. Både föräldrar, släkt och vänner, sjukvården och samhället i stort behöver hitta bättre sätt att hjälpa barn genom skilsmässoprocesser så att deras utveckling inte påverkas negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobilskrollning skadar koncentrationen – unga särskilt utsatta

Publicerad september 28, 2025
– av Redaktionen

Varje gång man tar upp mobilen för att skrolla riskerar man att försämra sin koncentrationsförmåga. Forskning från Lunds universitet visar att de negativa effekterna kan vara särskilt allvarliga för unga. Motoriska aktiviteter och vila är exempel på effektiva motmedel.

Vid Lunds universitet bedrivs forskning kring bland annat hjärnan och dess sensorimotoriska funktioner under ledning av Henrik Jörntell, som är professor i neurofysiologi.

Den senaste forskningen handlar om hjärnan och dess koncentrationsförmåga, inklusive en ökad kunskap kring att hjärnan helt enkelt blir vad man tränar den till att göra. Något som behöver tränas på är just koncentrationsförmågan, något som riskerar att försämras markant av att skrolla på mobilen.

Dagdrömma

Jörntell förklarar att skrolla på sociala medier ofta bryter den naturliga informationsupptagningen. Enkelt beskrivet fungerar människan så att man gör någonting och sedan blir man trött och då går man och vilar – för att där bearbeta det man varit med om.

Annons:

Hjärnan behöver växla mellan djup koncentration och sedan helt få vila och dagdrömma, när man skrollar på mobilen gör man varken det ena eller det andra. Om man då tar upp mobilen varje gång man har en paus eller en stund över får man därmed inte de naturliga stunderna av vila, eller den eftertänksamhet som Jörntell beskriver, som hjärnan behöver.

När man är barn eller ung formas hjärnan fortfarande och forskning visar att det kan hindra hjärnans förmåga att lära sig koncentration från början.

Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger han till Bonniertidningen DN.

Tidigare studier har också visat att exempelvis barn som utsätts för konstant stress får svårare att koncentrera sig senare i livet. Hypotesen i den nya forskningen är att mycket skrollande tränar hjärnan till en ständig ytlig vaksamhet och aldrig kan gå ner i ett lugn och koncentrera sig djupt.

Hjärnan måste tränas

Även om man som barn inte övat sin koncentrationsförmåga kan man senare träna upp den, menar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Hjärnan kan ses som en muskel som ständigt behöver tränas.

Vuxna kan också drabbas, tränar man inte sin hjärna kan det leda till sämre koncentrationsförmåga. Koncentration är svår att mäta, men man vet att de delar av hjärnan som används också förstärks.

Man måste på något vis ständigt hålla hjärnan i trim, det vet vi också att det gäller äldre för att förebygga demens, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet till skattefinansierade SR.

Foto: iStock/tum3123

Vill fortsätta skrolla

Jörntell pekar också mot att sociala medier är utformade på ett sätt som får en att bara vilja fortsätta att skrolla. Biologiskt menar han att man då kan känna sig manad att fortsätta skrolla för att det ligger i människans natur att behöva släppa allt för att ta sig ur livsfarliga situationer, detta inkluderar också behovet av att bearbeta.

Även typen av innehåll som finns på sociala medier har en betydelse för hur det kommer att påverka koncentrationen.

Att hela tiden mata sig själv med ny information utan att man hinner bearbeta den och att det är platt information utan informationsdjup, som det ofta är frågan om när vi sitter och skrollar på mobilen, är dåligt för hjärnans hälsotillstånd, säger Henrik Jörntell.

Måla eller läs en bok

Jörntell menar dock att det inte är skadligt att skjuta på behovet av att bearbeta under dagen, men att det inte går att lägga allt på hög under en längre tid. Vill man ha någon underhållning under dagen är det bättre att se på en film eller läsa en bok då det kräver mer koncentrationsförmåga.

För barn, som kanske inte alltid kan läsa en lång bok, menar Björkstén att motoriska aktiviteter som exempelvis att måla eller vara ute och springa är väldigt bra för att träna upp koncentrationsförmågan, och sedan följt av vila för att bearbeta.

Poängen är att göra aktiviteter som gärna kopplar ihop kropp och hjärna och kräver fokus. Och sedan att man också har stunder då man dagdrömmer, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-skapade virus kan döda bakterier

Utvecklingen av AI

Publicerad september 27, 2025
– av Markus Andersson
Bakteriofager fäster på bakterier, sprutar in sitt DNA och förökar sig tills bakterien spricker. AI kan nu designa nya varianter från grunden.

Forskare i Kalifornien har använt artificiell intelligens för att designa virus som kan föröka sig och döda bakterier.

Genombrottet öppnar för nya medicinska behandlingar – men riskerar också att bli ett farligt vapen i fel händer.

Forskare vid Stanford University och Arc Institute har för första gången lyckats skapa kompletta genom med hjälp av artificiell intelligens. Deras AI-designade virus kan faktiskt föröka sig och döda bakterier.

— Det var ganska slående, att faktiskt se denna AI-genererade sfär, säger Brian Hie, som leder laboratoriet vid Arc Institute där arbetet utfördes.

Annons:

Teamet använde en AI kallad Evo, tränad på genomen från omkring 2 miljoner bakteriofager (virus som attackerar bakterier). De valde att arbeta med phiX174, ett enkelt virus med bara 11 gener och 5 000 DNA-bokstäver.

16 av 302 fungerade

Forskarna lät AI:n designa 302 olika genomvarianter, som sedan tillverkades kemiskt som DNA-strängar. När de blandade dessa med E. coli-bakterier fick de ett genombrott: 16 av designerna fungerade och skapade virus som kunde föröka sig.

— De såg virus med nya gener, med förkortade gener, och till och med olika genordningar och arrangemang, säger Jef Boeke, biolog vid NYU Langone Health som fått förhandstillgång till studien.

Eftersom virus inte räknas som levande organismer är detta ännu inte riktigt AI-designat liv – men det är ett viktigt första steg mot den teknologin.
Stor medicinsk potential

Teknologin har stor potential inom medicin. "De flesta genterapi använder virus för att transportera gener in i patienters kroppar, och AI kanske kan utveckla mer effektiva sådana," förklarar Samuel King, studenten som ledde projektet.

Läkare har tidigare prövat så kallad fagterapi för att bekämpa allvarliga bakterieinfektioner, något som AI-designade virus skulle kunna förbättra.

"Allvarliga farhågor"

Men teknologins utveckling väcker också stark oro. Forskarna har medvetet undvikit att träna sin AI på virus som infekterar människor, men andra skulle kunna missbruka metoden.

— Ett område där jag uppmanar till extrem försiktighet är all viral förstärkningsforskning, särskilt när den är slumpmässig så att du inte vet vad du får. Om någon gjorde detta med smittkoppor eller mjältbrand, skulle jag ha allvarliga farhågor, varnar J. Craig Venter, pionjär inom syntetisk biologi.

Venter menar att teknologin i grund och botten bygger på samma princip av att prova sig fram som han själv använde för två decennier sedan, bara mycket snabbare.

Framtida utmaningar

Att skapa större organismer är betydligt svårare. E. coli har tusen gånger mer DNA än phiX174. "Komplexiteten skulle skjuta i höjden från häpnadsväckande till väldigt mycket mer än antalet subatomära partiklar i universum," förklarar Boeke.

Jason Kelly, VD för bioteknikföretaget Ginkgo Bioworks, tror att automatiserade laboratorier där AI kontinuerligt förbättrar sina genomdesigner kommer att behövas för framtida genombrott.

— Detta skulle vara en vetenskaplig milstolpe av nationell skala, eftersom celler är byggstenarna för allt liv. USA bör se till att vi komma dit först, säger Kelly.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige först i världen med psykedelika mot anorexi

Publicerad september 22, 2025
– av Isac Boman
Psilocybin har använts framgångsrikt på patienter med depression och PTSD. Förhoppningen är att det skah jälpa även anorexipatienter.

Forskare vid Lunds universitet startar nu världens första studie där psykedeliska läkemedel testas på unga patienter med anorexia nervosa. Pilotstudien omfattar 40 patienter mellan 16 och 35 år och inleds under hösten.

Anorexia nervosa är en av de psykiatriska diagnoser som har högst dödlighet. Varje år diagnostiseras cirka 8 300 unga med ätstörningar i Sverige, där anorexia nervosa är vanligast bland flickor i åldern 11–17 år. Sjukdomen kännetecknas av begränsat födointag, intensiv rädsla för viktuppgång och förvrängd kroppsuppfattning.

— Anorexi har en ärftlig komponent och förekommer också oftare hos personer som har autism eller tvångssyndrom. Det finns två tydliga ålderstoppar för insjuknande. Den första är vid 14 års ålder och nästa kommer runt 18 år, säger Pouya Movahed Rad, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Psykiatri Skåne.

Studien är främst en säkerhetsstudie där forskarna ska utvärdera risker och biverkningar av psilocybin jämfört med sedvanlig behandling. Deltagarna, som rekryteras från hela Region Skåne, ska ha haft minst ett återfall i sin sjukdom och får psilocybin vid två tillfällen under noggrant övervakade sessioner.

Annons:

— Anorexia är en allvarlig sjukdom och det saknas befintlig farmakologisk behandling mot sjukdomen. Det är därför viktigt att pröva nya metoder som kan rikta sig mot sjukdomens kärnsymtom, utan att enbart fokusera på vikt, säger Olea Schau Rybäck, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare inom psykiatri Skåne.

"Hjärnan är fantastisk"

Psilocybin är en psykedelisk substans som finns i vissa svampar. Tidigare forskning på depression och PTSD har visat att ämnet kan bryta rigida tanke- och beteendemönster. Hypotesen är att psilocybin kan påverka hjärnans synaptiska plasticitet även hos anorexipatienter.

— Hjärnan är fantastisk och oförutsägbar. Psilocybin kan öppna upp ett terapeutiskt fönster för att skapa nya funktionella mönster. Är behandlingen framgångsrik, ser jag inget hinder att psykedeliska läkemedel kan bli en etablerad behandling för anorexi nervosa i framtiden, säger Pouya Movahed Rad.

Resultaten från studien, som finansieras av Norrsken Mind, beräknas vara färdiga under slutet av 2027. Om forskarna finner lovande resultat planeras en större studie med fokus på behandlingseffekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.