MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://nyadagbladet.se/vetenskap/jack-the-ripper-avmaskerad-efter-dna-genombrott/

Vetenskap

Jack the Ripper avmaskerad efter DNA-genombrott

Uppdaterad oktober 17, 2024, Publicerad oktober 10, 2024 – av Jan Sundstedt
Jack the Ripper
Gåtan om Jack the Ripper kan i och med en ny bok kanske vara på väg mot ett bokslut.
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Efter 136 år av spekulationer tror sig författaren och forskaren Russell Edwards ha lyckats peka ut den ökände seriemördaren Jack the Ripper som varande den polsk-judiske invandraren Aaron Kosminski.

Nya DNA-analyser har gjort det möjligt att knyta Kosminski till en av mordplatserna, vilket kan vara det avgörande beviset i det över hundra år olösta seriemördarfallet.

Russell Edwards, som studerat Ripper-fallet i närmare 30 år, använder i sin senaste bok Naming Jack The Ripper: The Definitive Reveal, DNA-bevis från en sjal tillhörande ett av offren, Catherine Eddowes.

Sjalen, som återfanns i samband med mordet, ska ha varit täckt av blod- och sädesfläckar. Genom att jämföra dessa med DNA från efterlevande släktingar till både offret och Kosminski, har Edwards funnit matchande resultat.

Annons:

Russel Edwards menar att de nya fynden är det slutgiltiga beviset för att Aaron Kosminski varit identisk med Jack the Ripper, och som även understryker att tidigare försök att lösa gåtan saknat denna typ av vetenskapliga bevis.

Aaron Kosminski, som också var en av de huvudmisstänkta vid tiden för morden i Whitechapel 1888, var en polsk invandrare som flyttade till Londons östra delar för att undkomma judeförföljelser i Östeuropa.

Kosminski, som ansågs ha "stark motvilja mot kvinnor och särskilt prostituerade", pekades ut som en möjlig gärningsman i den så kallade Macnaghten-memorandan 1894.

Men bristen på konkreta bevis, samt den politiska korrektheten i att inte anklaga en judisk invandrare, gjorde att han aldrig arresterades.

Kosminski tidigt misstänkt

DNA-analysen som gjordes på sjalen visade en positiv matchning med en okänd ättling till Eddowes. Dessutom bekräftades en träff mellan DNA från sädesfläckarna och en efterlevande släkting till Kosminskis syster.

Sjalen köptes av Edwards på en auktion i Bury St Edmunds år 2007. Den hade då gått i arv i flera generationer i en familj kopplad till en polis som arbetade på mordplatsen.

Polisen, Amos Simpson, ska ha tagit sjalen som en "makaber gåva" till sin fru efter att Eddowes kropp förts till bårhuset.

"Jag tvivlade först på att sjalen kunde tillhöra Eddowes, eftersom den var väldigt påkostad för en kvinna i hennes ekonomiska situation. Men designen och färgerna på sjalen matchade de som tillverkades i S:t Petersburg på den tiden, vilket väckte misstankar om att den kunde ha tillhört Kosminski själv, uppger Edwards i sin bok.

För att skapa en ännu mer detaljerad bild av mördaren har Edwards även använt avancerad ansiktsrekonstruktionsteknik baserat på gamla familjefoton från Kosminskis släktingar. Resultatet visar en ung man med kort hår, markerade kindben och intensiv blick.

Det är enligt Edwards den mest exakta bilden hittills av Jack the Ripper.

Frimurarkopplingen

Russel Edwards misstänker också att Kosminskis brors frimurarkontakter förmodligen var det som förhindrade att han greps. Detta med anledning av den politiskt och etniskt präglade intentionen att Londons judiska diaspora behövde skyddas från antisemitism.

Än mer negativt för Kosminskis del är att mördaren lämnade ytterligare en ledtråd på Eddowes mordplats. I närheten klottrades med krita den mystiska frasen "Juwes är människorna som inte får skulden för något" - med ordet 'Juwes', i motsats till 'Jews', stavat på frimuraraktigt sätt.

Kosminski greps aldrig och 1890, efter att ha drabbats av ett misstänkt schizofrent sammanbrott där han hotade sin syster med kniv, lades han in på Colney Hatch sinnessjukhus i norra London.

Han dog 28 år senare på Leavesden Asylum i Hertfordshire.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Jack the Ripper-fallet

  • Brottsperiod: Augusti–november 1888
  • Plats: Whitechapel, östra London
  • Offer: Minst fem kvinnor, alla prostituerade, mördades brutalt under vad som kallas de kanoniska morden. Offren var: Mary Ann Nichols, Annie Chapman, Elizabeth Stride, Catherine Eddowes och Mary Jane Kelly

Mordens kännetecken:

Samtliga offer fick sina halsar avskurna och vissa fick inre organ borttagna, vilket gav upphov till teorier om att mördaren hade anatomiska eller kirurgiska kunskaper.
Tre av kvinnorna – Chapman, Eddowes och Kelly – fick dessutom kroppsdelar borttagna.

Polisen undersökte totalt 11 mord på kvinnor i Whitechapel mellan april 1888 och februari 1891, men det är allmänt överenskommet att endast fem av dem definitivt utfördes av Jack the Ripper.

Jack the Ripper har förblivit oidentifierad i över ett sekel. Många teorier har framställts, men ingen har tidigare kunnat bevisas.

Teorin om Aaron Kosminski:

Aaron Kosminski, en polsk-judisk migrant och tidig misstänkt, har genom DNA-bevis från ett av offrens sjalar i en ny bok pekats ut som mördaren. Kosminski togs aldrig till rätta och dog på ett mentalsjukhus 1919.

Jack the Ripper-fallet är fortfarande ett av världens mest kända olösta brott, med omfattande forskning och spekulationer i över 130 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/vetenskap/cancer-okar-bland-unga-i-norden/

Vetenskap

Cancer ökar bland unga i Norden

Publicerad Idag 09:20 – av Emil Fjellstedt
Kvinna insvept i filt står vid ett fönster och tittar ut över ett öppet landskap
Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden, enligt en nordisk registerstudie.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden. Risken är fortfarande låg jämfört med de äldre – men i de yngsta generationerna syns mönster som forskarna kallar särskilt oroande.

Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med de nordiska cancerregistren analyserat registerdata via NORDCAN för vuxna i Norden åren 2003–2022.

Resultaten, som publicerades i The Lancet Regional Health – Europe, visade att uppgången var störst för tjocktarms-, njur- och sköldkörtelcancer, med mer än 2 procent per år. Allra snabbast steg tjocktarmscancer bland dem under 35 år.

Tjocktarms- och njurcancer ökade mer bland de unga än bland de äldre, medan sköldkörtelcancer steg ungefär lika i båda grupperna. Sammantaget handlar det om 9 174 extra tidiga cancerfall: från 47 491 under 2003–2007 till 56 665 under 2018–2022.

Annons:

Diagnostiken förklarar en del – men inte allt

Forskarna är tydliga med att en del av uppgången handlar om att sjukvården letar och hittar mer, särskilt när det gäller sköldkörtel- och njurcancer. Samma förklaring räcker inte för tjocktarms- och bröstcancer i de yngsta.

— Våra resultat visar ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna. Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, som är studiens förstaförfattare.

För tjocktarms- och bröstcancer såg forskarna de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom en högre förekomst i de yngsta generationerna. Johansson beskriver just det som särskilt oroande, eftersom dessa generationer sannolikt bär med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar.

Studien är observationell och kan inte visa vad ökningarna beror på. Forskarna har inga uppgifter på individnivå om riskfaktorer.

— Eftersom våra data är observationella utan information på individnivå om riskfaktorer kan vi bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster. Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper, säger Johansson.

Lungcancer och äggstockscancer minskade bland unga vuxna, och hudmelanom har gått ned under det senaste decenniet sedan 2013. Enligt Johansson ligger det i linje med minskad rökning och lägre solexponering i yngre generationer.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/vetenskap/videospel-ger-sma-plus-for-minnet/

Vetenskap

Dataspel ger små plus för minnet

Uppdaterad Idag kl 12:23, Publicerad Idag 08:02 – av Markus Andersson
Person spelar videospel på en bärbar dator.
Forskarna fann små positiva samband mellan videospel och flera kognitiva förmågor, men effekten var minst i de kontrollerade försöken.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt.

Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid.

Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader.

Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.

Annons:

Spelarna kan redan ha varit snabbare

Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten.

När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.

Träning ger ofta smala färdigheter

Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort.

En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/vetenskap/mannen-trodde-han-raddat-tamkatt-okand-vildkattart/

Vetenskap

Mannen trodde att han räddat en tamkatt – det var en okänd vildkattsart

Den biologiska mångfalden

Publicerad Idag 07:21 – av Emil Fjellstedt
Två bilder av en liten prickig vildkatt, tilcayo, sittande bland löv i skog.
Tilcayo är den första levande kattart som fått ett nytt vetenskapligt namn på mer än hundra år.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Forskare har namngivit en ny vildkatt i Bolivias molnskog: Leopardus tilcayo. Det är första gången på mer än hundra år som en levande kattart får ett nytt vetenskapligt namn.

Namnet tilcayo är hämtat från lokalbefolkningens eget ord för den lilla katten, som lever i Yungas – bältet av molnskog på Andernas östsluttning.

Katten är mindre än en genomsnittlig tamkatt: omkring 46 centimeter lång och väger cirka 1,4 kilo. Pälsen är ljusbrun med oregelbundet formade rosetter, enligt Paola Nogales-Ascarrunz, en av forskarna bakom beskrivningen.

Slutsatsen vilar på genetik. Forskarlaget jämförde 38 hela arvsmassor från katter i släktet Leopardus, flera av dem hämtade ur museisamlingar, och kom fram till att det som hittills kallats tigerkatter i själva verket är fem skilda arter, enligt en studie i Current Biology. Tilcayolinjen skilde sig från de övriga för omkring 1,4 miljoner år sedan.

Annons:

Samtidigt är underlaget om djuret självt magert: två levande individer har undersökts, utöver ett litet antal bilder från kamerafällor. Vad katten äter och hur många som finns kvar i det vilda är i stort sett okänt. Spillningen innehåller rester av små gnagare, och kamerorna antyder att den främst rör sig nattetid.

En av de två individerna är en hane på omkring tio år som sedan 2016 lever på djurhemmet Senda Verde. En man hade hittat honom som unge vid en väg och tagit hem honom i tron att det var en tamkatt.

Yungas hör till regionens mest hotade ekosystem, pressat av skogsskövling, jordbruk, anlagda bränder och gruvdrift. IUCN räknar i dag tigerkatter som två sårbara arter. Delas de upp i fem blir varje linje mindre – och därmed mer sårbar. Forskarna har lämnat sitt underlag till IUCN inför kommande bedömning.

— Även i en så uppmärksammad djurgrupp som kattdjuren finns det fortfarande nya arter att upptäcka, säger Eduardo Eizirik, studiens seniorförfattare.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/vetenskap/30-kemikalier-hittades-barnklader/

Vetenskap

30 kemikalier hittades i barnkläder

Barns hälsa

Publicerad september 15, 2026 – av Redaktionen
Barn i blå jacka springer på en höstig gångväg.
I studien hade mörka polyesterplagg högst halter av de undersökta kemikalierna, medan ljusa bomullsplagg hade lägst.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.

Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.

Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt studien i tidskriften Contact Dermatitis. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.

Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.

Annons:

Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.

— Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.

Tvätt och svett gav olika bild

Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.

Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.

— Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier, säger han.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: