MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 1 augusti 2025

fredag 1 augusti 2025

 

Historieprofessor utmanar synen på korstågen

publicerad 4 mars 2024
– av Jan Sundstedt
Tempelherreorden korståg Kingdom of Heaven
Tempelriddare på frammarsch i filmen "Kingdom of Heaven".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Linköpingsprofessorn Kjell Olof Lejon tar strid mot etablerade uppfattningar om korstågen och presenterar en mer nyanserad bild av dess bakgrund och motiv. Hans senaste bok om Tempelherreorden söker uppvisa en mer korrekt bild av korstågen som ett i första hand defensivt svar på femhundra års muslimsk expansion i Europa.

Kjell Olof Lejon har utöver sin professorstitel också en bakgrund som reservofficer och pastor, och han reflekterar ofta över den kristna trons förhållande till våld och försvar. Han betonar att användningen av våld kan vara nödvändig för att upprätthålla ett gott samhälle och framhåller kristnas roll som poliser och soldater.

Idén till boken ”Tempelherreorden: om korstågens och ordens historia, nyfunna dokument och modernt historiebruk” föddes under Lejons tid som gästprofessor i USA. Ett startskott kan sägas vara när han i samband med en kurs om film och religion granskade filmen Kingdom of Heaven (Ridley Scott, 2005). Lejon upptäckte då ett stort antal historiska felaktigheter.

I samband med kursen tittade vi på Ridley Scotts film Kingdom of Heaven. I en intervju om filmen sade Ridley Scott att den byggde på historiska fakta. Men när jag började titta på detta såg jag att det inte alls stämde i alla delar. En av de grymmaste och mest hycklande figurerna i filmen som skildrades som tempelherre var en historisk person som aldrig var med i Tempelherreorden. Jag upptäckte sedan att även den moderna normalsynen på korstågen var oerhört skev, kommenterar han i samband med en intervju med Världen idag.

Västerländsk skuldbeläggning

Han anser att den västerländska skuldbeläggningen av korstågen har bidragit till en skev syn på konflikten mellan islam och kristendomen. Lejon menar att förhistorien, där kristna områden erövrades av muslimska trupper, inte tillräckligt uppmärksammas i den moderna historieframställningen.

Denna syn har också frodats i nationalistiska och islamistiska kretsar inom islam. Det som inte nämns är att det första korståget hade en förhistoria av 450 år som innefattade hårdföra militära muslimska erövringar av områden som sedan länge bebotts av kristna.

Genom att ifrågasätta konventionella historiska berättelser strävar Kjell Olof Lejon efter att ge en mer nyanserad och verklighetsnära bild av korstågen och Tempelherreorden. Hans arbete utmanar således västvärldens moderna och kanske medvetet felaktiga uppfattning om korstågen och deras komplexa historiska kontext.

Ett modernt kollektivt skuldbeläggande av det kristna väst för korstågen är ur historisk synvinkel starkt missvisande. Den första skildringen av dessa i muslimsk kontext kom för övrigt först 1899. Korstågen var fram tills dess inte något problem inom islam – islam hade ju vunnit. Men i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet plockades de upp i helt ny kontext, då fransoser och britter fick ett engagemang i Mellanöstern, förtydligar Lejon vidare i intervjun med Världen idag.

Författare som Jan Guillou, menar Lejon, ligger i en tradition av att skönmåla Saladin, den muslimske ledaren som besegrade korsfararna och ledde till Jerusalems fall.

Jag har länge haft önskan att skriva en mer verklighetstrogen historik över korstågen, om deras orsaker och vilka konsekvenser de faktiskt hade, förklarar Kjell Lejon.

 

 

För den som önskar veta mer om Kjell Olof Lunds bakgrund till boken samt historien om de kristna korstågen rekommenderas denna podcast.

Tempelherreorden

Historien om Tempelorden tar sin början när den bysantinske kejsaren, i det femte århundradet av muslimsk militär expansion, vände sig till påven Urban II för hjälp att försvara sig mot muslimska trupper. År 1095 uppmanade påven de kristna att enas mot den muslimska expansionen och återerövra Jerusalem, som hade varit under muslimsk kontroll sedan 638.

Det första korståget inleddes 1096, samlande 60 000 kristna från olika samhällsskikt. Jerusalem återerövrades 1099, men trots upprepade korståg förlorade de kristna staden till muslimerna 1187. Tempelherreorden, som bildades för att upprätthålla den kristna närvaron i det heliga landet, blev en central aktör i regionen under 1100- och 1200-talet och växte till en av de främsta militära stöttepelarna för korsfararriket och förvärvade egendomar i hela Europa, särskilt i Frankrike.

Under början av 1300-talet anklagade den franske kungen Filip IV Tempelherreordens medlemmar för kätteri. Många tempelriddare bekände sig till dessa anklagelser under tortyr, vilket också ledde till orden fall.

Kjell Olof Lejon

Kjell Olof Urban Lejon, född 1 februari 1958 i Horda, Rydaholms församling i Jönköpings län, är professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet, präst i Svenska kyrkan, författare och prorektor vid Johannelunds teologiska högskola.

Han är teologie doktor och docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet samt Master of Arts och Doctor of Philosophy i Religious Studies vid University of California, Santa Barbara. Lejon är även utbildad reservofficer i armén med kaptens grad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jorden snurrar snabbare – nu kan en sekund tas bort

publicerad 25 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Jordens rotation har oväntat ökat i hastighet – dygnen har blivit något kortare. Nu överväger experter att för första gången ta bort en skottsekund från världstiden.

En skottsekund är en extra sekund som ibland läggs till i världstiden (UTC) för att kompensera för att Jorden snurrar lite ojämnt och långsammare över tid. Det görs för att hålla våra klockor i takt med Jordens rotation. Skottsekunder har använts sedan 1972, och totalt har 27 sekunder lagts till.

Nu kan det dock bli aktuellt att för första gången istället plocka bort en sekund från tidräkningen eftersom Jorden under sommaren snurrat snabbare än vanligt. Det handlar om några millisekunder, men har trots det påverkat och gjort dygnen kortare. Eric Stempels, astronom vid Uppsala universitet, menar att någonting har hänt med planeten.

Sedan 2020 har det hänt något med Jorden. Exakt vad är inte tydligt, men det har förmodligen att göra med hur Jorden roterar på insidan, och det kan också ha att göra med avsmältning av isarna som gör att Jorden nu börjar rotera lite snabbare, säger han till skattefinansierade SVT.

Hittills har man endast lagt till skottsekunder och aldrig plockat bort någon, vilket kan bli problematiskt för de tekniska systemen, däremot är det ändå viktigt för tidräkningen att man använder sig av skottsekunder annars kan det i framtiden skapa större problem, menar Stempels.

Det handlar om att hålla ihop Jordens rotation och tidräkningen. Skulle man inte använda sig av skottsekunderna, skulle man efter 50–100 år kunna ligga flera minuter fel, säger Stempels.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskarnas nya IVF-metod: Barn med DNA från tre personer

publicerad 17 juli 2025
– av Isac Boman
Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


   Åtta barn rapporteras ha fötts i Storbritannien med DNA från en mor och en far – och ytterligare en person. Metoden har motiverats med att förebygga risken för att ärva livshotande genetiska sjukdomar från föräldrarna.

Ingreppstekniken beskrivs i brittiska medier som banbrytande och blev möjlig efter att Storbritannien ändrade lagstiftningen på området 2015. Den brittiska fertilitetsmyndigheten beviljade den första licensen 2017 till en klinik vid Newcastle University, där läkare varit allra först med att använda tekniken som uppges syfta till att hjälpa kvinnor med mitokondriella sjukdomar att föda friska barn genom konstgjord befruktning.

Fyra pojkar och fyra flickor, inklusive ett par enäggstvillingar, har fötts genom metoden som tekniskt kallas mitokondriell donationsterapi. Barnen ska just nu inte uppvisa några tecken på de mitokondriella sjukdomar som de riskerade att ärva. Ytterligare en graviditet pågår fortfarande.

Tredje personens gener förs vidare

Som föräldrar har vi alltid velat ge vårt barn en hälsosam start i livet. Efter år av osäkerhet gav denna behandling oss hopp – och sedan gav den oss vårt barn … vi är överväldigade av tacksamhet. Vetenskapen gav oss en chans” säger modern till en av flickorna enligt den brittiska liberala The Guardian.

Mitokondrierna som påverkas av behandlingen utgör 0,02 procent av människans totala DNA, varför forskarna bakom tekniken inte helt omfattar beskrivningen av tekniken som att den ger upphov till ”tre föräldrar”. Samtidigt har mitokondrier sin egen genetiska kod och flickor som föds med hjälp av denna teknik – och som bär på den friska tredje personens/donatorns mitokondrier – kommer att föra vidare dessa gener även till sina eventuella barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vanlig parasit sprids från katter

publicerad 7 juli 2025
– av Redaktionen
Hos personer som genomgått organtransplantation kan parasiten orsaka hjärninflammation och i värsta fall leda till döden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom att manipulera immunceller kan en parasit ta sig in i hjärnan, visar forskning från Stockholms universitet. Det är vanligt att parasiten sprider sig från katter till människor.

Parasiten toxoplasma är vanlig och kan orsaka allvarlig sjukdom hos både djur och människor. Den är vanligt förekommande i Sverige och var femte svensk bär på den, men den är ännu vanligare i andra länder.

Vid Stockholms universitet undersöker man närmare hur parasiten fungerar och sprider sig i kroppen. Det man redan vet är att parasiten manipulerar värdcellernas immunförsvar till sin egen fördel, för att sedan ta sig vidare in till hjärnan. När den manipulerar värdcellernas immunförsvar hjälper det parasiten att spridas i resten av kroppen och även hålla sig vid liv.

De exakta mekanismerna är dock fortfarande oklara för forskarna.

Med hjälp av avancerade experiment och bildteknik försöker vi förstå hur parasiten undviker immunförsvaret och påverkar vita blodkroppar. Denna kunskap kan i framtiden bli viktig för att utveckla nya metoder för att förebygga infektionen”, skriver man på hemsidan.

Parasiten sprider sig ofta från katter till människor, men ofta ger den inga symptom. Däremot kan det leda till allvarlig sjukdom hos dem med nedsatt immunförsvar.

Hos aidspatienter, till exempel, eller organtransplanterade personer, kan den orsaka hjärninflammation som obehandlad kan leda till döden. Foster kan drabbas av vattenskalle eller andra missbildningar, säger Antonio Barragan, professor vid Stockholms universitet, till Bonniertidningen DN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hjärncellsmassornas huvudbry: Hur det mänskliga medvetandet gäckar hjärnforskarna

Människan och medvetandet

Tesen om att människans medvetande utgår från hjärncellsmassan är inte så självklar som den breda strömmens forskningsfält idag vill göra gällande. Det skriver Cecilia Gustafsson som ser närmare på några av de frågor som den fysikaliska vetenskapen lämnat obesvarade.

publicerad 5 juli 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hjärnforskning har under årtionden bedrivits, och under denna tid har inhämtats mycken kunskap om hjärnans funktioner och reaktioner, elektrokemiska såväl som biokemiska. En hjärncells uppbyggnad och struktur kan idag detaljrikt förklaras och åskådliggöras, och därtill har man klarlagt dess funktion. Hjärnan som organ har fastställts vara nervsystemets överordnande del vilken förmedlar impulser till övriga nervsystemet, möjliggörande bland annat motoriska rörelser. Mycket har därmed mänskligheten vunnit kunskap om gällande hjärnan, liksom om andra fysiska organ, vilket är till gagn vid dysfunktioner, skador, behandling och kirurgi.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 4 januari 2025.


Vad man däremot inte kunnat vare sig kartlägga, bevisa eller förklara är själva människan och det mänskliga medvetandet. Ändock vill naturvetenskapen, implicit stora delar av hjärnforskningen, envist hävda att människan är hjärnan och att hjärnan styr hela människans medvetande, det vill säga allt som människan tänker, känner, säger, minns, kan och gör. Hjärnan får alltså inte bara funktionen av att vara den övergripande delen av nervsystemet, utan tillskrivs den övergripande, eller ledande, ställningen över själva människan. Hur ett sådant resonemang kan få föras i vetenskapens namn, och därmed nästintill ”vunnit laga kraft” inom den offentliggjorda delen av naturvetenskapen, torde vara absurt för en självständigt tänkande människa.

Vad man däremot inte kunnat vare sig kartlägga, bevisa eller förklara är själva människan och det mänskliga medvetandet.

Om hjärnforskningen och därmed den fysikaliska vetenskapen inte kan, med vetenskapliga metoder och bevis, påvisa hur och på vilket sätt hjärnan utgör producenten av allt som människan gör, tänker, känner och säger, hur kan den då så bestämt hävda något dylikt och dessutom låta detta hävdande utgöra underlag för de offentliga framställningar som görs om hjärnan? På webbsidor och i tv-program samt via institutioner inom vård och utbildning blir vi ständigt delgivna denna ”kunskap” om hjärnans enorma inflytande över oss. Inget av det som där sägs om hjärnans ”frambringande” av det mänskliga medvetandet och minnet är dock vetenskapligt bevisat.

Inte bara det att förklaringarna i sig ofta är motsägelsefulla (de framställer hjärnan och människan som två olika aktörer), de blir förnuftsvidriga i bemärkelsen att själva människan som ett levande väsen med drömmar, önskningar, vilja, reflektioner, intelligens, handlingsförmåga etcetera reduceras till en passiv slav, underordnad ett veckat grovfysiskt organs elektrokemiska signaler.

Några citat med anmärkningar, för att åskådliggöra de motsägelsefulla argumenten samt hur du som människa presenteras, tagna från bland andra en nationell och välkänd vårdsida på internet:

Storhjärnans yttre lager kallas hjärnbarken eller cortex. Den består av grå hjärnsubstans som innehåller nervceller. Hjärnbarken ansvarar för vårt medvetande av olika sinnesintryck. I hjärnbarken skapas våra tankar, känslor och minnen.

Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Det är hjärnan som gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas.

Hjärnan använder väldigt få hjärnceller för att komma ihåg saker som den ser.

Forskning hävdar att neuroner agerar som tankeceller, kapabla att specialisera sig på vissa minnen som hjärnan tidigare valt ut.

Observera hur hjärnbarken beskrivs som en grå substans innehållandes nervceller, och hur denna grå substans är ansvarig för medvetandegörandet av sinnesintrycken – den ”ser”, ”den kommer ihåg”. Vidare hur hjärnan tillskrivs egenskaper som gör att du kan tänka och minnas och att den dessutom ”väljer ut” minnen utifrån ”vad den ser”. Du har i dessa framställningar ingen talan, du får förlita dig på att ”hjärnan ser rätt”, att nervcellerna ”kommer ihåg det hjärnan ser”. Du är med andra ord helt underordnad och vem du är eller vad hjärnan ska med dig till framgår inte. Hur hjärnan med dess nervceller ”väljer”, ”ser” och ”kommer ihåg” kan den fysikalistiska forskningen inte förklara, men är för den skull inte beredd att ompröva sina påståenden.

Tillåt mig att, utifrån detta reduktionistiska synsätt på människan och medvetandet, göra ett något humoristiskt nedslag i ”hjärncellsmassan Edgars liv”:

Hjärncellsmassan Edgar skapades samtidigt som den fysiska kropp vari hjärncellsmassan Edgar är lokaliserad högst upp i. De båda kom liksom i ”samma paket” via en annan hjärncellsmassas kropp, som resultat av att denna andra hjärncellsmassa, kallad mor, tillsammans med en tredje hjärncellsmassa, kallad far, tidigare gemensamt beslutat sig för att avla en ny hjärncellsmassa.

Hjärncellsmassan Edgar är nu vuxen och bor i en egen lägenhet. Inte långt från hjärncellsmassan Edgar bor bästa kompisen, en annan hjärncellsmassa vid namn Agaton. De båda umgås flitigt med varandra och det är lätt att ta dem för tvillingar. De båda är nämligen oerhört lika varandra. Båda har de en rosa-grå nyans med veckat utseende, de väger ungefär lika mycket, är lika formade och indelade i lika många lober och ventriklar vardera. Båda har identiska lillhjärnor och hjärnstammar, och hjärnbalken hos de båda hjärncellsmassorna, vilken förenar de två uppdelade halvorna, är förvillande lika. Även thalamus, hypotalamus och limbiska systemet hos de två ser likadana ut och är placerade på samma ställen. Kort sagt deras struktur, uppbyggnad och funktion skiljer sig inte alls åt och det är mycket lätt att vid blotta anblicken ta fel på de båda.

Sin otroliga likhet till trots så finns en väsentlig skillnad dem emellan. Hjärncellsmassan Agaton har nämligen sedan sin begynnelse varit mycket skicklig på att frambringa vackra tongångar på diverse instrument. Hjärncellsmassan Edgar däremot, är trots många och tappra försök helt oläraktig när det kommer till musicerande, och därtill alldeles tondöv. De båda har vid ett flertal tillfällen ställt sig frågan hur det kan komma sig. De båda hjärncellsmassorna är ju så lika och äger ju båda samma funktioner i sina respektive delar. Hjärncellsmassan Edgar frågade en gång hjärncellsmassan Agaton hur det kommer sig att denne är så musikaliskt skicklig. Spelade hjärncellsmassan Agatons hjärncellsmassor till föräldrar mycket? Hjärncellsmassan Agaton letade febrilt i sig själv, både på den plats hos sig själv benämnd hjärnbarken och i den grå substansen där de så kallade ”korttidsminnena” och ”långtidsminnena” sägs finnas, men utan resultat. Hjärncellsmassan Agaton kunde inte, i sig själv, hitta varifrån intresset för musik uppkommit, när det uppkom eller hur skickligheten att hantera olika instrument uppstått. Under uppväxtåren fanns ingen annan musicerande hjärncellsmassa i den omedelbara närheten.

Några av cellerna i hjärnbarken hos hjärncellsmassan Edgar fann detta mycket frustrerande och blev ledsna av detta, skapade således en nedstämdhet – hur kan två, i uppbyggnad; struktur och hjärncellsinnehåll, så lika hjärncellsmassor vara så olika i läraktighet och utövande? Några andra hjärnceller i hjärncellsmassan Edgar ansåg det orättvist. De båda hjärncellsmassorna samtalade mycket om detta, genom att, via det största hålet i huvudet, växelvis utstöta olika ljudpuffar.

En dylik framställning av människan skapar mängder av frågor varav endast ett fåtal tas upp i denna text. Den tänkande läsaren, med intelligent förmåga och med uppfattningen om sig själv som besittare av självaktiverad tankeverksamhet kan säkerligen göra sig fler frågeställningar.

Vilka celler saknar hjärncellsmassan Edgar, som inte kan lära sig musicera, och som hjärncellsmassan Agaton verkar ha haft sedan sin skapelse? Vilka hjärnceller bestämmer vad som ska väljas ut, vad som ska kunna läras in, var det inlärda skall lagras och hur bestämmer cellerna var inlagringen sker? Varför sådana individuella skillnader mellan hjärncellsmassor trots samma idoga träning, liknande uppväxtvillkor, samma förutsättningar, ja ibland till och med samma föräldrar (om syskon avses)? Om hjärncellsmassan skapar tankarna och känslorna, vilket de båda hjärncellsmassorna fått lära sig av andra hjärncellsmassor, som sysslar med hjärnforskning och utbildning, vilka hjärnceller är det som blir upprörda och ledsna, som i hjärncellsmassan Edgars fall ovan, och hur skapar hjärncellen dessa känslor? Om nu hjärncellerna har samma funktion hos alla friska hjärncellsmassor, vad är det då som gör att säg en och samma företeelse gör hjärncellerna i hjärnbarken upprörda och ledsna hos vissa hjärncellsmassor, men inte hos andra? Hur bestäms det och av vad?

Vidare, om man exempelvis inte minns något vid ett visst tillfälle, men som man sedan glasklart kommer ihåg vid ett senare tillfälle, är det då så att de hjärnceller som lagrat just det specifika minnet man ville åt var upptagna med annat eller hade ledigt vid det första tillfället, för att sedan vara ”åter är i tjänst” vid det senare, och då kan plocka fram minnet? Hur plockar de ”minnesbärande” hjärncellerna fram själva minnesbilden? Och hur blir det en bild för ens inre? Hur går sammansättningen, av det över flera nervceller utspridda minnet, till? Och ”man” förresten, är det man själv som vill minnas något eller är det hjärnan? För om det är ”man själv” som vill minnas och ser minnesbilden för ”sitt inre”, så måste ju detta ”man själv” vara något annat än själva hjärnan. Hur står då dessa två aktörer i förhållande till varandra?

Sådana frågor, och fler därtill, kan den fysikaliska vetenskapen inte besvara, avfärdar dem som irrelevanta. Men om vetenskapen skall vara vägledande i kunskapshänseende så bör den följa vetenskaplig praxis och därmed hålla sig till vad den vet respektive inte vet, vad som är konstaterbart och vad som icke är det, således inte skapa gissningar och teorier för att fylla kunskapsluckorna. Vetenskapen vet att hjärnan är ett organ som, likt andra organ, tillhör den grovfysiska organismen.

Sådana frågor, och fler därtill, kan den fysikaliska vetenskapen inte besvara, avfärdar dem som irrelevanta.

Vetenskapen vet hur nervceller fungerar och vilka elektrokemiska och biokemiska impulser de förmedlar sinsemellan. Vetenskapen vet att dessa signaler förmedlar och sätter igång andra signaler och aktiviteter i andra organ i organismen. Dock varken vet eller kan dagens vetenskap förklara vad medvetande är. Och på grund av sin okunskap om det sistnämnda förminskar man levande människor till intelligensbefriade och viljelösa grå substanser. Pressar in icke passande pusselbitar i ett redan fastlagt pussel och avfärdar samtidigt pusselbitar man inte kan inpassa.

Fysikaliska forskare försvarar ofta detta med att mycket av det som rör hjärnan fortfarande är ett mysterium och att detta till stor del beror på att det är svårt att forska på hjärnan. Man får väl ödmjukt utgå från att det egentligen inte är själva hjärnan som fysiskt organ som är det stora mysteriet, utan att det i själva verket är det levande väsendet människan med sitt medvetande som utgör det för forskarna oförklarliga. För att något skingra den huvudbry som därför råder om detta ”hjärnans mysterium”, så kan det för fortsatt utveckling inom området underlätta, om de som utför forskningen inte så dogmatiskt hävdade att det mänskliga minnet och medvetandet skapas i och av en organisk grå massa av hjärnceller; är enbart det sekundära resultatet av hjärncellsimpulser.

 

Cecilia Gustafsson

 


Källor och referenser:

1177 – Så fungerar hjärnan

Utforska sinnet – Vårt minne: hur fungerar det egentligen?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.