Linköpingsprofessorn Kjell Olof Lejon tar strid mot etablerade uppfattningar om korstågen och presenterar en mer nyanserad bild av dess bakgrund och motiv. Hans senaste bok om Tempelherreorden söker uppvisa en mer korrekt bild av korstågen som ett i första hand defensivt svar på femhundra års muslimsk expansion i Europa.
Kjell Olof Lejon har utöver sin professorstitel också en bakgrund som reservofficer och pastor, och han reflekterar ofta över den kristna trons förhållande till våld och försvar. Han betonar att användningen av våld kan vara nödvändig för att upprätthålla ett gott samhälle och framhåller kristnas roll som poliser och soldater.
Idén till boken "Tempelherreorden: om korstågens och ordens historia, nyfunna dokument och modernt historiebruk" föddes under Lejons tid som gästprofessor i USA. Ett startskott kan sägas vara när han i samband med en kurs om film och religion granskade filmen Kingdom of Heaven (Ridley Scott, 2005). Lejon upptäckte då ett stort antal historiska felaktigheter.
– I samband med kursen tittade vi på Ridley Scotts film Kingdom of Heaven. I en intervju om filmen sade Ridley Scott att den byggde på historiska fakta. Men när jag började titta på detta såg jag att det inte alls stämde i alla delar. En av de grymmaste och mest hycklande figurerna i filmen som skildrades som tempelherre var en historisk person som aldrig var med i Tempelherreorden. Jag upptäckte sedan att även den moderna normalsynen på korstågen var oerhört skev, kommenterar han i samband med en intervju med Världen idag.
Västerländsk skuldbeläggning
Han anser att den västerländska skuldbeläggningen av korstågen har bidragit till en skev syn på konflikten mellan islam och kristendomen. Lejon menar att förhistorien, där kristna områden erövrades av muslimska trupper, inte tillräckligt uppmärksammas i den moderna historieframställningen.
– Denna syn har också frodats i nationalistiska och islamistiska kretsar inom islam. Det som inte nämns är att det första korståget hade en förhistoria av 450 år som innefattade hårdföra militära muslimska erövringar av områden som sedan länge bebotts av kristna.
Genom att ifrågasätta konventionella historiska berättelser strävar Kjell Olof Lejon efter att ge en mer nyanserad och verklighetsnära bild av korstågen och Tempelherreorden. Hans arbete utmanar således västvärldens moderna och kanske medvetet felaktiga uppfattning om korstågen och deras komplexa historiska kontext.
– Ett modernt kollektivt skuldbeläggande av det kristna väst för korstågen är ur historisk synvinkel starkt missvisande. Den första skildringen av dessa i muslimsk kontext kom för övrigt först 1899. Korstågen var fram tills dess inte något problem inom islam – islam hade ju vunnit. Men i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet plockades de upp i helt ny kontext, då fransoser och britter fick ett engagemang i Mellanöstern, förtydligar Lejon vidare i intervjun med Världen idag.
Författare som Jan Guillou, menar Lejon, ligger i en tradition av att skönmåla Saladin, den muslimske ledaren som besegrade korsfararna och ledde till Jerusalems fall.
– Jag har länge haft önskan att skriva en mer verklighetstrogen historik över korstågen, om deras orsaker och vilka konsekvenser de faktiskt hade, förklarar Kjell Lejon.
För den som önskar veta mer om Kjell Olof Lunds bakgrund till boken samt historien om de kristna korstågen rekommenderas denna podcast.
Tempelherreorden
Historien om Tempelorden tar sin början när den bysantinske kejsaren, i det femte århundradet av muslimsk militär expansion, vände sig till påven Urban II för hjälp att försvara sig mot muslimska trupper. År 1095 uppmanade påven de kristna att enas mot den muslimska expansionen och återerövra Jerusalem, som hade varit under muslimsk kontroll sedan 638.
Det första korståget inleddes 1096, samlande 60 000 kristna från olika samhällsskikt. Jerusalem återerövrades 1099, men trots upprepade korståg förlorade de kristna staden till muslimerna 1187. Tempelherreorden, som bildades för att upprätthålla den kristna närvaron i det heliga landet, blev en central aktör i regionen under 1100- och 1200-talet och växte till en av de främsta militära stöttepelarna för korsfararriket och förvärvade egendomar i hela Europa, särskilt i Frankrike.
Under början av 1300-talet anklagade den franske kungen Filip IV Tempelherreordens medlemmar för kätteri. Många tempelriddare bekände sig till dessa anklagelser under tortyr, vilket också ledde till orden fall.
Kjell Olof Lejon
Kjell Olof Urban Lejon, född 1 februari 1958 i Horda, Rydaholms församling i Jönköpings län, är professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet, präst i Svenska kyrkan, författare och prorektor vid Johannelunds teologiska högskola.
Han är teologie doktor och docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet samt Master of Arts och Doctor of Philosophy i Religious Studies vid University of California, Santa Barbara. Lejon är även utbildad reservofficer i armén med kaptens grad.
