Annons:

Genterapi ska ge syn till ärftligt blinda

Uppdaterad oktober 21, 2024, Publicerad oktober 21, 2024 – av Sofie Persson
Elva av de tolv deltagare som ingick i studien fick bättre syn.

Genterapi kan ge synen tillbaka vid sjukdomen bothniadystrofi, visar en svensk studie. Nästan alla deltagare i studien fick förbättrad syn med behandlingen.

Bothniadystrofi är en näthinnesjukdom som gör att syncellerna i näthinnan förstörs, vilket leder till att synen successivt blir sämre. Den orsakas av en nedärvd genetisk mutation som gör att ett visst protein i ögat skadas. Sjukdomen är särskilt vanlig i Västerbotten, men finns också i vissa delar av Frankrike samt även på ön Newfoundland i Kanada. Idag finns inget botemedel mot sjukdomen.

I ett gemensamt projekt har Marie Burstedt, docent och överläkare vid Norrland universitetssjukhus i Umeå, och professor och överläkare Anders Kvanta från S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm forskat kring sjukdomen. Där har man använt sig av en så kallad virusvektor, som är ett specialdesignat virus som genmodifierats så att det i sin tur innehåller en fungerande version av den skadade genen.

Elva av de tolv deltagare som ingick i studien fick bättre syn, och nu har studien också belönats med Synskadades Riksförbunds Ögonvårdspris.

Annons:

"Sätter svensk ögonforskning på kartan"

Den här forskningen har potential att hjälpa ett stort antal människor med synnedsättande näthinnesjukdom. Det är en världsunik genterapistudie som verkligen sätter svensk ögonforskning på kartan, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund, i ett pressmeddelande.

Enligt överläkaren, Burstedt, var målet med forskningen att informera om sjukdomens unika uttryck och få en större förståelse för patienternas synhandikapp. Däremot tror hon att deras studie kan översättas till fler ögonsjukdomar som orsakats av genetisk mutation, där man skulle kunna variera vilken gen som behöver modifieras.

Att få Ögonvårdspriset sätter verkligen guldkant på min forskning. Målet har varit att kunna hjälpa de drabbade på bästa sätt och det har varit en fantastisk forskningsresa, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ko använder verktyg – första dokumenterade fallet

Publicerad januari 28, 2026 – av Redaktionen
Kon Veronika kan något ingen annan ko gjort.

För första gången har forskare dokumenterat att en ko kan använda verktyg – och dessutom anpassa tekniken efter behov. Upptäckten får forskare att omvärdera nötkreaturs kognitiva förmågor.

Kon Veronika bor i en bergsby i Österrike och har under flera år utvecklat tekniken att använda pinnar, krattor och kvastar för att nå ställen hon inte kan klia själv.

När forskare vid Veterinärmedicinska universitetet i Wien undersökte beteendet närmare upptäckte de något anmärkningsvärt: kon använder samma föremål på olika sätt beroende på behov. För ryggen använder hon borständen på en kvast, men för känsligare områden väljer hon det släta skaftet. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

Vi förväntade oss inte att kor skulle kunna använda verktyg, och vi förväntade oss inte att en ko skulle använda ett verktyg som ett multifunktionellt verktyg. Hittills har detta endast rapporterats konsekvent hos schimpanser, säger Dr Antonio Osuna-Mascaro till brittiska statskanalen BBC.

Annons:

Människan har hållit nötkreatur i runt 10 000 år, men detta är första gången ett sådant beteende dokumenterats vetenskapligt.

Forskarna menar att upptäckten tyder på att kor är smartare än man trott och att andra individer sannolikt kan utveckla liknande färdigheter under rätt förutsättningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Konserveringsmedel kan öka risken för cancer och diabetes

Publicerad januari 9, 2026 – av Redaktionen

Högre konsumtion av vissa konserveringsmedel är kopplat till ökad risk för typ 2-diabetes och cancer, visar två nya studier. Forskarna efterlyser nu en omprövning av reglerna för livsmedelstillsatser.

Studierna, publicerade i de medicinska tidskrifterna Nature Communications och BMJ, bygger på data från över 100 000 fransmän som följts under perioden 2009–2023. Totalt analyserades 17 olika konserveringsmedel.

Kopplingar till cancer

Flera ämnen visade tydliga samband med ökad cancerrisk. Kaliumsorbat var kopplat till 14 procent högre risk för cancer generellt och 26 procent högre risk för bröstcancer. Natriumnitrit var kopplat till 32 procent ökad risk för prostatacancer. Sulfiter, kaliumnitrat och acetater visade också samband med förhöjd cancerrisk.

Elva av de 17 konserveringsmedlen kunde dock inte kopplas till ökad cancerrisk.

Annons:

Nästan 50 procent ökad diabetesrisk

Sambanden med typ 2-diabetes var dock tydligare. Högre intag av konserveringsmedel generellt var kopplat till 47 procent ökad risk jämfört med de som konsumerade minst. Tolv av de 17 undersökta ämnena visade individuella kopplingar till ökad diabetesrisk.

Detta är den första studien i världen om sambanden mellan konserveringsmedel och typ 2-diabetes, säger Mathilde Touvier, en av studiernas koordinatorer, till The Guardian.

Forskarna manar till försiktighet

Studierna är observationella, vilket innebär att man inte kan dra säkra slutsatser om orsak och verkan.

Forskarna menar dock att resultaten bör leda till en omprövning av reglerna för hur företag får använda konserveringsmedel i ultraprocessade livsmedel, i syfte att förbättra konsumentskyddet globalt.

De uppmanar tillverkare att begränsa användningen av onödiga konserveringsmedel och rekommenderar konsumenter att äta färska och minimalt bearbetade livsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stanford University: Så skadar covidvaccin hjärtat

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad december 18, 2025 – av Redaktionen
Män under 30 år löper enligt studien högre risk att drabbas av myokardit.

Forskare vid Stanford University har kartlagt varför mRNA-vacciner mot covid-19 kan orsaka hjärtmuskelinflammation. Unga män löper störst risk, visar studien.

När covidvaccinen runt december 2020 började distribueras till världens befolkning – i flera fall under obligatorium – försäkrade regeringar, forskare, läkare och statsepidemiologer att de var fullt säkra att ta.

Det dröjde dock inte länge innan anmälningar om olika allvarliga biverkningar rapporterades in – varav ett antal människor avled till följd av covidvaccinet.

Något som blev uppmärksammat särskilt bland unga var att man drabbades av hjärtmuskelinflammation (myokardit) eller inflammation i hjärtsäcken (perikardit) i samband med vaccination.

Från början avfärdades kopplingen av experter, men senare kunde forskare konstatera att det faktiskt rörde sig om en sällsynt biverkning från covidvaccinen – särskilt Modernas och Pfizers varianter.

Orsakerna har kartlagts

Nu har forskare vid Stanford University i Kalifornien undersökt varför mRNA-vacciner mot covid-19 kan orsaka hjärtmuskelinflammation.

Forskarna analyserade blodprover från personer som injicerats med covidvaccin, både med och utan myokardit. Hos dem som utvecklade myokardit fann de förhöjda nivåer av två specifika signalproteiner, det vill säga cytokiner: CXCL10 och IFN-gamma.

I laboratorieförsök kunde forskarna sedan kartlägga en biologisk process i två steg. Vaccinet aktiverar först immunceller kallade makrofager, som börjar producera CXCL10.

Detta får i sin tur T-celler att frisätta stora mängder IFN-gamma. Tillsammans orsakar proteinerna en inflammation som riskerar att skada hjärtmuskelceller.

Din kropp behöver dessa cytokiner för att bekämpa virus. De är viktiga för immunförsvaret, men kan bli giftiga i stora mängder, säger professor Joseph Wu, chef för Stanford Cardiovascular Institute.

Kan spridas till andra organ

Forskarna bekräftade mekanismen i djurförsök på unga hanmöss. De såg att makrofager och neutrofiler – en annan typ av immunceller – trängde in i hjärtvävnaden.

Samma sak sker hos patienter med vaccinutlöst myokardit. När forskarna blockerade de två proteinerna minskade hjärtskadan, samtidigt som immunsvaret mot vaccinet bevarades.

Wu misstänker att inflammationen inte begränsas till hjärtat.

Det är rimligt att tro att den inflammatoriska reaktionen från mRNA-vacciner kan sprida sig till andra organ. Vi och andra har sett viss evidens för detta i lungor, lever och njurar, säger han.

Unga män drabbas mest - östrogen skyddar

Risken för vaccinutlöst myokardit uppskattas till ett fall per 140 000 vaccinerade efter första dosen och ett per 32 000 efter den andra. Bland män under 30 år är risken högre – omkring ett fall per 16 750.

Symptomen, som kan omfatta bröstsmärta, andfåddhet och hjärtklappning, uppträder vanligen inom några dagar efter vaccinationen.

De flesta tillfrisknar snabbt, men i vissa fall krävs sjukhusvård och dödsfall har också förekommit.

Att just unga män drabbas oftare är fortfarande inte helt klarlagt, men forskarna misstänker att östrogenets antiinflammatoriska egenskaper kan ge kvinnor ett visst skydd.

Wu misstänkte att ett vanligt kosttillskott kunde hjälpa. Eftersom myokardit är vanligare hos män och östrogen har antiinflammatoriska egenskaper, återvände han till ett ämne han studerat tidigare.

År 2022 hade hans team visat att genistein – ett milt östrogenliknande ämne i soja – kunde motverka skador på hjärta och blodkärl.

I både laboratorie- och djurförsök minskade genistein den hjärtskada som annars uppstod efter vaccination. Det genistein som användes var renare och mer koncentrerat än de kosttillskott som säljs i hälsokostbutiker.

Genistein tas upp ganska dåligt av kroppen när det intas oralt. Ingen har någonsin fått en överdos av tofu, säger Wu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler upplever biofobi – rädsla och obehag inför naturen

Publicerad december 10, 2025 – av Redaktionen

Naturen ses ofta som en källa till återhämtning och välmående. Men en växande andel människor upplever i stället rädsla, obehag eller avsky inför naturen – ett fenomen som kallas biofobi.

Det visar en ny översiktsstudie från Lunds universitet och Universitetet i Tokyo, publicerad i tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment.

Forskarna har sammanställt knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och länder.

Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Flertalet studier visar på en samstämmig bild: Att vistas i naturen är bra for människor. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Går miste om hälsoeffekter

Resultaten visar att negativa känslor formas av både yttre faktorer som boendemiljö och mediebilder, och inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper. Bristande naturkontakt och begränsad kunskap förstärker varandra i en negativ spiral.

Forskarna varnar för att urbaniseringen kan förvärra problemet. Barn som växer upp i städer riskerar att utveckla negativa känslor och uppleva naturen som farlig. Samtidigt går människor med biofobi miste om naturens väldokumenterade hälsoeffekter.

Att vistas i naturen har i flera studier visats minska stress, depression och ångest. Det ökar enligt studien även välbefinnandet och kan till och med ändra individens tidsuppfattning.

Kjellberg Jensen menar att trenden kan vändas genom att öka exponeringen för natur, exempelvis genom fler grönområden i städer.

Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.