Fotbollssupportrars hjärnor påverkas av lagets resultat

En ny studie om hur fanatism inom idrott påverkar människors hjärnaktivitet indikerar att fotbollsfans och supportrar uppvisar varierande mönster av hjärnaktivitet – beroende på det egna lagets framgångar.

Att vara väldigt intresserad av något ligger sedan urminnes tider i människans natur och är inget konstigt i sig. Tar man intresset ett steg längre kan det hända att man av sin omgivning upplevs som “fanatisk”.

Begreppet fanatisk beskrivs av vissa som “ett fenomen som präglas av omåttlig hängivenhet till den grad att man uppfattas som oförnuftig och/eller manisk”. Även om fenomenet är välkänt när det gäller människors beteende har det forskats relativt lite på vad det innebär för hjärnans aktivitet.

En grupp forskare i Chile har undersökt hjärnmekanismerna bakom det, enligt vissa, fanatiska beteendet kring fotboll närmare.

Man lät 43 manliga fans till de två mest populära chilenska fotbollslagen delta i en forskningsstudie. Dessa delades in i två grupper: 22 supportrar till ett lag och 21 supportrar till det rivaliserande laget.

Francisco Zamorano Mendieta, studiens huvudförfattare och biträdande professor vid Universidad San Sebastian i Santiago, Chile, kommenterar studien.

– Den här studien syftar till att belysa beteenden och dynamik i samband med extrem rivalitet, aggression och social tillhörighet inom och mellan grupper av fanatiker.

Belöningssystem aktiverades

Deltagarna fick genomgå en funktionell MRT – en typ av MRT som kan spåra och kartlägga hjärnaktivitet genom att upptäcka förändringar i hjärnans blodflöde. De genomgick även psykologiska utvärderingar, besvarade enkäter samt utsattes för något fotbollssupportrar fruktar mest av allt; matcher med det egna laget.

Efter att deltagarna tittat på matcher noterade forskarna att hjärnaktiviteten förändrades beroende på om fansens lag vann eller förlorade.

Forskarna observerade att hjärnans belöningssystem aktiverades när det föredragna laget hade framgång, medan en förlust däremot triggade “mentaliseringsnätverket”, vilket är kopplat till ett inåtblickande tillstånd.

– Detta kan mildra en del av smärtan av förlusten, menar Zamorano Mendieta.

Avmattning i hjärnans nav

De konstaterade dessutom en avmattning i hjärnans nav, som förbinder det emotionella centret med den tänkande delen, vilket hindrar den process som styr tänkandet och gör det mer sannolikt för någon att engagera sig i störande eller våldsamt beteende.

– Att förstå psykologin bakom gruppidentifiering och konkurrens kan kasta ljus över beslutsprocesser och social dynamik, vilket leder till en fullständigare förståelse av hur samhällen fungerar, kommenterar Zamorano Mendieta avslutningsvis.

Resultaten kommer att presenteras vid det årliga mötet för Radiological Society of North America (RSNA).