Diagnoser ökar risken för kriminalitet

publicerad 23 april 2024
- av Sofie Persson
Unga som tidigare utsatts för våld löper högre risk att begå brott.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


22 420 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Diagnoser som adhd och depression kan öka risken för kriminellt beteende hos unga, visar en avhandling vid Örebro universitet. Sambandet är starkast när man har flera diagnoser samtidigt.

Rebecca Siponen har gjort en avhandling i kriminologi där hon studerat ungdomar mellan 15 och 20 år som begått brott. Där pekar resultaten mot att psykiatriska diagnoser som adhd, missbruk av droger eller alkohol samt depression kan vara riskfaktorer för kriminalitet i ungdomen.

Vidare menar hon att det finns en ökad risk för olyckor och tidig död bland unga som begår brott och att sambandet är störst hos personer som har flera diagnoser samtidigt.

Vissa typer av psykiatriska diagnoser och kombinationer av diagnoser tycks vara drivande i att öka risken för att begå brott eller råka ut för olyckor och dö i förtid. Andra psykiatriska diagnoser som autism eller intellektuell funktionsnedsättning verkar däremot leda till en lägre risk för brottslighet jämfört med den allmänna populationen, säger forskaren Rebecca Siponen i ett pressmeddelande.

Unga som tidigare blivit utsatta för våld har också en större risk att begå brott, menar Siponen. Då spelade diagnoser ingen roll i huruvida en ungdom faller in i kriminalitet.

Jag förväntade mig en ökad risk för återfall bland dem med diagnos jämfört med dem utan, men det visade sig att risken var lika stor i bägge grupperna. Det tyder på att det är utsattheten för våld som är avgörande. Det är därför viktigt att den som har blivit utsatt för våld får stöd och behandling, säger hon.

Vill identifiera unga i riskzonen

Vidare hade kvinnor med diagnoser en större risk att begå brott, jämfört med män med psykiatriska diagnoser.

Siponen hoppas att avhandlingen ska bidra i arbetet att kunna identifiera unga som befinner sig i riskzon att hamna i kriminalitet, för att kunna hitta rätt insatser till personer som är i behov. Hon pekar mot att det är ett växande problem med unga som begår allvarliga brott och att det därför är viktigt att samhället arbetar med förebyggande metoder för att hjälpa ungdomar i riskzonen, samt även att man arbetar med unga som redan är inne i brottslighet.

Det här är kunskap som kan användas för att hindra unga från att involveras i allvarlig brottslighet, säger hon.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!