Annons:

Är blodgivning bra för hälsan?

Publicerad maj 1, 2024
– av Sofie Persson
Studier visar bland annat att blodgivare reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att donera blod till sjukvården kan tveklöst hjälpa sjuka, men det är omdiskuterat huruvida det är hälsosamt för givaren. En del forskning tyder på att det kan vara bra för hjärtat, minska cancerrisken och till och med ge huden en föryngring. Samtidigt pekar annan forskning mot helt andra håll.

För att bli blodgivare i Sverige måste man vara 18 år, väga minst 50 kilo, vara frisk och ha ett svenskt personnummer med giltig ID-handling. Vidare kan exempelvis mediciner och sexuella kontakter spela roll för om man får bli blodgivare eller inte. Män får ge blod högst fyra gånger per år och kvinnor tre till fyra gånger per år, beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.

Viktiga saker att tänka på innan blodgivning är att man känner sig helt frisk, ätit, druckit och sovit ordentligt. Hård träning kan vara olämplig både före och efter blodgivning, eftersom man då förlorar vätska.

Hälsokontroll

Vid första besöket hos en blodcentral får man göra en hälsodeklaration och blir även testad för diverse sjukdomar. Alla testas för hiv, hepatit, HTLV I + II och syfilis. Vidare testas hemoglobin, det vill säga blodvärdet, hur mycket järn som finns i kroppen och man tittar även på hur blodkropparna ser ut. Som bloddonator får man inte ha för lågt blodvärde.

Annons:

Blodet testas vid varje tillfälle man ska ge blod.

Bra för hjärtat

I en äldre studie från 1998 menar forskare att det fanns indikationer på att bloddonatorer hade 88 procent mindre risk att drabbas av hjärtattack, jämfört med de som inte donerade blod. Främst visade fynden på att det gällde medelålders män. En annan studie, från 2013, indikerar att regelbunden blodgivning skulle kunna vara bra för att förebygga hjärtsjukdomar genom att det bland annat sänkte kolesterolet, om man jämförde med icke-blodgivare.

Det bidrar definitivt till att minska kardiovaskulära riskfaktorer, säger läkaren Robert DeSimone vid NewYork-Presbyterian/Weill Cornell Medical Center i en artikel av Columbia University.

DeSimone menar att om en blodgivarens hemoglobin är för högt finns ökad risk för blodproppar, hjärtattack och även stroke. Genom blodgivning sänks blodvärdet och därmed dessa risker.

Intressant nog är dessa fördelar mer betydande hos män jämfört med kvinnor. Vi tror att det kan bero på att kvinnor har menstruationscykler, så de gör det naturligt utan att donera blod, säger han.

En mindre studie, där 292 bloddonatorer deltog, indikerade att bloddonation möjligen skulle kunna hjälpa mot högt blodtryck.

"Denna positiva effekt av blodgivning kan öppna nya dörrar för samhällets hälsovård och kostnadsminskningar vid behandling av hypertoni", står att läsa i studien från 2015.

Blodbussen i Motala. Foto: Tore Danielsson/CC BY-SA 4.0

Risk för järnbrist

I en studie från 2017 har man tittat på just blodtryck och bloddonation. Där undersöktes blodtrycksmätningar från personer som donerat blod vid New York Blood Center. Resultaten visade att de som hade väldigt högt eller lågt blodtryck vid en donation oftast hade mer normala värden nästa gång de donerade. Detta verkade inte bero på själva blodgivningen utan på att kroppen naturligt justerar extrema värden tillbaka till det normala, enligt studien.

I ytterligare en studie från 2017 undersökte man hur blodgivning påverkar blodfetter. Där jämfördes män som hade donerat blod en gång med män som hade donerat blod många gånger. Resultaten visade att de män som donerat blod många gånger hade högre nivåer av vissa blodfetter, som kan vara dåliga för hjärthälsan. Däremot fann inte forskarna att dessa förändringar i blodfetterna ökade risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar., men att det fanns en liten koppling till ökad risk för hjärtsjukdomen kranskärlssjukdom.

En tredje studie menar att blodgivare "inte förvänta sig några hälsofördelar" av donationen, men har berättigade förväntningar på att "inte skadas" under processen. Däremot menar forskare till studien att regelbunden blodgivning kan öka risken för både järnbrist och anemi, något man menar bör uppmärksammas mer. Särskilt yngre personer och kvinnor är mer i riskzonen om man är blodgivare.

Minska oxidativ stress

Forskare testade blod från 96 frivilliga före och efter blodgivning och mätte nivåer av olika ämnen som visar på antioxidativ aktivitet, vilket innebär att motverka eller neutralisera effekter av oxidanter, eller fria radikaler, samt inflammation. Fria radikaler bildas naturligt i kroppen när man omvandlar mat till energi, men även genom yttre påverkan som rökning och solstrålning, och kan skada celler. Inom sammanhanget blodgivning innebär det förmågan hos blodet eller specifika ämnen i blodet att neutralisera fria radikaler och därmed minska skadan de kan orsaka.

Resultaten visade att efter blodgivning hade blodgivarna lägre nivåer av vissa inflammationsmarkörer, samt även höga nivåer av antioxidantenzym, vilket tyder på att blodgivning kan minska oxidativ stress och inflammation, enligt studien.

Om man har höga järnnivåer kan det också vara fördelaktigt att ge blod, eftersom blodgivning minskar järnhalten i kroppen. Däremot är det ovanligt att ha överskott av järn utan snarare mer vanligt inom västvärlden att ha järnbrist.

Föryngra huden

En studie från 2022 indikerar att blodgivning kan vara föryngrande för huden. Hos äldre möss kunde man se att bloddonationer ökade hudens tjocklek och även kollagenhalten. Vidare såg man att antalet senescenta celler minskade, alltså celler som slutat dela sig och förlorat förmågan att genomgå celldelning.

"Våra resultat tyder på att lämplig bloddonation kan främja återbildningen av kollagen och förbättra hudens åldrande", skriver forskarna.

Bloddonationer kan öka hudens tjocklek och kollagenhalt. Foto: Andrea Piacquadio/Pexels

Minskar PFAS

Så kallade "evighetskemikalier", som finns i bland annat hushållsartiklar och kläder, är en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. Gemensamt är att de är mycket svåra att bryta ner och förorenar vatten, jord, luft och även den mänskliga kroppen. Studier har visat att dessa ämnen kunnat återfinnas i bröstmjölk och blod.

I en studie från 2022 har forskare i Australien och Storbritannien registrerat höga PFAS-nivåer hos brandmän. Brandmän exponeras ofta för PFAS i sin yrkesutövning då det finns höga halter av ämnena i det brandskum som används, vilket gör att nivåerna ofta är höga inom yrkesgruppen. Under ett år donerade en grupp brandmän plasma var sjätte vecka, en annan grupp donerade blod var tolfte vecka medan den tredje fungerade som kontrollgrupp. Där framkom att de som donerade blod reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent och de som donerade plasma fick 30 procent minskade nivåer. Nivåerna höll sig nere i minst tre månader efter studiens slut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Testosteron styr inte mäns ekonomiska risktagande

Publicerad oktober 25, 2025
– av Redaktionen
Forskarna testade nio olika ekonomiska beteenden – från risktagande till generositet – men fann ingen skillnad mellan grupperna.

Testosteron har ingen effekt på mäns ekonomiska beslut, visar den hittills största studien på området. Tusen kanadensiska män som fick testosteron fattade samma beslut som de som fick placebo – ett resultat som utmanar tidigare forskning.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, deltog 1000 kanadensiska män i åldrarna 18 till 45 år. Männen slumpades till att antingen få en dos på 11 milligram testosteron eller placebo i en dubbelblind studie. När hormonet börjat verka fick männen sedan delta i olika experiment för att mäta risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser.

Totalt mättes nio olika utfall och resultatet visade att både grupper betedde sig i genomsnitt likadant, oavsett om de fått testosteron eller placebo – i samtliga utfall.

Våra resultat ger starka bevis för att kortvariga ökningar av testosteron inte har någon meningsfull inverkan på mäns ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm i ett pressmeddelande.

Annons:

Största studien inom området

Tidigare studier har visat att testosteron kan påverka benägenheten till att exempelvis ta risker eller att tävla i ekonomiska situationer, men den här studien visar att så inte nödvändigtvis är fallet. Den här studien är också den största i sitt slag inom området, där tio till tjugo gånger fler män deltagit än i tidigare studier.

Forskarna betonar dock att man endast testade en dos samt ett tidsperspektiv hos männen, vilket innebär att andra möjliga effekter skulle kunna inträda vid olika doser eller tidsperspektiv. Kvinnor ingick heller inte i försöket.

Studien är viktig eftersom den direkt ifrågasätter idén att kortvariga svängningar i testosteronnivåer förklarar varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet, säger Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Varför reagerar många negativt på forskning som ”gynnar” män?

Publicerad oktober 24, 2025
– av Jan Sundstedt
Både kvinnor och män reagerar negativt på forskningsresultat som "gynnar" män.

En studie, publicerad i International Journal of Psychology, avslöjar att forskning som pekar mot att män är överlägsna kvinnor inom vissa områden ofta bemöts mindre positivt än forskning som visar motsatsen.

Forskarna bakom studien, ledd av Steve Stewart-Williams, professor i psykologi vid University of Nottingham Malaysia, ville undersöka varför detta fenomen uppstår och fann då att upplevd skada på kvinnor är en nyckelfaktor som driver de negativa reaktionerna mot manliga fördelar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 april 2024.


Forskningen bygger på flera års arbete med att studera hur människor reagerar på studier om könsskillnader. Enligt Stewart-Williams har det varit en återkommande observation att människor reagerar mindre positivt på forskning som placerar män i ett fördelaktigt ljus, jämfört med forskning som gynnar kvinnor.

Annons:

För att förstå varför detta inträffar genomförde forskarna ett experiment med 433 deltagare, för att testa hypotesen om att människor anser att manligt gynnad forskning är mer skadlig för kvinnor än vice versa.

Vi ville veta varför. Vår hypotes var att en nyckelfaktor är att människor ser forskning som favoriserar män som mer skadlig för kvinnor än forskning som favoriserar kvinnor är för män, förklarar Stewart-Williams.

Polis - ett yrke som ofta förknippas med män och manlighet. Foto: Daniel Holking/iStock

Så gick experimentet till

För att genomföra experimentet rekryterades deltagarna från en onlineplattform för akademisk forskning. Deltagarna fick olika perspektiv på könsskillnadsforskning genom en inledande ingress som betonade antingen fördelarna eller nackdelarna med sådan forskning.

Därefter presenterades deltagarna för en fiktiv forskningsstudie om könsskillnader gällande intelligens. Studien utformades för att se så legitim ut som möjligt, med påståenden som att "kvinnor är intelligentare än män" eller vice versa. För att manipulera experimentella förhållanden leddes studien av både manliga eller kvinnliga forskare.

Innan deltagarna bedömde forskningsresultaten exponerades de för påståenden om hur könsskillnadsforskning kan vara skadlig eller hjälpsam för kvinnor. Resultaten visade att oavsett deltagarnas kön reagerade de negativt på forskning som gav männen fördel.

Inställningen var inte märkbart påverkad av deltagarnas kön, vilket tyder på att könsgruppsbias inte spelade en huvudroll för reaktionerna.

Gravid graviditet
Påverkar det kvinnliga moderskapet synen på manliga fördelar? Foto: Amina Filkins/Pexels

Mer "synd om" kvinnor än män

Studien undersökte också huruvida forskarens kön påverkade reaktionerna på forskningen. Resultaten visade att deltagarna reagerade något mindre positivt på manligt ledd forskning, särskilt när resultaten gynnade män.

Effekten var, kanske något överraskande, mer uttalad bland studiens manliga deltagare. Något som kan antyda att trovärdigheten eller acceptansen av manligt gynnad forskning kan vara beroende av forskarens uppfattade könsneutralitet. Responsen från de manliga deltagarna kan också ha en delvis förklaring genom åratal av feministisk indoktrinering gentemot pojkar och män.

Ytterligare en aspekt av studien var undersökningen av deltagarnas befintliga hållningar till könsskillnadsforskning. Deltagare, som exponerades för information som belyser nackdelarna med sådan forskning, reagerade mer negativt på de fiktiva resultaten än de som fick information om dess potentiella fördelar.

Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga deltagare när det gällde manligt gynnad forskning, vilket tycks bekräfta att oron för skada på kvinnor ligger till grund för aversionen mot sådana resultat.

Stewart-Williams: – Antipatin mot forskning som gynnar män kommer från en god plats: Människor vill skydda kvinnor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid

Publicerad oktober 21, 2025
– av Redaktionen
"Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin", enligt vaccinforskaren Karin Loré.

Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.

I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.

Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.

Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.

Annons:

Hoppas på AI-lösning

Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon.

Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.

Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordlångt dinosauriespår grävs fram i England

Publicerad oktober 16, 2025
– av Sofie Persson
Replika av ett cetiosaurus-skelett. Vid utgrävningen i Oxfordshire hittades hundratals fotspår.

Brittiska forskare har grävt fram ett 220 meter långt dinosauriespår och bevis för att ett tiotals individer rörde sig som en flock. Det är det längsta fotspåret som någonsin hittats från en dinosaurie i Europa.

Det var förra året som forskare hittade en ny paleontologisk fyndplats full av fotspår efter dinosaurier. Vid platsen, som ligger vid Dewars Farm quarry nära Bicester i Oxfordshire i England, hittade man fotspår efter bland annat den nio meter långa köttätaren Megalosaurus.

I år återvände forskare från University of Birmingham och Oxford University Museum of Natural History till "Jurassic Highway", som platsen kallas, för att undersöka den ytterligare. Då upptäckte man hundratals nya fotspår från sauropoder, i folkmun kallade "långhalsar".

Största platsen med spår

Denna plats i Oxfordshire är den största platsen med dinosauriefotspår i Storbritannien, och kan nu sägas vara den största kartlagda platsen med dinosauriefotspår i världen om man tar hänsyn till fynd från 1990-talet på samma yta i närheten, säger Kirsty Edgar, professor vid University of Birmingham, till Sci News.

Annons:

Sauropoder är en grupp växtätande dinosaurier och var de största djur som någonsin gått på land. Forskarna tror att fotspåren kom från en cetiosaurus, en sauropod som kan bli cirka 20 meter lång.

Totalt upptäckte man fyra olika spår som dinosaurierna gått, daterade till 166 miljoner år gamla. Ett av dessa spår var 220 meter långt – vilket är det längsta fotspåret som man hittat från en dinosaurie i Europa.

Det mest spännande med denna plats är den enorma storleken och antalet fotavtryck. Vi har nu bevis för att tiotals individer rörde sig genom detta område ungefär samtidigt, kanske som en flock, säger Dr Duncan Murdock vid Oxford University Museum of Natural History i ett pressmeddelande.

Två meter per sekund

Fotspåren var upp till en meter långa och forskare har analyserat dinosauriernas riktning och tempo, där man beräknat att de kunde röra sig ungefär två meter per sekund.

De övriga tre spåren är inte helt exponerade ännu, vilket innebär att de kan visa sig vara ännu längre. Dessutom har man hittat mindre fynd från marina ryggradslösa djur, växtmaterial och en krokodilkäke.

Richard Butler, professor vid University of Birmingham, menar att fotspår kan ge viktig information kring hur dinosaurierna levde.

Det mesta av vad vi vet om dinosaurier kommer från deras skelett, men fotavtryck och de sediment som de finns i kan ge värdefull ytterligare information om hur dessa organismer levde och hur deras miljö såg ut för över 166 miljoner år sedan, säger han till Sci News.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.