Annons:

Är blodgivning bra för hälsan?

Publicerad maj 1, 2024 – av Sofie Persson
Studier visar bland annat att blodgivare reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att donera blod till sjukvården kan tveklöst hjälpa sjuka, men det är omdiskuterat huruvida det är hälsosamt för givaren. En del forskning tyder på att det kan vara bra för hjärtat, minska cancerrisken och till och med ge huden en föryngring. Samtidigt pekar annan forskning mot helt andra håll.

För att bli blodgivare i Sverige måste man vara 18 år, väga minst 50 kilo, vara frisk och ha ett svenskt personnummer med giltig ID-handling. Vidare kan exempelvis mediciner och sexuella kontakter spela roll för om man får bli blodgivare eller inte. Män får ge blod högst fyra gånger per år och kvinnor tre till fyra gånger per år, beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.

Viktiga saker att tänka på innan blodgivning är att man känner sig helt frisk, ätit, druckit och sovit ordentligt. Hård träning kan vara olämplig både före och efter blodgivning, eftersom man då förlorar vätska.

Hälsokontroll

Vid första besöket hos en blodcentral får man göra en hälsodeklaration och blir även testad för diverse sjukdomar. Alla testas för hiv, hepatit, HTLV I + II och syfilis. Vidare testas hemoglobin, det vill säga blodvärdet, hur mycket järn som finns i kroppen och man tittar även på hur blodkropparna ser ut. Som bloddonator får man inte ha för lågt blodvärde.

Blodet testas vid varje tillfälle man ska ge blod.

Bra för hjärtat

I en äldre studie från 1998 menar forskare att det fanns indikationer på att bloddonatorer hade 88 procent mindre risk att drabbas av hjärtattack, jämfört med de som inte donerade blod. Främst visade fynden på att det gällde medelålders män. En annan studie, från 2013, indikerar att regelbunden blodgivning skulle kunna vara bra för att förebygga hjärtsjukdomar genom att det bland annat sänkte kolesterolet, om man jämförde med icke-blodgivare.

Det bidrar definitivt till att minska kardiovaskulära riskfaktorer, säger läkaren Robert DeSimone vid NewYork-Presbyterian/Weill Cornell Medical Center i en artikel av Columbia University.

DeSimone menar att om en blodgivarens hemoglobin är för högt finns ökad risk för blodproppar, hjärtattack och även stroke. Genom blodgivning sänks blodvärdet och därmed dessa risker.

Intressant nog är dessa fördelar mer betydande hos män jämfört med kvinnor. Vi tror att det kan bero på att kvinnor har menstruationscykler, så de gör det naturligt utan att donera blod, säger han.

En mindre studie, där 292 bloddonatorer deltog, indikerade att bloddonation möjligen skulle kunna hjälpa mot högt blodtryck.

"Denna positiva effekt av blodgivning kan öppna nya dörrar för samhällets hälsovård och kostnadsminskningar vid behandling av hypertoni", står att läsa i studien från 2015.

Blodbussen i Motala. Foto: Tore Danielsson/CC BY-SA 4.0

Risk för järnbrist

I en studie från 2017 har man tittat på just blodtryck och bloddonation. Där undersöktes blodtrycksmätningar från personer som donerat blod vid New York Blood Center. Resultaten visade att de som hade väldigt högt eller lågt blodtryck vid en donation oftast hade mer normala värden nästa gång de donerade. Detta verkade inte bero på själva blodgivningen utan på att kroppen naturligt justerar extrema värden tillbaka till det normala, enligt studien.

I ytterligare en studie från 2017 undersökte man hur blodgivning påverkar blodfetter. Där jämfördes män som hade donerat blod en gång med män som hade donerat blod många gånger. Resultaten visade att de män som donerat blod många gånger hade högre nivåer av vissa blodfetter, som kan vara dåliga för hjärthälsan. Däremot fann inte forskarna att dessa förändringar i blodfetterna ökade risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar., men att det fanns en liten koppling till ökad risk för hjärtsjukdomen kranskärlssjukdom.

En tredje studie menar att blodgivare "inte förvänta sig några hälsofördelar" av donationen, men har berättigade förväntningar på att "inte skadas" under processen. Däremot menar forskare till studien att regelbunden blodgivning kan öka risken för både järnbrist och anemi, något man menar bör uppmärksammas mer. Särskilt yngre personer och kvinnor är mer i riskzonen om man är blodgivare.

Minska oxidativ stress

Forskare testade blod från 96 frivilliga före och efter blodgivning och mätte nivåer av olika ämnen som visar på antioxidativ aktivitet, vilket innebär att motverka eller neutralisera effekter av oxidanter, eller fria radikaler, samt inflammation. Fria radikaler bildas naturligt i kroppen när man omvandlar mat till energi, men även genom yttre påverkan som rökning och solstrålning, och kan skada celler. Inom sammanhanget blodgivning innebär det förmågan hos blodet eller specifika ämnen i blodet att neutralisera fria radikaler och därmed minska skadan de kan orsaka.

Resultaten visade att efter blodgivning hade blodgivarna lägre nivåer av vissa inflammationsmarkörer, samt även höga nivåer av antioxidantenzym, vilket tyder på att blodgivning kan minska oxidativ stress och inflammation, enligt studien.

Om man har höga järnnivåer kan det också vara fördelaktigt att ge blod, eftersom blodgivning minskar järnhalten i kroppen. Däremot är det ovanligt att ha överskott av järn utan snarare mer vanligt inom västvärlden att ha järnbrist.

Föryngra huden

En studie från 2022 indikerar att blodgivning kan vara föryngrande för huden. Hos äldre möss kunde man se att bloddonationer ökade hudens tjocklek och även kollagenhalten. Vidare såg man att antalet senescenta celler minskade, alltså celler som slutat dela sig och förlorat förmågan att genomgå celldelning.

"Våra resultat tyder på att lämplig bloddonation kan främja återbildningen av kollagen och förbättra hudens åldrande", skriver forskarna.

Bloddonationer kan öka hudens tjocklek och kollagenhalt. Foto: Andrea Piacquadio/Pexels

Minskar PFAS

Så kallade "evighetskemikalier", som finns i bland annat hushållsartiklar och kläder, är en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. Gemensamt är att de är mycket svåra att bryta ner och förorenar vatten, jord, luft och även den mänskliga kroppen. Studier har visat att dessa ämnen kunnat återfinnas i bröstmjölk och blod.

I en studie från 2022 har forskare i Australien och Storbritannien registrerat höga PFAS-nivåer hos brandmän. Brandmän exponeras ofta för PFAS i sin yrkesutövning då det finns höga halter av ämnena i det brandskum som används, vilket gör att nivåerna ofta är höga inom yrkesgruppen. Under ett år donerade en grupp brandmän plasma var sjätte vecka, en annan grupp donerade blod var tolfte vecka medan den tredje fungerade som kontrollgrupp. Där framkom att de som donerade blod reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent och de som donerade plasma fick 30 procent minskade nivåer. Nivåerna höll sig nere i minst tre månader efter studiens slut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Få vill ha klimatskatter

Klimatöverdrifterna

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

Trots att en stor del av befolkningen anser att så kallade klimatförändringar är ett allvarligt problem möter politiska åtgärder ofta stort motstånd – särskilt när det gäller klimatskatter. Detta beror ofta på ett lågt politiskt förtroende, visar en ny studie från Institutet för framtidsstudier, som granskat data från fyra europeiska länder, bland annat Sverige.

I studien, som publicerats i Journal of Public Policy, fick över 6000 människor från Sverige, Spanien, Tyskland och Polen bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder. Där rankades skatter generellt bland de minst populära åtgärderna, där endast nya kärnkraft och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära. Förutom i Sverige, där kärnkraft rankades ungefär i mitten.

Koldioxid- och fossila bränsleskatter var de minst omtyckta åtgärderna när det gällde klimatskatter. Forskarna menar att det handlar om ett lågt politiskt förtroende, att man helt enkelt inte litar på att politikerna kommer att använda skattepengarna rätt.

När människor har lågt politiskt förtroende är de mer benägna att överskatta kostnaderna för klimatpolitiken, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, i ett pressmeddelande och fortsätter:

Detta förklarar det särskilt låga stödet för skatter på fossila bränslen eller koldioxid – en politik som många ekonomer anser vara den mest kostnadseffektiva klimatpolitiken av alla, men som paradoxalt nog är minst populär bland allmänheten.

Saknas kommunikation

Bland de mer välsedda klimatåtgärderna fanns bland annat regleringar, såsom energieffektivitetskrav för bilar och byggnader, och ökat naturskydd. Enligt studien kan det bero på att dessa åtgärder helt enkelt kostar mindre, och forskarna betonar att politikerna bör utnyttja sådana åtgärder i större utsträckning. Om politikerna vill få ett större stöd till exempelvis klimatskatter bör de vara mer ärliga kring hur de pengarna kommer att användas.

Klimatpolitikens framgång beror inte bara på ekonomisk effektivitet, utan också på allmänhetens stöd. Det finns strategier som är mer lovande för politiker att följa. Man skulle kunna göra mer för att helt enkelt kommunicera att många klimatåtgärder, inklusive koldioxidskatter, har lägre kostnader än många tror och är mer effektiva. Om politikerna kan kommunicera det kommer människor att vara mer positivt inställda, säger Fairbrother.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Banbrytande dubbel handtransplantation genomförd i Sverige

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen
Den sensationella transplantationen av två händer är ett unikt samarbete mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset.

En patient som förlorat båda händerna efter en svår infektion har genomgått en unik dubbel handtransplantation i Stockholm. Operationen, som tog 19 timmar och involverade cirka 40 medarbetare, genomfördes i samarbete mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset.

Patienten arbetar nu med sin rehabilitering och har sakta börjat använda sina nya händer i vardagen.

Som ett resultat av ett flerårigt och nära samarbete mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset har Sverige nu utfört sin andra dubbla handtransplantation någonsin, meddelar Södersjukhuset via sin hemsida.

Ingreppet, exceptionellt i sin komplexitet, markerar ett stort steg för rekonstruktiv kirurgi och transplantationsvård i landet.

Handtransplantationen är ett resultat av ett fantastiskt lagarbete och samarbete inom regionen. Transplantationen visar på hur hög expertis vi har på Södersjukhuset, i Region Stockholm och i Sverige, säger Karouk Said, sjukhusdirektör på Södersjukhuset.

Omfattande och krävande lagarbete

Den 19 timmar långa operationen krävde ett team på ungefär 40 specialister, inklusive handkirurger, plastikkirurger, transplantationskirurger, anestesi- och intensivvårdspersonal.

Tobias Laurell, verksamhetschef och handkirurg på Södersjukhuset, poängterar att samarbetet och planeringen var avgörande.

Att förlora sina händer innebär ett stort lidande. Vi har haft kontakt med patienten i flera år inför handtransplantationen. Nu är det fantastiskt att se hur patienten gradvis återfår funktion i sina nya händer, vilket är en process som tar lång tid och kräver omfattande rehabilitering. En så här komplex och ovanlig operation kräver ett lagarbete mellan många olika yrkesgrupper.

Tobias Laurell, verksamhetschef och handkirurg på Södersjukhuset. Foto: Johan Adelgren

Bakgrunden till den unika operationen är omfattande. Kirurgerna har genomfört simuleringar, tränat scenarier och byggt upp ett gemensamt handtransplantationsprogram.

Matchningen av donatorhänder har varit särskilt krävande – blodgrupp, antikroppar, hudton och handstorlek måste stämma mycket noggrant.

Dessutom måste blodcirkulationen återställas mycket snabbt efter att händerna har kopplats in, vilket ställer mycket höga krav på logistiken.

Tidiga resultat och rehabilitering

Tre månader efter operationen har patienten redan börjat använda sina nya händer i vardagen: skriva och äta med bestick är exempel på tidiga framsteg.

Rehabiliteringen startade bara några dagar efter operationen och sker nu dagligen.

Enligt transplantationskirurgerna vid Karolinska är detta ingrepp inte bara en individuell framgång – det är ett prestigeprojekt för svensk högspecialiserad vård.

För oss som vanligtvis transplanterar inre organ har det varit fascinerande och annorlunda att kunna se de transplanterade händerna och patientens framsteg, säger överläkare Helena Genberg vid Karolinska Institutet.

Eftersom kroppen kan avvisa de transplanterade händerna kräver patienten livslång immunhämmande behandling.

Transplantationskirurgerna och Regionalt Donationscentrum på Karolinska Universitetssjukhuset har ansvarat för den immunhämmande behandlingen samt avancerad logistik kring transplantationen.

Det är roligt att vår erfarenhet av transplantation och immunhämmande behandling används i detta spännande projekt, säger Torbjörn Lundgren, överläkare på ME Transplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Risker och framtidsperspektiv

Trots framgångarna är riskerna betydande. Transplantationen kräver livslång medicinering och noggrann uppföljning, och rehabiliteringen är både tidskrävande och psykiskt tung.

Dessutom handlar det om tillgång till donatororgan – matchningen är svår och antalet donatorer begränsat. Operationen visar emellertid att svensk transplantationsvård står i frontlinjen även vad gäller extremt komplexa kirurgiska ingrepp.

Om rehabiliteringen fortsätter att gå väl kan detta bana väg för fler liknande trans­plantationer och ett ännu tätare samarbete mellan sjukhus.

Samtidigt kvarstår många frågor: Hur säkerställer man tillräckligt många donatorer? Hur hanterar sjukvården de långsiktiga kostnaderna och riskerna? Och vilken roll ska avancerad rekonstruktiv kirurgi ha i framtidens sjukvårdspolitik?

"Vi känner stor tacksamhet gentemot den person och de närstående som gjort detta möjligt genom donation efter döden", avslutar pressmeddelandet från Södersjukhuset.

Fotnot: Den första dubbla handtransplantationen i Sverige ägde rum i december 2020, då en kvinna blev den första personen i Skandinavien att genomgå en sådan operation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskning: Hundens ras är ingen garanti för personligheten

Publicerad november 8, 2025 – av Redaktionen

Många tror att en viss hundras garanterar en viss personlighet. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att skillnaderna inom samma ras ofta är större än skillnaderna mellan olika raser – att få en hund som blir helt rastypisk är ungefär 50/50.

I Sverige finns idag 371 registrerade hundraser fördelat på tio hundrasgrupper som delar in hundarna i exempelvis terrierraser, vallhundar, sällskapshundar samt olika jakthundar. Detta gör det lättare för en familj eller person att välja en hundras så att hund och ägare passar bättre ihop. Det går också att se bland annat rasens hälsa, aktivitetsnivå, pälsskötsel samt dess historia.

Hundraser har inte enbart så kallade "rastypiska" utseenden, utan också mentalitet. Exempelvis är den typiska chihuahuan, som är i gruppen sällskapshundar, orädd och har ett stort självförtroende, samtidigt som den typiska schäfern är nyfiken och samarbetsvillig.

Hundmentalitet mäts i tester

Hundens mentalitet beskrivs av Svenska kennelklubben och Svenska brukshundklubben, något man gör med tester som kallas för MH (mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund).

Däremot är det inte självklart att man får en hund som har den typiska personligheten och mentaliteten när man väljer en viss ras. Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU, har studerat hundar i nära 20 år och har ägnat de senaste åren med att undersöka stora skillnader det finns i hundars mentalitet, både mellan och inom hundraser. De få studier som finns idag bygger enbart på enkäter från hundägare, som gett olika resultat.

Det gjorde mig intresserad av att använda svenska mentalbeskrivningar för att undersöka frågan, säger Strandberg till forskning.se.

"Viss chansning"

I studien, som publicerats i Applied Animal Behaviour Science, har Erling tillsammans med forskarkollegor, som bland annat hundforskaren och författaren Kenth Svartberg, tittat på totalt mellan 862 och 2462 BPH-registreringar per ras för åtta olika raser i Sverige. Raserna man undersökte var American Staffordshire Terrier, Golden Retriever, Labrador Retriever, Lagotto Romagnolo, Nova Scotia Duck Tolling Retriever, Perro de Agua Español, Rhodesian Ridgeback, och Staffordshire Bullterrier.

Resultaten visar att egenskaper hos individer inom samma ras kan skilja sig mycket. Exempelvis kunde man se att vissa hundar av rasen Rhodesian ridgeback, som rastypiskt ska vara vaktande och jagande, är mer sociala och lekfulla än vissa labradorer. Det går emot bilden av dessa raser, som anses vara helt olika.

Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Strandberg.

Träning är viktigt

För att först förutspå en valps mentalitet måste man först titta på modern och faderns gener, men det handlar också om hur generna blandas. Sedan kan egenskaper som legat vilande hos exempelvis fadern dyka upp hos en av valparna i kullen – resultatet kan därmed bli en hund som inte alls är rastypisk i mentaliteten. Strandberg kallar det för ett "genetiskt lotteri" och påpekar även att inte alla egenskaper hos en hund är ärftliga.

Det finns en del beteenden som inte faller sig naturligt för en hund, men som man genom träning och uppmuntran kan skapa. Dessa kommer inte att gå i arv, säger han.

Ska man välja en valp utifrån en ras mentalitet bör man inte se det som en "grundläggande garanti", utan mer som en "sannolikhetsoptimering" – att det helt enkelt ökar chanserna för att valpen ska växa upp med de önskade egenskaperna. Strandberg menar att chanserna för att exempelvis en labrador ska få de typiska egenskaperna är ungefär 50/50. Men sedan är det också viktigt att komma ihåg att det också till stor del handlar om en god träning för att en hund ska uppvisa vissa egenskaper.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftfullt nytt antibiotikum upptäckt av misstag

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Forskare har upptäckt ett antibiotikum som är mer än 100 gånger starkare än man tidigare trott – genom att studera en process som varit känd i minst femtio år. Upptäckten kan bli ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.

Antibiotika upptäcktes 1928 av Alexander Fleming, men en mer utbredd användning av läkemedlet började först under andra världskriget. Idag används stora mängder antibiotika årligen världen över, vilket lett till en högre resistens mot läkemedlet.

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär att bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklar motståndskraft mot läkemedel, som bland annat antibiotika. Det uppstår främst genom felaktig och överdriven användning av antibiotika, och är ett problem som ökar globalt. Därför anses det också vara ett av de allvarligaste hoten mot den globala hälsan.

Nu har forskare vid University of Warwick och Monash University gjort en oväntad upptäckt när de studerade hur bakterien Streptomyces coelicolor tillverkar det gamla antibiotikumet metylenomycin A. Denna bakterie är en av de mest studerade inom antibiotikaforskningen sedan 1950-talet.

I enkla ordalag kan man säga att när celler producerar kemiska ämnen så går de via flera mellanled innan slutprodukten är klar – ungefär som att baka där ingredienser blandas i en viss ordning. Forskarna fick idén att testa dessa mellanled för antimikrobiell aktivitet. Det visade sig att ett av dem är betydligt kraftfullare än själva slutprodukten.

Metylenomycin A upptäcktes för 50 år sedan och har tillverkats syntetiskt flera gånger, men ingen verkar ha testat mellanstengen för antimikrobiell aktivitet, säger professor Greg Challis vid University of Warwick, i ett pressmeddelande.

Hundra gånger mer kraftfullt

Detta mellansteg, som kallas pre-metylenomycin C lakton, visade sig vara ett mycket kraftfullt antibiotikum – faktiskt hundra gånger mer effektivt än metylenomycin A mot farliga bakterier. Det fungerade särskilt bra mot bakterier som orsakar MRSA (meticillinresistent stafylokockinfektion) och VRE (vankomycinresistenta enterokocker) – två av sjukvårdens värsta mardrömmar.

Vidare verkade bakterierna ha väldigt svårt att utveckla resistens mot det nya antibiotikumet. Upptäckten öppnar upp en helt ny väg för antibiotikaforskning och forskarna har redan tagit fram en ny metod för att tillverka antibiotikumet i större mängder, och nästa steg är prekliniska tester.

Det här föreslår ett nytt paradigm för antibiotikaupptäckt. Genom att titta på mellanstegen i tillverkningen av naturliga föreningar kan vi hitta potenta nya antibiotika, säger professor Challis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.