Annons:

Är blodgivning bra för hälsan?

Publicerad maj 1, 2024
– av Sofie Persson
Studier visar bland annat att blodgivare reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att donera blod till sjukvården kan tveklöst hjälpa sjuka, men det är omdiskuterat huruvida det är hälsosamt för givaren. En del forskning tyder på att det kan vara bra för hjärtat, minska cancerrisken och till och med ge huden en föryngring. Samtidigt pekar annan forskning mot helt andra håll.

För att bli blodgivare i Sverige måste man vara 18 år, väga minst 50 kilo, vara frisk och ha ett svenskt personnummer med giltig ID-handling. Vidare kan exempelvis mediciner och sexuella kontakter spela roll för om man får bli blodgivare eller inte. Män får ge blod högst fyra gånger per år och kvinnor tre till fyra gånger per år, beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.

Viktiga saker att tänka på innan blodgivning är att man känner sig helt frisk, ätit, druckit och sovit ordentligt. Hård träning kan vara olämplig både före och efter blodgivning, eftersom man då förlorar vätska.

Hälsokontroll

Vid första besöket hos en blodcentral får man göra en hälsodeklaration och blir även testad för diverse sjukdomar. Alla testas för hiv, hepatit, HTLV I + II och syfilis. Vidare testas hemoglobin, det vill säga blodvärdet, hur mycket järn som finns i kroppen och man tittar även på hur blodkropparna ser ut. Som bloddonator får man inte ha för lågt blodvärde.

Annons:

Blodet testas vid varje tillfälle man ska ge blod.

Bra för hjärtat

I en äldre studie från 1998 menar forskare att det fanns indikationer på att bloddonatorer hade 88 procent mindre risk att drabbas av hjärtattack, jämfört med de som inte donerade blod. Främst visade fynden på att det gällde medelålders män. En annan studie, från 2013, indikerar att regelbunden blodgivning skulle kunna vara bra för att förebygga hjärtsjukdomar genom att det bland annat sänkte kolesterolet, om man jämförde med icke-blodgivare.

Det bidrar definitivt till att minska kardiovaskulära riskfaktorer, säger läkaren Robert DeSimone vid NewYork-Presbyterian/Weill Cornell Medical Center i en artikel av Columbia University.

DeSimone menar att om en blodgivarens hemoglobin är för högt finns ökad risk för blodproppar, hjärtattack och även stroke. Genom blodgivning sänks blodvärdet och därmed dessa risker.

Intressant nog är dessa fördelar mer betydande hos män jämfört med kvinnor. Vi tror att det kan bero på att kvinnor har menstruationscykler, så de gör det naturligt utan att donera blod, säger han.

En mindre studie, där 292 bloddonatorer deltog, indikerade att bloddonation möjligen skulle kunna hjälpa mot högt blodtryck.

"Denna positiva effekt av blodgivning kan öppna nya dörrar för samhällets hälsovård och kostnadsminskningar vid behandling av hypertoni", står att läsa i studien från 2015.

Blodbussen i Motala. Foto: Tore Danielsson/CC BY-SA 4.0

Risk för järnbrist

I en studie från 2017 har man tittat på just blodtryck och bloddonation. Där undersöktes blodtrycksmätningar från personer som donerat blod vid New York Blood Center. Resultaten visade att de som hade väldigt högt eller lågt blodtryck vid en donation oftast hade mer normala värden nästa gång de donerade. Detta verkade inte bero på själva blodgivningen utan på att kroppen naturligt justerar extrema värden tillbaka till det normala, enligt studien.

I ytterligare en studie från 2017 undersökte man hur blodgivning påverkar blodfetter. Där jämfördes män som hade donerat blod en gång med män som hade donerat blod många gånger. Resultaten visade att de män som donerat blod många gånger hade högre nivåer av vissa blodfetter, som kan vara dåliga för hjärthälsan. Däremot fann inte forskarna att dessa förändringar i blodfetterna ökade risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar., men att det fanns en liten koppling till ökad risk för hjärtsjukdomen kranskärlssjukdom.

En tredje studie menar att blodgivare "inte förvänta sig några hälsofördelar" av donationen, men har berättigade förväntningar på att "inte skadas" under processen. Däremot menar forskare till studien att regelbunden blodgivning kan öka risken för både järnbrist och anemi, något man menar bör uppmärksammas mer. Särskilt yngre personer och kvinnor är mer i riskzonen om man är blodgivare.

Minska oxidativ stress

Forskare testade blod från 96 frivilliga före och efter blodgivning och mätte nivåer av olika ämnen som visar på antioxidativ aktivitet, vilket innebär att motverka eller neutralisera effekter av oxidanter, eller fria radikaler, samt inflammation. Fria radikaler bildas naturligt i kroppen när man omvandlar mat till energi, men även genom yttre påverkan som rökning och solstrålning, och kan skada celler. Inom sammanhanget blodgivning innebär det förmågan hos blodet eller specifika ämnen i blodet att neutralisera fria radikaler och därmed minska skadan de kan orsaka.

Resultaten visade att efter blodgivning hade blodgivarna lägre nivåer av vissa inflammationsmarkörer, samt även höga nivåer av antioxidantenzym, vilket tyder på att blodgivning kan minska oxidativ stress och inflammation, enligt studien.

Om man har höga järnnivåer kan det också vara fördelaktigt att ge blod, eftersom blodgivning minskar järnhalten i kroppen. Däremot är det ovanligt att ha överskott av järn utan snarare mer vanligt inom västvärlden att ha järnbrist.

Föryngra huden

En studie från 2022 indikerar att blodgivning kan vara föryngrande för huden. Hos äldre möss kunde man se att bloddonationer ökade hudens tjocklek och även kollagenhalten. Vidare såg man att antalet senescenta celler minskade, alltså celler som slutat dela sig och förlorat förmågan att genomgå celldelning.

"Våra resultat tyder på att lämplig bloddonation kan främja återbildningen av kollagen och förbättra hudens åldrande", skriver forskarna.

Bloddonationer kan öka hudens tjocklek och kollagenhalt. Foto: Andrea Piacquadio/Pexels

Minskar PFAS

Så kallade "evighetskemikalier", som finns i bland annat hushållsartiklar och kläder, är en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. Gemensamt är att de är mycket svåra att bryta ner och förorenar vatten, jord, luft och även den mänskliga kroppen. Studier har visat att dessa ämnen kunnat återfinnas i bröstmjölk och blod.

I en studie från 2022 har forskare i Australien och Storbritannien registrerat höga PFAS-nivåer hos brandmän. Brandmän exponeras ofta för PFAS i sin yrkesutövning då det finns höga halter av ämnena i det brandskum som används, vilket gör att nivåerna ofta är höga inom yrkesgruppen. Under ett år donerade en grupp brandmän plasma var sjätte vecka, en annan grupp donerade blod var tolfte vecka medan den tredje fungerade som kontrollgrupp. Där framkom att de som donerade blod reducerade sina PFAS-nivåer med 10 procent och de som donerade plasma fick 30 procent minskade nivåer. Nivåerna höll sig nere i minst tre månader efter studiens slut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Skilsmässa skadar små barns utveckling

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
Enligt en kinesisk studie riskerar barn till skilda föräldrar att halka efter inom en rad olika utvecklingsområden.

Barn vars föräldrar skiljer sig riskerar att halka efter i sin utveckling – särskilt när det gäller sociala färdigheter, läsförmåga och fysisk hälsa. Resultaten kommer från en jättestudie som följt 62 000 förskolebarn och jämfört barn från skilda och intakta familjer.

Forskningen, som har publicerats i tidskriften BMJ Paediatrics Open, är en av de största som gjorts på yngre barn och visar att skilsmässa kan bromsa små barns utveckling på flera områden.

Skilsmässor drabbar inte bara de vuxna utan har också mycket stor påverkan på barnen. Tidigare forskning har dock ofta baserats på små grupper av frivilliga deltagare och gett motstridiga resultat. Dessutom har studierna främst fokuserat på äldre barn, vilket gjort att kunskapen om hur de yngsta barnen påverkas varit bristfällig.

Den nya studien fyller denna kunskapslucka genom att undersöka barn mellan 3 och 5 år – en kritisk åldersperiod där utvecklingen går särskilt snabbt och där viktiga grunder läggs för barnets framtida sociala, emotionella och kognitiva förmågor.

Annons:

Forskarna använde det så kallade Human Capability Index, som mäter barns utveckling inom nio områden: läsning, tal, skrivning, inlärning, uthållighet, talförståelse, kulturell kunskap, sociala och emotionella förmågor samt fysisk hälsa.

Sämre på nästan allt

Av de drygt 62 000 barnen i studien hade 2 409 (knappt 4 procent) föräldrar som skilt sig. När forskarna jämförde dessa barn med barn från intakta familjer blev skillnaderna tydliga: barn vars föräldrar skilt sig hade lägre poäng på nästan alla utvecklingsområden.

Allra störst var skillnaderna inom sociala och emotionella färdigheter, fysisk hälsa och läsförmåga medan medelstora skillnader sågs för verbal kommunikation, uthållighet, talförståelse och kulturell kunskap. Minst påverkan märktes inom områdena skrivning och allmän inlärningsförmåga.

Sammantaget visade studien att barn från skilda familjer hade större risk att hamna efter i sin utveckling jämfört med jämnåriga barn vars föräldrar fortfarande levde tillsammans.

Forskarna betonar att resultaten visar på behovet av mer forskning om hur samhället kan stödja denna utsatta grupp. Både föräldrar, släkt och vänner, sjukvården och samhället i stort behöver hitta bättre sätt att hjälpa barn genom skilsmässoprocesser så att deras utveckling inte påverkas negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobilskrollning skadar koncentrationen – unga särskilt utsatta

Publicerad september 28, 2025
– av Redaktionen

Varje gång man tar upp mobilen för att skrolla riskerar man att försämra sin koncentrationsförmåga. Forskning från Lunds universitet visar att de negativa effekterna kan vara särskilt allvarliga för unga. Motoriska aktiviteter och vila är exempel på effektiva motmedel.

Vid Lunds universitet bedrivs forskning kring bland annat hjärnan och dess sensorimotoriska funktioner under ledning av Henrik Jörntell, som är professor i neurofysiologi.

Den senaste forskningen handlar om hjärnan och dess koncentrationsförmåga, inklusive en ökad kunskap kring att hjärnan helt enkelt blir vad man tränar den till att göra. Något som behöver tränas på är just koncentrationsförmågan, något som riskerar att försämras markant av att skrolla på mobilen.

Dagdrömma

Jörntell förklarar att skrolla på sociala medier ofta bryter den naturliga informationsupptagningen. Enkelt beskrivet fungerar människan så att man gör någonting och sedan blir man trött och då går man och vilar – för att där bearbeta det man varit med om.

Annons:

Hjärnan behöver växla mellan djup koncentration och sedan helt få vila och dagdrömma, när man skrollar på mobilen gör man varken det ena eller det andra. Om man då tar upp mobilen varje gång man har en paus eller en stund över får man därmed inte de naturliga stunderna av vila, eller den eftertänksamhet som Jörntell beskriver, som hjärnan behöver.

När man är barn eller ung formas hjärnan fortfarande och forskning visar att det kan hindra hjärnans förmåga att lära sig koncentration från början.

Det riskerar att påverka personen under resten av livet, säger han till Bonniertidningen DN.

Tidigare studier har också visat att exempelvis barn som utsätts för konstant stress får svårare att koncentrera sig senare i livet. Hypotesen i den nya forskningen är att mycket skrollande tränar hjärnan till en ständig ytlig vaksamhet och aldrig kan gå ner i ett lugn och koncentrera sig djupt.

Hjärnan måste tränas

Även om man som barn inte övat sin koncentrationsförmåga kan man senare träna upp den, menar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Hjärnan kan ses som en muskel som ständigt behöver tränas.

Vuxna kan också drabbas, tränar man inte sin hjärna kan det leda till sämre koncentrationsförmåga. Koncentration är svår att mäta, men man vet att de delar av hjärnan som används också förstärks.

Man måste på något vis ständigt hålla hjärnan i trim, det vet vi också att det gäller äldre för att förebygga demens, säger Ulrika Björkstén, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet till skattefinansierade SR.

Foto: iStock/tum3123

Vill fortsätta skrolla

Jörntell pekar också mot att sociala medier är utformade på ett sätt som får en att bara vilja fortsätta att skrolla. Biologiskt menar han att man då kan känna sig manad att fortsätta skrolla för att det ligger i människans natur att behöva släppa allt för att ta sig ur livsfarliga situationer, detta inkluderar också behovet av att bearbeta.

Även typen av innehåll som finns på sociala medier har en betydelse för hur det kommer att påverka koncentrationen.

Att hela tiden mata sig själv med ny information utan att man hinner bearbeta den och att det är platt information utan informationsdjup, som det ofta är frågan om när vi sitter och skrollar på mobilen, är dåligt för hjärnans hälsotillstånd, säger Henrik Jörntell.

Måla eller läs en bok

Jörntell menar dock att det inte är skadligt att skjuta på behovet av att bearbeta under dagen, men att det inte går att lägga allt på hög under en längre tid. Vill man ha någon underhållning under dagen är det bättre att se på en film eller läsa en bok då det kräver mer koncentrationsförmåga.

För barn, som kanske inte alltid kan läsa en lång bok, menar Björkstén att motoriska aktiviteter som exempelvis att måla eller vara ute och springa är väldigt bra för att träna upp koncentrationsförmågan, och sedan följt av vila för att bearbeta.

Poängen är att göra aktiviteter som gärna kopplar ihop kropp och hjärna och kräver fokus. Och sedan att man också har stunder då man dagdrömmer, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-skapade virus kan döda bakterier

Utvecklingen av AI

Publicerad september 27, 2025
– av Markus Andersson
Bakteriofager fäster på bakterier, sprutar in sitt DNA och förökar sig tills bakterien spricker. AI kan nu designa nya varianter från grunden.

Forskare i Kalifornien har använt artificiell intelligens för att designa virus som kan föröka sig och döda bakterier.

Genombrottet öppnar för nya medicinska behandlingar – men riskerar också att bli ett farligt vapen i fel händer.

Forskare vid Stanford University och Arc Institute har för första gången lyckats skapa kompletta genom med hjälp av artificiell intelligens. Deras AI-designade virus kan faktiskt föröka sig och döda bakterier.

— Det var ganska slående, att faktiskt se denna AI-genererade sfär, säger Brian Hie, som leder laboratoriet vid Arc Institute där arbetet utfördes.

Annons:

Teamet använde en AI kallad Evo, tränad på genomen från omkring 2 miljoner bakteriofager (virus som attackerar bakterier). De valde att arbeta med phiX174, ett enkelt virus med bara 11 gener och 5 000 DNA-bokstäver.

16 av 302 fungerade

Forskarna lät AI:n designa 302 olika genomvarianter, som sedan tillverkades kemiskt som DNA-strängar. När de blandade dessa med E. coli-bakterier fick de ett genombrott: 16 av designerna fungerade och skapade virus som kunde föröka sig.

— De såg virus med nya gener, med förkortade gener, och till och med olika genordningar och arrangemang, säger Jef Boeke, biolog vid NYU Langone Health som fått förhandstillgång till studien.

Eftersom virus inte räknas som levande organismer är detta ännu inte riktigt AI-designat liv – men det är ett viktigt första steg mot den teknologin.
Stor medicinsk potential

Teknologin har stor potential inom medicin. "De flesta genterapi använder virus för att transportera gener in i patienters kroppar, och AI kanske kan utveckla mer effektiva sådana," förklarar Samuel King, studenten som ledde projektet.

Läkare har tidigare prövat så kallad fagterapi för att bekämpa allvarliga bakterieinfektioner, något som AI-designade virus skulle kunna förbättra.

"Allvarliga farhågor"

Men teknologins utveckling väcker också stark oro. Forskarna har medvetet undvikit att träna sin AI på virus som infekterar människor, men andra skulle kunna missbruka metoden.

— Ett område där jag uppmanar till extrem försiktighet är all viral förstärkningsforskning, särskilt när den är slumpmässig så att du inte vet vad du får. Om någon gjorde detta med smittkoppor eller mjältbrand, skulle jag ha allvarliga farhågor, varnar J. Craig Venter, pionjär inom syntetisk biologi.

Venter menar att teknologin i grund och botten bygger på samma princip av att prova sig fram som han själv använde för två decennier sedan, bara mycket snabbare.

Framtida utmaningar

Att skapa större organismer är betydligt svårare. E. coli har tusen gånger mer DNA än phiX174. "Komplexiteten skulle skjuta i höjden från häpnadsväckande till väldigt mycket mer än antalet subatomära partiklar i universum," förklarar Boeke.

Jason Kelly, VD för bioteknikföretaget Ginkgo Bioworks, tror att automatiserade laboratorier där AI kontinuerligt förbättrar sina genomdesigner kommer att behövas för framtida genombrott.

— Detta skulle vara en vetenskaplig milstolpe av nationell skala, eftersom celler är byggstenarna för allt liv. USA bör se till att vi komma dit först, säger Kelly.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige först i världen med psykedelika mot anorexi

Publicerad september 22, 2025
– av Isac Boman
Psilocybin har använts framgångsrikt på patienter med depression och PTSD. Förhoppningen är att det skah jälpa även anorexipatienter.

Forskare vid Lunds universitet startar nu världens första studie där psykedeliska läkemedel testas på unga patienter med anorexia nervosa. Pilotstudien omfattar 40 patienter mellan 16 och 35 år och inleds under hösten.

Anorexia nervosa är en av de psykiatriska diagnoser som har högst dödlighet. Varje år diagnostiseras cirka 8 300 unga med ätstörningar i Sverige, där anorexia nervosa är vanligast bland flickor i åldern 11–17 år. Sjukdomen kännetecknas av begränsat födointag, intensiv rädsla för viktuppgång och förvrängd kroppsuppfattning.

— Anorexi har en ärftlig komponent och förekommer också oftare hos personer som har autism eller tvångssyndrom. Det finns två tydliga ålderstoppar för insjuknande. Den första är vid 14 års ålder och nästa kommer runt 18 år, säger Pouya Movahed Rad, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Psykiatri Skåne.

Studien är främst en säkerhetsstudie där forskarna ska utvärdera risker och biverkningar av psilocybin jämfört med sedvanlig behandling. Deltagarna, som rekryteras från hela Region Skåne, ska ha haft minst ett återfall i sin sjukdom och får psilocybin vid två tillfällen under noggrant övervakade sessioner.

Annons:

— Anorexia är en allvarlig sjukdom och det saknas befintlig farmakologisk behandling mot sjukdomen. Det är därför viktigt att pröva nya metoder som kan rikta sig mot sjukdomens kärnsymtom, utan att enbart fokusera på vikt, säger Olea Schau Rybäck, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare inom psykiatri Skåne.

"Hjärnan är fantastisk"

Psilocybin är en psykedelisk substans som finns i vissa svampar. Tidigare forskning på depression och PTSD har visat att ämnet kan bryta rigida tanke- och beteendemönster. Hypotesen är att psilocybin kan påverka hjärnans synaptiska plasticitet även hos anorexipatienter.

— Hjärnan är fantastisk och oförutsägbar. Psilocybin kan öppna upp ett terapeutiskt fönster för att skapa nya funktionella mönster. Är behandlingen framgångsrik, ser jag inget hinder att psykedeliska läkemedel kan bli en etablerad behandling för anorexi nervosa i framtiden, säger Pouya Movahed Rad.

Resultaten från studien, som finansieras av Norrsken Mind, beräknas vara färdiga under slutet av 2027. Om forskarna finner lovande resultat planeras en större studie med fokus på behandlingseffekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.