Annons:

Apor gillar att retas

Uppdaterad juli 31, 2024, Publicerad juli 28, 2024 – av Sofie Persson
Schimpanser gillar att reta varandra.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En amerikansk studie visar att apor gillar att retas med varandra, vilket indikerar en förekomst av humor hos arterna. Forskarna kunde identifiera 18 distinkta retningsbeteenden hos alla fyra människoapor.

I studien, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, har forskare från University of California Los Angeles, the Max Planck Institute of Animal Behavior, Indiana University och the University of California San Diego observerat och dokumenterat lekfullt beteende hos schimpanser, orangutanger, bonoboer och gorillor.

Människoapor är utmärkta kandidater för lekfullt retande, eftersom de är nära släkt med oss, deltar i sociala lekar, visar skratt och har en relativt sofistikerad förståelse för andras förväntningar, säger forskaren Isabelle Laumer.

Forskare tittade efter spontana, sociala interaktioner som såg ut att vara lekfulla och retsamma, provokativa eller lindrigt trakasserande. Under dessa interaktioner observerade forskarna retstickans, det vill säga den retande apans, handlingar, kroppsrörelser, ansiktsuttryck och hur aporna som blev retade svarade i sin tur. De bedömde också beteendets avsiktlighet genom att leta efter bevis för att beteendet var riktat mot ett specifikt mål, att det fortsatte eller intensifierades och att de som retades väntade på ett svar från målet.

Annons:

Forskarna upptäckte att alla fyra arter ägnade sig åt avsiktligt provocerande beteende där man identifierade 18 distinkta retningsbeteenden. Många beteenden verkade användas för att provocera fram ett svar, eller åtminstone för att locka till sig målets uppmärksamhet.

"Mångfacetterat beteende"

–  Det var vanligt att retstickorna upprepade gånger viftade eller svingade en kroppsdel eller ett föremål mitt i målgruppens synfält, slog eller petade på dem, stirrade noga på deras ansikte, störde deras rörelser, drog i deras hår eller utförde andra beteenden som var extremt svåra för målgruppen att ignorera, säger professor Erica Cartmill.

Lekfullt retande förekom främst när aporna var avslappnade och hade flertalet liknande beteenden som människor har.

På samma sätt som när barn retas innebär apors lekfulla retande en ensidig provokation, ett väntande på svar där den som retas tittar mot målets ansikte direkt efter en retande handling, upprepning och inslag av överraskning, säger Laumer.

Eftersom lekfullt retande förekommer hos alla nu levande människoapor är det troligt att de kognitiva förutsättningarna för skämtande utvecklades hos hominoiderna för minst 13 miljoner år sedan, menar forskarna. Även den kända fältbiologen Jane Goodall, tillsammans med andra, har tidigare observerat liknande beteenden. Däremot är studien den första i sitt slag, men forskarna hoppas på att inspirera fler att forska kring retfulla beteenden hos apor.

Vi hoppas att vår studie kommer att inspirera andra forskare att studera lekfullt retande hos fler arter för att bättre förstå utvecklingen av detta mångfacetterade beteende. Vi hoppas också att denna studie ökar medvetenheten om de likheter vi delar med våra närmaste släktingar och vikten av att skydda dessa utrotningshotade djur, säger Laumer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Miljösmart” kofoder kan ge negativ klimateffekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad Igår 08:12 – av Redaktionen
Alger har presenterats som "lösningen" på metanutsläpp från kor, men hela produktionskedjan ger en helt annan bild.

Alger i kofoder har presenterats som ett genombrott i kampen mot metanutsläpp från nötkreatur. Men ny svensk forskning visar att den verkliga klimatvinsten kan vara minimal – eller till och med negativ. Energikrävande produktion och långa transporter riskerar att äta upp eventuella miljövinster som uppnås i ladugården.

I takt med klimatalarmismens uppgång har kor alltmer anklagats för att vara riktiga klimatbovar på grund av det metanutsläpp som sker när de rapar och fiser – därför har också diverse påhitt uppdagats för att lösa detta så kallade problem. Under 2022 hyllade exempelvis prins Charles det brittiska startupföretaget Zelp för att ha uppfunnit en mask för kor att bära, som ska omvandla metangas till vattenånga. Komasken är fortfarande under utveckling, men kan sannolikt komma att bli en del av brittiska kors vardag.

Det mest omtalade har dock varit de metanreducerande tillskott man implementerat i kornas foder. Det mest kända är bovaer, som främst Arla fått kritik för att använda, där både danskar och svenskar uppmanade till bojkott av företaget. På grund av den starka kritiken planerar man ytterligare studier för att se hur det påverkar kors hälsa, men även köttet och mjölken.

Alger har beskrivits som klimatsmart

Ett annat tillskott man prövar till kor är alger, som enligt vissa studier ska ha visat sig reducera metanutsläpp med mellan 30 och 90 procent. Nu har dock forskning från Kungliga tekniska högskolan (KTH) visat att dessa siffror kan vara starkt missvisande.

Annons:

Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH, i ett pressmeddelande.

För att mäta klimatpåverkan krävs nämligen att man tar hänsyn till hur dessa alger produceras, bearbetas samt även hur långt den transporteras. Algerna torkas eller raffineras ofta, vilket innebär energikrävande metoder som exempelvis frystorkning. Vidare blir det förstås en miljöpåverkan när fossila bränslen används, menar Thomas.

Ibland finns ingen klimatvinst alls

Den vanligaste algen som används är Asparagopsis, vilket har den största effekten på metanutsläpp, men det är en tropisk art. Det innebär långa transporter hela vägen till Sverige. Att odla på plats i Sverige är heller inget bra alternativ, då det skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv.

Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Thomas.

Thomas tror ändå att alger kan vara till någon form av nytta som tillskott i kors foder, så länge miljöpåverkan är låg. Exempelvis skulle det kunna vara intressant att använda restprodukter istället, men han betonar dock att alger ensamt inte kan "förändra klimatavtrycket från boskap". Denna studie är den första som tittar på hela kedjan för algfoder, något som förvånar forskarna.

Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, säger Thomas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ökad risk för cancer kopplas till covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad november 1, 2025 – av Redaktionen
Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

En omfattande sydkoreansk studie visar samband mellan covidvaccin och ökad cancerförekomst, framför allt prostatacancer och lungcancer.

Samtidigt är forskarna försiktiga i sina slutsatser och noga med att påpeka att de statistiska kopplingarna inte utgör bevis för något orsakssamband.

I studien, som publicerats i Biomarker Research, har man tittat på data från 8 407 849 personer mellan 2021 och 2023, hämtade från den koreanska nationella sjukförsäkringsdatabasen. Personerna delades upp i två grupper beroende på om de tagit covidvaccin eller inte. Syftet var att granska både den faktiska förekomsten (incidensen) av cancer och efterföljande cancerrisker ett år efter vaccination.

Resultaten visar att det fanns indikationer på ökade risker för olika cancertyper ett år efter man tagit någon form av covidvaccin, jämfört med de som inte tagit det. Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

Annons:

När det gäller specifika cancerformer sågs de mest uttalade riskökningarna för prostatacancer, som ökade med 69 procent, följt av lungcancer som ökade med 53 procent. Vidare ökade risken för sköldkörtelcancer med 35 procent och magcancer med 34 procent. Kolorektalcancer uppvisade en riskökning på 28 procent, medan bröstcancer ökade med 20 procent.

Dessa riskökningar gällde diagnoser som ställdes inom ett år efter vaccination, oavsett om det var mRNA- eller icke-mRNA-vacciner som användes. Det är dock oklart vilka covidvaccin som ingick i studien.

Statistiska samband

Forskarna betonar dock att studiens resultat inte ger bevis för att covidvaccin ger cancer, utan att det handlar om "statistiska samband".

En möjlig orsak skulle exempelvis kunna vara att covidvaccinerade personer troligen har genomgått fler medicinska kontroller och screeningar, vilket ökar chansen att upptäcka cancer tidigt jämfört med de som inte tagit covidvaccin. Däremot kan man inte säga med säkerhet vad det beror på, bara att det finns en skillnad beroende på covidvaccinstatus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Testosteron styr inte mäns ekonomiska risktagande

Publicerad oktober 25, 2025 – av Redaktionen
Forskarna testade nio olika ekonomiska beteenden – från risktagande till generositet – men fann ingen skillnad mellan grupperna.

Testosteron har ingen effekt på mäns ekonomiska beslut, visar den hittills största studien på området. Tusen kanadensiska män som fick testosteron fattade samma beslut som de som fick placebo – ett resultat som utmanar tidigare forskning.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, deltog 1000 kanadensiska män i åldrarna 18 till 45 år. Männen slumpades till att antingen få en dos på 11 milligram testosteron eller placebo i en dubbelblind studie. När hormonet börjat verka fick männen sedan delta i olika experiment för att mäta risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser.

Totalt mättes nio olika utfall och resultatet visade att både grupper betedde sig i genomsnitt likadant, oavsett om de fått testosteron eller placebo – i samtliga utfall.

Våra resultat ger starka bevis för att kortvariga ökningar av testosteron inte har någon meningsfull inverkan på mäns ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm i ett pressmeddelande.

Annons:

Största studien inom området

Tidigare studier har visat att testosteron kan påverka benägenheten till att exempelvis ta risker eller att tävla i ekonomiska situationer, men den här studien visar att så inte nödvändigtvis är fallet. Den här studien är också den största i sitt slag inom området, där tio till tjugo gånger fler män deltagit än i tidigare studier.

Forskarna betonar dock att man endast testade en dos samt ett tidsperspektiv hos männen, vilket innebär att andra möjliga effekter skulle kunna inträda vid olika doser eller tidsperspektiv. Kvinnor ingick heller inte i försöket.

Studien är viktig eftersom den direkt ifrågasätter idén att kortvariga svängningar i testosteronnivåer förklarar varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet, säger Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Varför reagerar många negativt på forskning som ”gynnar” män?

Publicerad oktober 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Både kvinnor och män reagerar negativt på forskningsresultat som "gynnar" män.

En studie, publicerad i International Journal of Psychology, avslöjar att forskning som pekar mot att män är överlägsna kvinnor inom vissa områden ofta bemöts mindre positivt än forskning som visar motsatsen.

Forskarna bakom studien, ledd av Steve Stewart-Williams, professor i psykologi vid University of Nottingham Malaysia, ville undersöka varför detta fenomen uppstår och fann då att upplevd skada på kvinnor är en nyckelfaktor som driver de negativa reaktionerna mot manliga fördelar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 april 2024.


Forskningen bygger på flera års arbete med att studera hur människor reagerar på studier om könsskillnader. Enligt Stewart-Williams har det varit en återkommande observation att människor reagerar mindre positivt på forskning som placerar män i ett fördelaktigt ljus, jämfört med forskning som gynnar kvinnor.

Annons:

För att förstå varför detta inträffar genomförde forskarna ett experiment med 433 deltagare, för att testa hypotesen om att människor anser att manligt gynnad forskning är mer skadlig för kvinnor än vice versa.

Vi ville veta varför. Vår hypotes var att en nyckelfaktor är att människor ser forskning som favoriserar män som mer skadlig för kvinnor än forskning som favoriserar kvinnor är för män, förklarar Stewart-Williams.

Polis - ett yrke som ofta förknippas med män och manlighet. Foto: Daniel Holking/iStock

Så gick experimentet till

För att genomföra experimentet rekryterades deltagarna från en onlineplattform för akademisk forskning. Deltagarna fick olika perspektiv på könsskillnadsforskning genom en inledande ingress som betonade antingen fördelarna eller nackdelarna med sådan forskning.

Därefter presenterades deltagarna för en fiktiv forskningsstudie om könsskillnader gällande intelligens. Studien utformades för att se så legitim ut som möjligt, med påståenden som att "kvinnor är intelligentare än män" eller vice versa. För att manipulera experimentella förhållanden leddes studien av både manliga eller kvinnliga forskare.

Innan deltagarna bedömde forskningsresultaten exponerades de för påståenden om hur könsskillnadsforskning kan vara skadlig eller hjälpsam för kvinnor. Resultaten visade att oavsett deltagarnas kön reagerade de negativt på forskning som gav männen fördel.

Inställningen var inte märkbart påverkad av deltagarnas kön, vilket tyder på att könsgruppsbias inte spelade en huvudroll för reaktionerna.

Gravid graviditet
Påverkar det kvinnliga moderskapet synen på manliga fördelar? Foto: Amina Filkins/Pexels

Mer "synd om" kvinnor än män

Studien undersökte också huruvida forskarens kön påverkade reaktionerna på forskningen. Resultaten visade att deltagarna reagerade något mindre positivt på manligt ledd forskning, särskilt när resultaten gynnade män.

Effekten var, kanske något överraskande, mer uttalad bland studiens manliga deltagare. Något som kan antyda att trovärdigheten eller acceptansen av manligt gynnad forskning kan vara beroende av forskarens uppfattade könsneutralitet. Responsen från de manliga deltagarna kan också ha en delvis förklaring genom åratal av feministisk indoktrinering gentemot pojkar och män.

Ytterligare en aspekt av studien var undersökningen av deltagarnas befintliga hållningar till könsskillnadsforskning. Deltagare, som exponerades för information som belyser nackdelarna med sådan forskning, reagerade mer negativt på de fiktiva resultaten än de som fick information om dess potentiella fördelar.

Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga deltagare när det gällde manligt gynnad forskning, vilket tycks bekräfta att oron för skada på kvinnor ligger till grund för aversionen mot sådana resultat.

Stewart-Williams: – Antipatin mot forskning som gynnar män kommer från en god plats: Människor vill skydda kvinnor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.