Gaming Disorder är vanligare bland pojkar än flickor. Samtidigt kan en adhd-diagnos öka risken för ett problematiskt spelande, visar en studie från Lunds universitet.
Den nya diagnosen i WHO:s senaste klassifikation av sjukdomar, Gaming Disorder, innebär att en person har ett okontrollerbart behov av att spela dator-, tv- eller onlinespel i sådan omfattning att det ger negativa konsekvenser. Det skiljer sig från spelberoende, som istället handlar om att spela för pengar.
I studien, som publicerats i Uppsala Journal of Medical Sciences, deltog 85 ungdomar i åldrarna 13-18 år som behandlades för Gaming Disorder på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Tre fjärdedelar av deltagarna var pojkar och flertalet hade diagnosen adhd.
– Man ska alltid vara försiktig med att generalisera, men psykiatrisk problematik är överrepresenterad i gruppen som har GD. De utmaningar som uppstår på grund av en ADHD-diagnos, tycks både öka risken för och förvärras av problematiskt dataspelande. I övrigt är manligt kön den mest tydligt framträdande riskfaktorn, men även flickor spelar och utvecklar förstås också problem relaterade till sitt spelande, säger Frida André, ST-läkare på vårdcentralen Fågelbacken i Malmö och doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
”Bör regleras för att skydda unga”
Vidare tittade forskarna på deltagarnas val av spelgenre, som senare delades in i fem olika genrer. De spelare som rapporterade in fler symptom på sjukdomen spelade oftare mer tävlingsinriktade spel, jämfört med spelare som spelade berättelseinriktade spel. Forskarna tittade även på olika metoder som spelutvecklare använder för att tjäna pengar på spelen där det finns både engångskostnader och prenumerationskostnader, men också gratisspel som istället finansieras med reklam eller så kallade mikrotransaktioner, det vill säga att spelaren köper saker i spelet.
– Modellen har incitament att locka spelare att spendera mer tid och pengar på spelet och kommer sannolikt medföra större mängd av inslag som kan tänkas öka risken för beroende. Mikrotransaktionerna suddar dessutom ut gränsen mellan dataspelande och gambling, som ju i Sverige är olagligt för barn, säger André.
Gaming Disorder kan ge konsekvenser i form av dålig sömnkvalitet, sämre psykiskt och fysiskt mående samt försämrade skolprestationer, André menar att det finns vissa områden som bör regleras för att skydda unga.
– Troligtvis finns det områden som skulle kunna, eller bör regleras för att skydda unga, sårbara personer och minska de negativa konsekvenserna som spelandet kan ha, säger hon.