Vuxna som tar höga doser medicin mot ADHD löper fem gånger högre risk att drabbas av psykoser eller maniska episoder, enligt en amerikansk studie från McLean Hospital.
Studien, publicerad i American Journal of Psychiatry, bygger på data från patienter som mellan 2005 och 2019 blivit inlagda för psykos eller mani. Patienterna, som var mellan 16 och 35 år gamla, hade ingen tidigare historik av dessa tillstånd. Forskarna använde också en kontrollgrupp bestående av patienter som blivit inlagda på grund av andra psykiska tillstånd, såsom ångest eller depression, men inte psykos eller mani.
Patienterna kom in via akutmottagningen på Mass General Brigham-sjukhuset i Massachusetts.
Studien fann att personer som använt amfetaminbaserade läkemedel under den senaste månaden löpte en betydligt högre risk att utveckla psykos eller mani jämfört med de som inte tagit sådana läkemedel. Risken var över två gånger högre hos dessa individer. Totalt kunde forskarna fastställa att 63 procent av alla psykos- eller manifall bland amfetaminkonsumenterna kunde ha undvikits om läkemedlet inte tagits.
Vidare framkom att ökade doser amfetaminbaserade läkemedel var kopplade till högre risk för psykos eller mani. Patienter som tog 30 milligram eller mer löpte fem gånger högre risk att utveckla dessa tillstånd, enligt forskarna.
Författarna manar till försiktighet
Forskarna uppskattade att upp till 81 procent psykosfall eller mani skulle kunna ha undvikits om man minskat dosen på läkemedlet.
Däremot fann studien ingen ökad risk för psykos eller mani hos patienter som använde metylfenidat-baserade läkemedel, exempelvis Ritalin, jämfört med de som inte använde sådana mediciner.
Forskarna uppmanar läkare att vara mer försiktiga vid förskrivning av dessa läkemedel, särskilt till patienter med riskfaktorer för psykotiska eller maniska episoder.
– Stimulantia har ingen övre dosgräns på sina etiketter, och våra resultat visar tydligt att doseringen är en viktig faktor för psykosrisken. Detta bör vara en viktig faktor vid förskrivning av dessa mediciner, säger studiens huvudförfattare Lauren Moran, som forskar i farmakoepidemiologi vid McLean Hospital, i ett pressmeddelande.