Ukrainas ledare, Volodymyr Zelenskyj, säger sig vara redo att sitta vid förhandlingsbordet och samtala med Rysslands president Vladimir Putin om det är det enda sättet att skapa fred i Ukraina.

Zelenskyj är dock noga med att betona att han fortsatt betraktar Putin ”som en fiende” och ”mördare” – men att det viktigaste nu är att snabbt få slut på kriget.

I en längre intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan, som publicerades i veckan, bekräftade Ukrainas president att han har övergett sin tidigare ståndpunkt om att inte ge upp något territorium till Ryssland och att fokus nu ligger på att få slut på kriget.

– I dag kan vi inte återta alla våra territorier. Vi är ett förnuftigt folk. Vi kan inte offra miljontals av våra medborgare för en utgång som är oviss.

Han uppger också att han är redo att förhandla med Ryssland och Putin – något som tidigare avfärdats som otänkbart.

– Om detta är det enda sätt på vilket vi kan skapa fred för Ukrainas medborgare och inte förlora fler liv, då kommer vi naturligtvis att fortsätta med ett möte som omfattar dessa fyra parter (Ukraina, Ryssland, USA och Europa).

– Uppriktigt sagt, vilken skillnad gör det hur jag personligen känner för honom? (Putin) Jag kommer fortfarande inte att se honom i ett positivt ljus. Jag ser honom som en fiende. Och ärligt talat tror jag att han också ser mig som en fiende. Det är allt.

Kräver säkerhetsgarantier

Zelenskyj hävdar att Putin är ”en mördare och en terrorist” men säger sig ändå vara redo att sätta sig vid förhandlingsbordet om hans allierade kräver detta.

– Att överhuvudtaget tala med Putin – ett samtal med den här mördaren – är redan det en kompromiss. Jag är övertygad om att en dialog med honom redan är en kompromiss för hela den civiliserade världen. Utöver det måste alla hålla sig starka – fortsätta stödja Ukraina och inte förråda Ukraina, vädjar han.

Ukrainas ledare pekar på att Donald Trump vill se resultat och hoppas att krigets aktiva fas snart kan vara slut – men betonar också att man vill ha starka säkerhetsgarantier för att undvika att det blossar upp på nytt.

– Ska vi inte tänka på våra barnbarn? Om ryssarna bestämmer sig för att komma tillbaka om 10 eller 20 år, är inte det en risk?

”Nato innebär garantier”

Lösningen är enligt presidenten att Ukraina mycket snabbt beviljas medlemskap i Nato – men det är inte tillräckligt. Ukraina måste också med hjälp av sina allierade bygga upp ”den största professionella armén i Europa”.

– Nato innebär garantier. Det gör en ny rysk invasion högst osannolik. Nato är också en garanti för Nato-medlemmarna själva – Ukraina kommer att stärka alliansen med hundratusentals välutbildade trupper, vilket gör Nato ännu starkare. Det är viktigt för alla, och Nato är till och med en garanti för ryssarna: det garanterar att Ukraina med tiden inte kommer att föra krig mot dem utan kommer att lösa alla frågor diplomatiskt.

Att Ukraina skulle beviljas medlemskap i den USA-ledda militärpakten betraktas dock i praktiken som ytterst osannolikt av många bedömare – och i ett sådant scenario behöver man enligt Zelenskyj ”en miljon man stark armé – som ett minimum”. En sådan satsning betraktas dock som mycket kostsam.

”Ge oss kärnvapen”

Om ett Ukrainskt Natomedlemskap förblir en avlägsen dröm som inte ser ut att förverkligas de närmaste åren föreslår Zelenskyj ytterligare en lösning – nämligen att Ukrainas allierade delar med sig av sina kärnvapen till Kiev.

– Vad kommer att skydda oss från denna ondska? Hela den här tiden, eller längs hela den här vägen, vilket stödpaket kommer det att vara? Vilka missiler? Kommer vi att få tillbaka våra kärnvapen? Låt oss få tillbaka våra kärnvapen, kräver han.

När Sovjetunionen föll ärvde Ukraina cirka 1700 kärnvapenspetsar, som dock förblev under Moskvas operativa kontroll och som också 1994 överlämnades till Ryssland i utbyte mot säkerhetsgarantier. Det är dessa kärnvapen Zelenskyj nu vill ha tillbaka och beskriver som ”sina”.

– Ge oss tillbaka kärnvapen, ge oss missilsystem. Hjälp oss att finansiera en armé på en miljon man, placera ut era trupper i de områden i vårt land där vi vill stabilisera situationen, upprepar presidenten.

”Förtjänar en rättvis fred”

Om Ukraina inte lämnat över de sovjetiska kärnvapnen på 1990-talet hade Putin heller aldrig vågat anfalla, menar Zelenskyj, som anser att det beslutet i praktiken innebar att Ukraina lämnades helt utan skydd – utan att man fick något av värde i utbyte.

– Det var våra säkerhetsgarantier. Utan tvekan var det på grund av dem som han invaderade. De borde ha utväxlats, och om vi skulle ge upp kärnvapen skulle det ha kunnat diskuteras De borde ha bytts ut mot Natomedlemskap, de borde ha bytts ut mot Nato-vapen. Vi började inte ens få Nato-vapen, förrän efter invasionen.

Intervjun avslutas med att Zelenskyj betonar att fokus nu måste läggas på att inte bara avsluta kriget – utan att säkerställa att det inte återupptas igen.

– Jag tror att det skulle vara oerhört svårt för oss att stå emot ett nytt krig om det skulle komma tillbaka. Jag tror att det skulle vara oerhört svårt. Jag vill helt enkelt inte att det ukrainska folket ska behöva ställas inför ytterligare en sådan här utmaning.

– Vi förtjänar en rättvis fred. I dag är tidslinjen och styrkan i dessa avtal beroende av president Trump, och de är beroende av oss, av vår dialog och av de påtryckningar som sätts på Putin. Jag tror att ju tidigare vi gör detta, desto lyckligare kommer människor att bli – överallt.

En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.