Annons:

Wagnergruppens uppror är över

Kriget i Ukraina

Uppdaterad juni 26, 2023, Publicerad juni 25, 2023 – av Isac Boman
Jevgenij Prigozjin och Wagnergruppen intog militärbaser i Rostov.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det blev inget utdraget inbördeskrig och Wagnergruppen intog aldrig Moskva. Efter medling ska man återvända till sina militärbaser och gruppens ledare Jevgenij Prigozjin kommer att lämna Ryssland för Vitryssland. Det står också klart att deltagarna i den väpnade revolten inte kommer att åtalas för sitt agerande.

Den privata paramilitära Wagnergruppens rysk-judiske ledare, Jevgenij Prigozjin, har den senaste tiden gått till hårda angrepp mot den ryska militärledningen som han anklagade för att vara korrupt, missköta kriget, ljuga om ryska framgångar och förluster och inte leverera tillräckligt med ammunition eller utrustning till hans soldater – vilket ska ha lett till att många av dessa dött i onödan i Ukraina.

 

Under fredagen skärpte han tonen ytterligare och anklagade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu för att ha beordrat en attack mot Wagnergruppen, att den ryska militärledningen är ”ond” och att man därför tågar mot miljonstaden Rostov-na-Donu – en marsch för rättvisa, enligt Prigozjin.

Det ryska försvarsministeriet gick snabbt ut och förnekade alla anklagelser om att man attackerat Wagnergruppens posteringar. Säkerhetstjänsten FSB deklarerade också att man inleder en utredning mot Prigozjin eftersom denne iscensatt ett väpnat uppror på ryskt territorium – man uppmanade även Wagnersoldater att gripa ledaren.

Annons:

President Putin kallade Wagnergruppens agerande för ”ett hugg i ryggen på vårt land och vårt folk” och tillade att myteriet kommer i en stund då Ryssland håller på att ”kämpa för vårt folks liv och säkerhet, för vår självständighet och vårt oberoende” – samt uppmanade till att alla interna konflikter som kan utnyttjats av fienden omedelbart upphör. Trupper från bland annat Tjetjenien mobiliserades också för att vid behov kunna sättas in mot Wagnergruppen.

Wagnergruppen som ska bestå av cirka 25000 soldater intog också flera viktiga militäranläggningar i Rostov utan att till synes stöta på något hårdare motstånd, även om det rapporterats om vissa stridigheter mellan Wagnergruppen och rysk militär.

 

Tågade mot Moskva

Prigozjin lät snart meddela att han och hans trupper fortsätter marschen – mot huvudstaden Moskva, detta för att säkerställa att den ryska militärledningen ställs till svars för sitt agerande och att deras agerande utreds. I Moskva höjdes beredskapen, polis och militär posterades ut på gatorna och Putin deklarerar att Wagnergruppen ägnar sig åt ”förräderi” och att konsekvenserna kommer att bli mycket hårda. Prigozjin kontrar med att på Telegram kritisera Putin och hävda att Ryssland snart kommer att få en annan president.

Enligt vissa uppgifter ska Wagnergruppen också ha intagit staden Lipetsk – 40 mil söder om Moskva och flera andra mindre städer på vägen.

Under lördagskvällen meddelade Jevgenij Prigozjin att Wagnergruppen stoppar alla truppförflyttningar mot Moskva – i syfte att ”undvika blodspillan” och att hans soldater kommer att återvända till sina militärbaser. Kort därefter återlämnas också kontrollen över militärbaserna till den ryska militären.

– De ville upplösa Wagnergruppen Den 23 juni genomförde vi en rättvisans marsch på en dag. Vi avancerade mot Moskva och var bara 200 kilometer ifrån staden, och under denna tid spillde vi inte en enda droppe av våra kämpars blod, hävdade han, trots att flera filmklipp tycks visa strider mellan den paramilitära gruppen och rysk militär.

Vitrysk medling

Marschen mot Moskva stoppades kort efter att Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenkos stab annonserat att man framgångsrikt medlat i konflikten mellan Prigozhin och den ryska ledningen.

Prigozjin accepterade president Alexander Lukasjenkos förslag att stoppa förflyttningarna av de beväpnade männen från Wagner i Ryssland och att vidta ytterligare åtgärder för att trappa ned spänningarna", står det att läsa i ett uttalande och det hävdas vidare att Wagnerledaren erbjudits ”ett fördelaktigt och godtagbart alternativ för att lösa situationen, med säkerhetsgarantier för Wagners krigare”.

Enligt Kreml har ett avtal nåtts där utredningen om Prigozhins förräderi och uppvigling till väpnat uppror läggs ner, och att denne ska lämna Ryssland för Vitryssland. Wagnergruppens soldater kommer heller inte att åtalas eftersom dessa bedöms ha tjänat väl i kriget i Ukraina och president Putin påstås ha stor respekt för deras uppoffringar. De av Wagnergruppens soldater som inte deltog i kuppen kommer också att tillåtas teckna kontrakt med den ryska försvarsmakten, men exakt vad som nu händer med gruppen, dess ledarskap och dess tiotusentals kvarvarande soldater är fortfarande oklart.

Spekulationer om motiv

I Väst har bedömare olika teorier och tankar om bakgrunden till den misslyckade statskuppen och Prigozhins motiv till densamma. Vissa menar att Prigozhin strävar efter mer makt och inflytande och såg en chans att utmana Putin och det allra högsta ryska ledarskapet – men att han inte fick det militära stöd han hoppades på i sin ”marsch mot Moskva” och att han därför tvingades backa – och nu går i exil i Vitryssland.

Andra menar att det handlade om en maktkamp mellan Prigozhin och försvarsminister Sergej Sjojgu där den förstnämnde provocerat fram en reaktion från Wagnergruppen genom att begränsa deras tillgång till vapen och ammunition – något Wagnergruppen menar lett till onödiga förluster.

Prigozhin har också riktat hård kritik mot den ryska militärledningens strategi i Ukraina och offentligt hävdat att de ryska trupperna är uselt ledda och utrustade och har svårt att stå emot den ukrainska motoffensiven.

Enligt min mening är Prigozjins agerande en desperat handling eftersom han har förlorat maktkampen mot Shoigu och sannolikt kommer att utsättas för allvarliga repressalier. Västmedia hävdar att detta är ett kuppförsök mot Putin. Det är nonsens. Putins popularitet i Ryssland och i den icke västliga världen har aldrig varit högre. Men detta krig mellan Prigozhin och Shoigu är en ovälkommen distraktion för Kreml och det mest sannolika resultatet kommer att bli att Prigozhin arresteras eller dödas”, skriver den politiske kommentatorn Kim Dotcom på Twitter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump pressar Zelenskyj att acceptera Rysslands fredsvillkor

Kriget i Ukraina

Uppdaterad oktober 21, 2025, Publicerad oktober 20, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Donald Trump har enligt flertalet källor uppmanat Volodymyr Zelenskyj att gå med på Rysslands krav för att avsluta kriget i Ukraina. Ett stormigt möte i Vita huset på fredagen uppges ha präglats av höjda röster, argumentation samt Trumps upprepade återgivning av Putins ståndpunkter.

Under mötet lär Trump ha varnat Zelenskyj för att Putin hotat med att "förstöra Ukraina", om landet inte accepterar villkoren, rapporterar Financial Times.

Källor med insyn uppger att mötet mellan parterna flera gånger urartade i "skrikande bråk", där Donald Trump använt svordomar och kastat frontlinjeskartor över rummet.

Trump uppges ha insisterat på att Zelenskyj måste överlämna hela Donbass-regionen till Moskva, och återgav argument som Putin hade framfört i ett telefonsamtal dagen innan. Samtidigt stödde han senare en frysning av de nuvarande frontlinjerna, vilket speglar hans föränderliga hållning i frågan.

Annons:

Zelenskyj och hans delegation hade hoppats övertyga Trump att leverera kryssningsmissilerna Tomahawk till Ukraina, men USA:s president vägrade.

Om uppgifterna stämmer kan sammanträdet liknas vid det konfliktfyllda mötet i februari, där Trump och vicepresident JD Vance kritiserade Zelenskyj för bristande tacksamhet gentemot USA.

Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Mötet mellan Zelenskyj och Trump i februari tidigare i år slutade i öppet gräl. Faksimil: Fox4

Zelenskyjs ståndpunkt oförändrad

Europeiska tjänstemän uppger att Trump vid flera tillfällen upprepade Putins argument ord för ord, även när de motsade hans egna tidigare uttalanden om Rysslands svagheter.

En tjänsteman sade att Trump kallade konflikten för en "specialoperation, inte ens ett krig" och varnade Zelenskyj att Ukraina riskerade förstörelse.

Trump uttryckte också att Rysslands ekonomi "går bra", vilket kontrasterar mot hans tidigare offentliga uttalanden om att Putins ekonomi är nära kollaps.

Zelenskyj kommenterade till journalister: – Trump vill ha en snabb seger, ett slut på kriget, och det skulle vara en seger för alla rimliga människor. Putin däremot vill ha total ockupation av Ukraina.

Efter mötet uttalade Zelenskyj att han klargjort för Trump att Ukrainas ståndpunkt förblir oförändrad. Trump sa till Fox News på söndagen att han var övertygad om att konflikten skulle kunna avslutas, och tillade att Putin "kommer att ta något, han har vunnit viss mark".

Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Samtidigt som fredsförhandlingarna mellan parterna präglas av oenighet och envishet fortsätter striderna med oförminskad styrka (arkivbild juni 2025). Foto: faksimil/Youtube/@CNN

Donbass i utbyte mot andra regioner

Putin har i samtal med Trump föreslagit att Ukraina överlämnar hela Donbass i utbyte mot mindre områden i Kherson och Zaporizhzhia. Zelenskyj uppgav dock att det fortfarande saknas klarhet om exakt vad Ryssland är villigt att ge upp i dessa regioner.

Ukrainska tjänstemän varnar för att ge upp det resterande Donbass skulle ge Moskva territorium som man endast delvis kontrollerar, sedan kriget inleddes för över tre år sedan.

Oleksandr Merezhko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger: – Att ge Donbass till Ryssland utan strid är oacceptabelt för det ukrainska samhället, och Putin vet det. Det handlar inte om territorium, utan om att försvaga oss inifrån.

Trumps upprepning av Putins retorik dämpade förhoppningarna hos många europeiska allierade om ökat stöd till Kiev, trots att han tidigare uttryckt frustration över Putins ovilja att förhandla direkt med Zelenskyj.

Zelenskyj kommenterade efter hemkomsten: – Vi har kommit närmare ett möjligt slut på kriget. Det betyder inte att det definitivt kommer att sluta, men president Trump har uppnått mycket i Mellanöstern, och på den vågen vill han avsluta Rysslands krig mot Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittisk fältmarskalk: Ukraina kan inte vinna mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 19, 2025 – av Markus Andersson
Även med utökat västerländskt stöd bedömer Lord David Richards att Ukraina inte kan vinna kriget.

En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.

I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.

Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.

— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.

Annons:

När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.

— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.

När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.

— Nej

Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:

— Nej, de har inte mankraften.

Ingen existentiell fråga för Väst

Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.

— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.

— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.

Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.

— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.

Zelenskyj mötte Trump

Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.

Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.

Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.

Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.

Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.

Irakkriget byggde på lögner

I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.

Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.

Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0

Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.

Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.

"Det här stinker"

Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.

— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.

— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.

— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.