MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025
Nya Dagbladet
PLUS-konto
glob-100.png
MENY
Nya Dagbladet
Nya Dagbladet

onsdag 27 augusti 2025

Breaking News
Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/wagnergruppens-uppror-ar-over/

Utrikes

Wagnergruppens uppror är över

Kriget i Ukraina

publicerad 25 juni 2023
– av Isac Boman
Jevgenij Prigozjin och Wagnergruppen intog militärbaser i Rostov.
6 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Det blev inget utdraget inbördeskrig och Wagnergruppen intog aldrig Moskva. Efter medling ska man återvända till sina militärbaser och gruppens ledare Jevgenij Prigozjin kommer att lämna Ryssland för Vitryssland. Det står också klart att deltagarna i den väpnade revolten inte kommer att åtalas för sitt agerande.

Den privata paramilitära Wagnergruppens rysk-judiske ledare, Jevgenij Prigozjin, har den senaste tiden gått till hårda angrepp mot den ryska militärledningen som han anklagade för att vara korrupt, missköta kriget, ljuga om ryska framgångar och förluster och inte leverera tillräckligt med ammunition eller utrustning till hans soldater – vilket ska ha lett till att många av dessa dött i onödan i Ukraina.

 

Under fredagen skärpte han tonen ytterligare och anklagade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu för att ha beordrat en attack mot Wagnergruppen, att den ryska militärledningen är ”ond” och att man därför tågar mot miljonstaden Rostov-na-Donu – en marsch för rättvisa, enligt Prigozjin.

Det ryska försvarsministeriet gick snabbt ut och förnekade alla anklagelser om att man attackerat Wagnergruppens posteringar. Säkerhetstjänsten FSB deklarerade också att man inleder en utredning mot Prigozjin eftersom denne iscensatt ett väpnat uppror på ryskt territorium – man uppmanade även Wagnersoldater att gripa ledaren.

President Putin kallade Wagnergruppens agerande för ”ett hugg i ryggen på vårt land och vårt folk” och tillade att myteriet kommer i en stund då Ryssland håller på att ”kämpa för vårt folks liv och säkerhet, för vår självständighet och vårt oberoende” – samt uppmanade till att alla interna konflikter som kan utnyttjats av fienden omedelbart upphör. Trupper från bland annat Tjetjenien mobiliserades också för att vid behov kunna sättas in mot Wagnergruppen.

Wagnergruppen som ska bestå av cirka 25000 soldater intog också flera viktiga militäranläggningar i Rostov utan att till synes stöta på något hårdare motstånd, även om det rapporterats om vissa stridigheter mellan Wagnergruppen och rysk militär.

 

Tågade mot Moskva

Prigozjin lät snart meddela att han och hans trupper fortsätter marschen – mot huvudstaden Moskva, detta för att säkerställa att den ryska militärledningen ställs till svars för sitt agerande och att deras agerande utreds. I Moskva höjdes beredskapen, polis och militär posterades ut på gatorna och Putin deklarerar att Wagnergruppen ägnar sig åt ”förräderi” och att konsekvenserna kommer att bli mycket hårda. Prigozjin kontrar med att på Telegram kritisera Putin och hävda att Ryssland snart kommer att få en annan president.

Enligt vissa uppgifter ska Wagnergruppen också ha intagit staden Lipetsk – 40 mil söder om Moskva och flera andra mindre städer på vägen.

Under lördagskvällen meddelade Jevgenij Prigozjin att Wagnergruppen stoppar alla truppförflyttningar mot Moskva – i syfte att ”undvika blodspillan” och att hans soldater kommer att återvända till sina militärbaser. Kort därefter återlämnas också kontrollen över militärbaserna till den ryska militären.

– De ville upplösa Wagnergruppen Den 23 juni genomförde vi en rättvisans marsch på en dag. Vi avancerade mot Moskva och var bara 200 kilometer ifrån staden, och under denna tid spillde vi inte en enda droppe av våra kämpars blod, hävdade han, trots att flera filmklipp tycks visa strider mellan den paramilitära gruppen och rysk militär.

Vitrysk medling

Marschen mot Moskva stoppades kort efter att Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenkos stab annonserat att man framgångsrikt medlat i konflikten mellan Prigozhin och den ryska ledningen.

”Prigozjin accepterade president Alexander Lukasjenkos förslag att stoppa förflyttningarna av de beväpnade männen från Wagner i Ryssland och att vidta ytterligare åtgärder för att trappa ned spänningarna”, står det att läsa i ett uttalande och det hävdas vidare att Wagnerledaren erbjudits ”ett fördelaktigt och godtagbart alternativ för att lösa situationen, med säkerhetsgarantier för Wagners krigare”.

Enligt Kreml har ett avtal nåtts där utredningen om Prigozhins förräderi och uppvigling till väpnat uppror läggs ner, och att denne ska lämna Ryssland för Vitryssland. Wagnergruppens soldater kommer heller inte att åtalas eftersom dessa bedöms ha tjänat väl i kriget i Ukraina och president Putin påstås ha stor respekt för deras uppoffringar. De av Wagnergruppens soldater som inte deltog i kuppen kommer också att tillåtas teckna kontrakt med den ryska försvarsmakten, men exakt vad som nu händer med gruppen, dess ledarskap och dess tiotusentals kvarvarande soldater är fortfarande oklart.

Spekulationer om motiv

I Väst har bedömare olika teorier och tankar om bakgrunden till den misslyckade statskuppen och Prigozhins motiv till densamma. Vissa menar att Prigozhin strävar efter mer makt och inflytande och såg en chans att utmana Putin och det allra högsta ryska ledarskapet – men att han inte fick det militära stöd han hoppades på i sin ”marsch mot Moskva” och att han därför tvingades backa – och nu går i exil i Vitryssland.

Andra menar att det handlade om en maktkamp mellan Prigozhin och försvarsminister Sergej Sjojgu där den förstnämnde provocerat fram en reaktion från Wagnergruppen genom att begränsa deras tillgång till vapen och ammunition – något Wagnergruppen menar lett till onödiga förluster.

Prigozhin har också riktat hård kritik mot den ryska militärledningens strategi i Ukraina och offentligt hävdat att de ryska trupperna är uselt ledda och utrustade och har svårt att stå emot den ukrainska motoffensiven.

”Enligt min mening är Prigozjins agerande en desperat handling eftersom han har förlorat maktkampen mot Shoigu och sannolikt kommer att utsättas för allvarliga repressalier. Västmedia hävdar att detta är ett kuppförsök mot Putin. Det är nonsens. Putins popularitet i Ryssland och i den icke västliga världen har aldrig varit högre. Men detta krig mellan Prigozhin och Shoigu är en ovälkommen distraktion för Kreml och det mest sannolika resultatet kommer att bli att Prigozhin arresteras eller dödas”, skriver den politiske kommentatorn Kim Dotcom på Twitter.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-tar-at-sig-aran-for-sveriges-miljardstod-till-ukraina/

Inrikes

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 11:02
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskarna-ska-tacka-ukrainas-budgetunderskott/

Ekonomi

Svenskarna ska täcka Ukrainas budgetunderskott

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:59
– av Markus Andersson
Ulf Kristerssons regering har länge betonat att fortsatt stöd till Ukraina är Sveriges högsta utrikespolitiska prioritering.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Sverige öppnar plånboken på nytt för Ukraina när regeringen skickar ytterligare 750 miljoner kronor direkt till den ukrainska statsbudgeten – pengar som Kiev får använda fritt för att täcka sitt växande budgetunderskott.

Sverige blir därmed det första landet i EU att ge denna typ av direktstöd.

Beslutet fattades av regeringen på torsdagen och innebär att svenska skattebetalare nu ska finansiera den ukrainska statskassans löpande utgifter. Detta kommer utöver de cirka 100 miljarder kronor som Sverige redan skickat till Ukraina sedan 2022.

Enbart under 2025 planerar Sverige att ge minst 48,5 miljarder kronor i civilt och militärt stöd till Ukraina – motsvarande 0,76 procent av Sveriges BNP. Till det kommer nu ytterligare 750 miljoner i direkt budgetstöd.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa försvarar de omfattande bidragen och vill se att fler europeiska länder följer Sveriges exempel, särskilt efter att USA dragit ner sitt stöd.

— Vi kommer att stå bakom Ukraina i vått och torrt så länge som det behövs, lovar han i Schibstedägda TV4 Nyheterna.

Får inte gå till korruption

Det nya budgetstödet kommer att kanaliseras via EU:s så kallade Ukrainafacilitet, men ukrainska myndigheter får själva avgöra hur de 750 miljonerna ska användas. Sverige ställer enligt Dousa vissa krav, men detaljerna kring dessa vill man inte gå in på närmare.

— Vi kommer alltid säkerställa att pengarna inte går till korruption och att Ukraina tar de reformer som man just nu driver på på allvar och fortsätter att bli än mer demokratiska och närma sig EU ännu mer, hävdar ministern.

Dousa förklarar att Ukrainas ekonomiska läge är hårt pressat efter tre års krig och beskriver situationen inför nästa år som ”mycket ansträngd”, särskilt sedan det amerikanska stödet minskat.

— Den ekonomiska situationen, framför allt inför nästa år, är mycket ansträngd givet att USA har dragit sig tillbaka. Då måste vi vara fler länder som nu steppar upp och gör ännu mer för Ukraina. Delvis är det här en viktig signal till resten av Europa att steppa upp mer, men också till Ukraina, fortsätter ministern.

Hänvisar till Sveriges säkerhet

Biståndsministern påstår att det ligger i Sveriges eget säkerhetsintresse att fortsätta pumpa in miljarder i Ukraina. Han upprepar mantrat att ”Ukraina inte bara försvarar sin egen självständighet och frihet utan hela Europas”.

— En rysk stridsvagn som elimineras av Ukraina, är en stridsvagn mindre som kan åka in i Baltikum, Finland eller till och med i Sverige, hävdas det.

Med det senaste tillskottet närmar sig Sveriges totala stöd till Ukraina 100-miljarderstrecket – en summa som nu alltså ska växa ytterligare när svenska skattemedel går direkt till att täcka hål i Kievs statsbudget.

Det sammanlagda väststödet till Ukraina närmar sig 4 000 miljarder kronor sedan krigets början. Trots de massiva summorna har Ukraina inte lyckats uppnå de militära framgångar man hoppats på. Samtidigt som allt fler röster nu öppet förespråkar diplomatiska lösningar och snara fredsförhandlingar, fortsätter både de ekonomiska bidragen och vapenleveranserna från Väst.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-zelenskyj-inte-behorig-att-sluta-fred/

Utrikes

Moskva: Zelenskyj inte behörig att sluta fred

Kriget i Ukraina

publicerad 25 augusti 2025
– av Markus Andersson
Lavrov pekar återigen på att Zelenskyjs presidentperiod egentligen har löpt ut för länge sedan.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov öppnar för samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtidigt konstaterar han att eventuella fredsavtal kräver en juridiskt legitim undertecknare – något Zelenskyj inte är eftersom hans presidentmandat formellt har löpt ut.

I intervjun, som sändes i NBC på söndagen, lämnar Lavrov dörren öppen för direkta förhandlingar mellan president Vladimir Putin och Zelenskyj – ”förutsatt att detta möte verkligen kommer att avgöra någonting.” Samtidigt påpekar han att det nödvändiga förarbetet för ett sådant toppmöte fortfarande saknas.

Den ryske utrikesministern argumenterar för att Zelenskyj fungerar som Ukrainas ”de facto ledare för regimen”, men lyfter samtidigt fram vad Moskva ser som ett avgörande problem.

— Frågan om vem som ska underteckna avtalet på den ukrainska sidan är en mycket allvarlig sådan.

— Vi skulle behöva en mycket tydlig förståelse från alla om att den person som undertecknar är legitim, förklarar Lavrov vidare.

Inget nyval under kriget

Kärnan i Moskvas kritik ligger i att Zelenskyjs presidentmandat formellt löpte ut för över ett år sedan. Den ukrainske presidenten har inte utlyst nyval med hänvisning till det rådande undantagstillståndet på grund av kriget. Detta har fått Moskva att officiellt förklara honom ”illegitim.”

Lavrov går så långt att han avfärdar Zelenskyjs återkommande önskemål om ett möte med Putin som ”i grunden är ett spel” – och ett försök att stärka sin egen ifrågasatta position.

— Ett spel han är väldigt bra på eftersom han vill ha teater i allt han gör. Han bryr sig inte om substansen, säger den ryske utrikesministern.

”Zelenskyj sa nej till allt”

När det gäller utsikterna för meningsfulla förhandlingar pekar Lavrov på vad han beskriver som Kievs ovilja att kompromissa. Som exempel nämner han hur Zelenskyj tidigare ska ha trotsat USA:s dåvarande president Donald Trump.

— Zelenskyj sa nej till allt… Han förklarade tydligt att ingen kan förbjuda honom att gå med i Nato… han sade offentligt att han inte tänker diskutera några territorier.

De ryska kraven för en fredslösning står i skarp kontrast till Ukrainas position. Moskva insisterar på att Ukraina måste förbli neutralt, genomgå demilitarisering och ”avnazifiering”, samt ”erkänna de nuvarande territoriella realiteterna på marken” – alltså att ge upp anspråken på de områden som nu är under rysk kontroll.

Från ukrainsk sida har man signalerat att Zelenskyj visserligen är beredd att diskutera landets territoriella tvister med Ryssland – men utan avsikt att formellt erkänna några territoriella förluster.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/norge-skickar-luftvarn-for-miljarder-till-ukraina/

Norden

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.