Annons:

Wagnergruppens uppror är över

Kriget i Ukraina

Uppdaterad juni 26, 2023, Publicerad juni 25, 2023
– av Isac Boman
Jevgenij Prigozjin och Wagnergruppen intog militärbaser i Rostov.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det blev inget utdraget inbördeskrig och Wagnergruppen intog aldrig Moskva. Efter medling ska man återvända till sina militärbaser och gruppens ledare Jevgenij Prigozjin kommer att lämna Ryssland för Vitryssland. Det står också klart att deltagarna i den väpnade revolten inte kommer att åtalas för sitt agerande.

Den privata paramilitära Wagnergruppens rysk-judiske ledare, Jevgenij Prigozjin, har den senaste tiden gått till hårda angrepp mot den ryska militärledningen som han anklagade för att vara korrupt, missköta kriget, ljuga om ryska framgångar och förluster och inte leverera tillräckligt med ammunition eller utrustning till hans soldater – vilket ska ha lett till att många av dessa dött i onödan i Ukraina.

 

Under fredagen skärpte han tonen ytterligare och anklagade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu för att ha beordrat en attack mot Wagnergruppen, att den ryska militärledningen är ”ond” och att man därför tågar mot miljonstaden Rostov-na-Donu – en marsch för rättvisa, enligt Prigozjin.

Det ryska försvarsministeriet gick snabbt ut och förnekade alla anklagelser om att man attackerat Wagnergruppens posteringar. Säkerhetstjänsten FSB deklarerade också att man inleder en utredning mot Prigozjin eftersom denne iscensatt ett väpnat uppror på ryskt territorium – man uppmanade även Wagnersoldater att gripa ledaren.

Annons:

President Putin kallade Wagnergruppens agerande för ”ett hugg i ryggen på vårt land och vårt folk” och tillade att myteriet kommer i en stund då Ryssland håller på att ”kämpa för vårt folks liv och säkerhet, för vår självständighet och vårt oberoende” – samt uppmanade till att alla interna konflikter som kan utnyttjats av fienden omedelbart upphör. Trupper från bland annat Tjetjenien mobiliserades också för att vid behov kunna sättas in mot Wagnergruppen.

Wagnergruppen som ska bestå av cirka 25000 soldater intog också flera viktiga militäranläggningar i Rostov utan att till synes stöta på något hårdare motstånd, även om det rapporterats om vissa stridigheter mellan Wagnergruppen och rysk militär.

 

Tågade mot Moskva

Prigozjin lät snart meddela att han och hans trupper fortsätter marschen – mot huvudstaden Moskva, detta för att säkerställa att den ryska militärledningen ställs till svars för sitt agerande och att deras agerande utreds. I Moskva höjdes beredskapen, polis och militär posterades ut på gatorna och Putin deklarerar att Wagnergruppen ägnar sig åt ”förräderi” och att konsekvenserna kommer att bli mycket hårda. Prigozjin kontrar med att på Telegram kritisera Putin och hävda att Ryssland snart kommer att få en annan president.

Enligt vissa uppgifter ska Wagnergruppen också ha intagit staden Lipetsk – 40 mil söder om Moskva och flera andra mindre städer på vägen.

Under lördagskvällen meddelade Jevgenij Prigozjin att Wagnergruppen stoppar alla truppförflyttningar mot Moskva – i syfte att ”undvika blodspillan” och att hans soldater kommer att återvända till sina militärbaser. Kort därefter återlämnas också kontrollen över militärbaserna till den ryska militären.

– De ville upplösa Wagnergruppen Den 23 juni genomförde vi en rättvisans marsch på en dag. Vi avancerade mot Moskva och var bara 200 kilometer ifrån staden, och under denna tid spillde vi inte en enda droppe av våra kämpars blod, hävdade han, trots att flera filmklipp tycks visa strider mellan den paramilitära gruppen och rysk militär.

Vitrysk medling

Marschen mot Moskva stoppades kort efter att Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenkos stab annonserat att man framgångsrikt medlat i konflikten mellan Prigozhin och den ryska ledningen.

Prigozjin accepterade president Alexander Lukasjenkos förslag att stoppa förflyttningarna av de beväpnade männen från Wagner i Ryssland och att vidta ytterligare åtgärder för att trappa ned spänningarna", står det att läsa i ett uttalande och det hävdas vidare att Wagnerledaren erbjudits ”ett fördelaktigt och godtagbart alternativ för att lösa situationen, med säkerhetsgarantier för Wagners krigare”.

Enligt Kreml har ett avtal nåtts där utredningen om Prigozhins förräderi och uppvigling till väpnat uppror läggs ner, och att denne ska lämna Ryssland för Vitryssland. Wagnergruppens soldater kommer heller inte att åtalas eftersom dessa bedöms ha tjänat väl i kriget i Ukraina och president Putin påstås ha stor respekt för deras uppoffringar. De av Wagnergruppens soldater som inte deltog i kuppen kommer också att tillåtas teckna kontrakt med den ryska försvarsmakten, men exakt vad som nu händer med gruppen, dess ledarskap och dess tiotusentals kvarvarande soldater är fortfarande oklart.

Spekulationer om motiv

I Väst har bedömare olika teorier och tankar om bakgrunden till den misslyckade statskuppen och Prigozhins motiv till densamma. Vissa menar att Prigozhin strävar efter mer makt och inflytande och såg en chans att utmana Putin och det allra högsta ryska ledarskapet – men att han inte fick det militära stöd han hoppades på i sin ”marsch mot Moskva” och att han därför tvingades backa – och nu går i exil i Vitryssland.

Andra menar att det handlade om en maktkamp mellan Prigozhin och försvarsminister Sergej Sjojgu där den förstnämnde provocerat fram en reaktion från Wagnergruppen genom att begränsa deras tillgång till vapen och ammunition – något Wagnergruppen menar lett till onödiga förluster.

Prigozhin har också riktat hård kritik mot den ryska militärledningens strategi i Ukraina och offentligt hävdat att de ryska trupperna är uselt ledda och utrustade och har svårt att stå emot den ukrainska motoffensiven.

Enligt min mening är Prigozjins agerande en desperat handling eftersom han har förlorat maktkampen mot Shoigu och sannolikt kommer att utsättas för allvarliga repressalier. Västmedia hävdar att detta är ett kuppförsök mot Putin. Det är nonsens. Putins popularitet i Ryssland och i den icke västliga världen har aldrig varit högre. Men detta krig mellan Prigozhin och Shoigu är en ovälkommen distraktion för Kreml och det mest sannolika resultatet kommer att bli att Prigozhin arresteras eller dödas”, skriver den politiske kommentatorn Kim Dotcom på Twitter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

"Inte en enkelriktad väg"

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

"Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset", skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

"Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig", skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som "en Ukraina-budget", inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

"Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären", varnade ministern.

Vill se "patriotiskt skifte"

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

"Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären", förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett "patriotiskt skifte" sker i Bryssel.

"Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina", skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

"Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!", betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Annons:

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina har rekryterat över 10 000 fångar till armén – även mördare får strida

Kriget i Ukraina

Publicerad september 30, 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina soldater
Enligt ukrainsk lag kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

Mer än 10 000 ukrainska fångar har rekryterats till landets militär sedan en ny lag infördes förra året. Bland de rekryterade finns även dömda mördare och i utbyte mot att strida vid fronten kan de beviljas villkorlig frigivning.

På straffkoloni nr 4 i Ukraina förbereder sig Andrii Askerov, 30, och Roman Chech, 36, för att byta fängelseoverallen mot militäruniform. Båda är dömda för narkotikabrott och har ansökt om att gå med i armén.

— Jag kan inte föreställa mig hur det är att döda en människa, jag har bara sett det på film, säger Andrii Askerov, som har avtjänat 18 månader av ett sexårigt straff, till BBC.

För Roman Chech handlar det inte bara om frihet utan också om hämnd. Han uppger att hans syster dödades när en rysk missil träffade hennes hus i Charkiv 2023.

Annons:

— Mest av allt vill jag hämnas henne, berättar han.

En månads träning

Enligt den nya lagen kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

De som dömts för de grövsta brotten som upprepade mord, sexuellt våld, korruption och förräderi är dock uteslutna, och får inte värvas till armén, hävdas det.

De flesta fångarna har enligt regeringen anmält sig frivilligt till infanteriet där striderna är som intensivast. De kommer också att ingå i en ny anfallsstyrka som president Volodymyr Zelenskyj tillkännagav i september.

Enligt chefen för straffkoloni nr 4 är ungefär hälften av de tusen interner som hittills anmält sig frivilligt redan döda.

"Enorm skillnad"

Ukrainas biträdande justitieminister Evhen Pikalov försvarar programmet och menar att Ukrainas rekrytering av fångar inte alls är jämförbar med Rysslands värvningar.

— Det finns en enorm skillnad: ryssarna får betalt per hundra meter, och ukrainare drivs av patriotiska känslor, påstår han.

Pikalov understryker också att det handlar om villkorliga frigivningar, inte regelrätta benådningar.

Både Ukraina och Ryssland har alltså vänt sig till sina fängelser för att rekrytera nya soldater till fronten. För båda länderna erbjuder detta ett sätt att förstärka sina militära styrkor utan att behöva utöka den reguljära mobiliseringen, något som historiskt ofta mött starkt motstånd bland civilbefolkningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.