MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 5 augusti 2025

tisdag 5 augusti 2025

Wagnergruppens uppror är över

Kriget i Ukraina

publicerad 25 juni 2023
– av Isac Boman
Jevgenij Prigozjin och Wagnergruppen intog militärbaser i Rostov.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det blev inget utdraget inbördeskrig och Wagnergruppen intog aldrig Moskva. Efter medling ska man återvända till sina militärbaser och gruppens ledare Jevgenij Prigozjin kommer att lämna Ryssland för Vitryssland. Det står också klart att deltagarna i den väpnade revolten inte kommer att åtalas för sitt agerande.

Den privata paramilitära Wagnergruppens rysk-judiske ledare, Jevgenij Prigozjin, har den senaste tiden gått till hårda angrepp mot den ryska militärledningen som han anklagade för att vara korrupt, missköta kriget, ljuga om ryska framgångar och förluster och inte leverera tillräckligt med ammunition eller utrustning till hans soldater – vilket ska ha lett till att många av dessa dött i onödan i Ukraina.

 

Under fredagen skärpte han tonen ytterligare och anklagade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu för att ha beordrat en attack mot Wagnergruppen, att den ryska militärledningen är ”ond” och att man därför tågar mot miljonstaden Rostov-na-Donu – en marsch för rättvisa, enligt Prigozjin.

Det ryska försvarsministeriet gick snabbt ut och förnekade alla anklagelser om att man attackerat Wagnergruppens posteringar. Säkerhetstjänsten FSB deklarerade också att man inleder en utredning mot Prigozjin eftersom denne iscensatt ett väpnat uppror på ryskt territorium – man uppmanade även Wagnersoldater att gripa ledaren.

President Putin kallade Wagnergruppens agerande för ”ett hugg i ryggen på vårt land och vårt folk” och tillade att myteriet kommer i en stund då Ryssland håller på att ”kämpa för vårt folks liv och säkerhet, för vår självständighet och vårt oberoende” – samt uppmanade till att alla interna konflikter som kan utnyttjats av fienden omedelbart upphör. Trupper från bland annat Tjetjenien mobiliserades också för att vid behov kunna sättas in mot Wagnergruppen.

Wagnergruppen som ska bestå av cirka 25000 soldater intog också flera viktiga militäranläggningar i Rostov utan att till synes stöta på något hårdare motstånd, även om det rapporterats om vissa stridigheter mellan Wagnergruppen och rysk militär.

 

Tågade mot Moskva

Prigozjin lät snart meddela att han och hans trupper fortsätter marschen – mot huvudstaden Moskva, detta för att säkerställa att den ryska militärledningen ställs till svars för sitt agerande och att deras agerande utreds. I Moskva höjdes beredskapen, polis och militär posterades ut på gatorna och Putin deklarerar att Wagnergruppen ägnar sig åt ”förräderi” och att konsekvenserna kommer att bli mycket hårda. Prigozjin kontrar med att på Telegram kritisera Putin och hävda att Ryssland snart kommer att få en annan president.

Enligt vissa uppgifter ska Wagnergruppen också ha intagit staden Lipetsk – 40 mil söder om Moskva och flera andra mindre städer på vägen.

Under lördagskvällen meddelade Jevgenij Prigozjin att Wagnergruppen stoppar alla truppförflyttningar mot Moskva – i syfte att ”undvika blodspillan” och att hans soldater kommer att återvända till sina militärbaser. Kort därefter återlämnas också kontrollen över militärbaserna till den ryska militären.

– De ville upplösa Wagnergruppen Den 23 juni genomförde vi en rättvisans marsch på en dag. Vi avancerade mot Moskva och var bara 200 kilometer ifrån staden, och under denna tid spillde vi inte en enda droppe av våra kämpars blod, hävdade han, trots att flera filmklipp tycks visa strider mellan den paramilitära gruppen och rysk militär.

Vitrysk medling

Marschen mot Moskva stoppades kort efter att Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenkos stab annonserat att man framgångsrikt medlat i konflikten mellan Prigozhin och den ryska ledningen.

Prigozjin accepterade president Alexander Lukasjenkos förslag att stoppa förflyttningarna av de beväpnade männen från Wagner i Ryssland och att vidta ytterligare åtgärder för att trappa ned spänningarna”, står det att läsa i ett uttalande och det hävdas vidare att Wagnerledaren erbjudits ”ett fördelaktigt och godtagbart alternativ för att lösa situationen, med säkerhetsgarantier för Wagners krigare”.

Enligt Kreml har ett avtal nåtts där utredningen om Prigozhins förräderi och uppvigling till väpnat uppror läggs ner, och att denne ska lämna Ryssland för Vitryssland. Wagnergruppens soldater kommer heller inte att åtalas eftersom dessa bedöms ha tjänat väl i kriget i Ukraina och president Putin påstås ha stor respekt för deras uppoffringar. De av Wagnergruppens soldater som inte deltog i kuppen kommer också att tillåtas teckna kontrakt med den ryska försvarsmakten, men exakt vad som nu händer med gruppen, dess ledarskap och dess tiotusentals kvarvarande soldater är fortfarande oklart.

Spekulationer om motiv

I Väst har bedömare olika teorier och tankar om bakgrunden till den misslyckade statskuppen och Prigozhins motiv till densamma. Vissa menar att Prigozhin strävar efter mer makt och inflytande och såg en chans att utmana Putin och det allra högsta ryska ledarskapet – men att han inte fick det militära stöd han hoppades på i sin ”marsch mot Moskva” och att han därför tvingades backa – och nu går i exil i Vitryssland.

Andra menar att det handlade om en maktkamp mellan Prigozhin och försvarsminister Sergej Sjojgu där den förstnämnde provocerat fram en reaktion från Wagnergruppen genom att begränsa deras tillgång till vapen och ammunition – något Wagnergruppen menar lett till onödiga förluster.

Prigozhin har också riktat hård kritik mot den ryska militärledningens strategi i Ukraina och offentligt hävdat att de ryska trupperna är uselt ledda och utrustade och har svårt att stå emot den ukrainska motoffensiven.

Enligt min mening är Prigozjins agerande en desperat handling eftersom han har förlorat maktkampen mot Shoigu och sannolikt kommer att utsättas för allvarliga repressalier. Västmedia hävdar att detta är ett kuppförsök mot Putin. Det är nonsens. Putins popularitet i Ryssland och i den icke västliga världen har aldrig varit högre. Men detta krig mellan Prigozhin och Shoigu är en ovälkommen distraktion för Kreml och det mest sannolika resultatet kommer att bli att Prigozhin arresteras eller dödas”, skriver den politiske kommentatorn Kim Dotcom på Twitter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland utesluter samtal mellan Putin och Zelenskyj utan färdig överenskommelse

Kriget i Ukraina

publicerad 24 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Moskva säger nej till ett möte mellan Putin och Zelenskyj innan en färdig överenskommelse ligger på bordet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ryssland utesluter för närvarande ett möte mellan president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, såvida inte parterna först enas om utkastet till ett färdigt memorandum. Det sade Vladimir Medinsky, Kremls ledande förhandlare i samtalen med Ukraina, i samband med de senaste fredssamtalen i Turkiet.

Medinsky, en av de mest framträdande företrädarna för Kreml i de pågående fredsförhandlingarna, betonade att ett personligt möte mellan de två ledarna endast är meningsfullt om man redan enats om villkoren för ett fredsavtal och är redo att underteckna det.

Det finns ingen anledning att träffas bara för att börja förhandla från ruta ett, sade han och hänvisade till tidigare toppmöten som i praktiken förlängt konflikten snarare än löst den.

Han tog även upp historiska fall där statsledare endast mötts för att skriva under redan färdigförhandlade avtal, inte för att inleda nya processer.

Som exempel nämnde Medinsky det kinesiska inbördeskriget på 1940-talet: – Chiang Kai-shek insisterade ständigt på att träffas personligen för att diskutera allt. Jag tror att de träffades fem gånger, log och ställde upp på fotografier, men det ledde inte till något slut på inbördeskriget. Kärnfrågorna förblev olösta och kriget fortsatte.

Kremls talesman, Dmitry Peskov, bekräftade Medinskys linje och framförde att Ryssland anser att ett sådant möte är aktuellt först när en slutgiltig överenskommelse är på plats.

Uttalandena kommer i ett läge då frågan om ett möte mellan Putin och Zelenskyj återigen diskuteras internationellt som en möjlig väg till fred i Ukraina.

Parterna långt ifrån varandra

Många diplomater och internationella aktörer, inte minst i väst, har under en längre tid förespråkat direkta samtal mellan de två ledarna för att bryta det diplomatiska dödläget i konflikten.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare uttryckt en vilja att möta Putin för att diskutera fred, men har också ställt krav på bland annat ryska styrkors tillbakadragande och bekräftelse av Ukrainas suveränitet som förutsättningar.

Ryssland, å sin sida, har konsekvent krävt att samtalen ska utgå från ryska säkerhetsintressen, inklusive kontroll över vissa territorier – något som Ukrainas regering avvisar.

Medinskys och Peskovs uttalanden understryker att Ryssland inte ser något omedelbart utrymme för ett toppmöte så länge de grundläggande förutsättningarna för fred inte redan är fastställda, vilket gör förutsättningarna för direkt dialog fortsatt svåra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryska drönarsvärmar slår igenom ukrainskt luftförsvar i rekordfart

Kriget i Ukraina

publicerad 21 juli 2025
– av Markus Andersson
En rysk Geran-drönare slår ner i en byggnad i Kiev i juni.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands massattacker med drönare blir alltmer framgångsrika. Träffrekvensen har tredubblats under våren medan det ukrainska försvaret är övermannat av nya svärmtaktiker och modifierade drönare.

Rysslands intensifierade drönarattacker mot Ukraina blir alltmer framgångsrika, med drönare som träffar sina mål i tre gånger fler fall än tidigare, visar officiella uppgifter från det ukrainska flygvapnet.

Massattacker med Shahed-drönare, ursprungligen av iransk design men nu tillverkade i Ryssland, verkar övermanna Ukrainas hårt ansträngda luftförsvar. Enligt data från det ukrainska luftvapnet penetrerade i genomsnitt cirka 15 procent av drönarna försvarslinjerna mellan april och juni – en kraftig ökning från 5 procent under de föregående tre månaderna.

Under natten till måndag genomförde Ryssland en omfattande attack med 426 Shahed-drönare. Den 9 juli sågs en rekordattack med 728 drönare och lockbetesdrönare, samt flera kryssningsrobotar.

Nya taktiker övermannar försvar

Rysslands taktiska innovationer har inkluderat modifikationer som gör att drönarna kan flyga snabbare och på högre höjd, bortom räckvidd för de lastbilsmonterade kulsprutorna som Ukraina vanligtvis använder.

Problemet är inte att Ukrainas luftförsvar blir sämre. Istället ser vi nya svärmtaktiker samt att drönare nu flyger på högre höjd, vilket gör dem mer effektiva, säger Yasir Atalan från Center for Strategic and International Studies.

Ryssland har döpt sina modifierade drönare till Geran, på svenska pelargon. Geran-3, en turbindriven variant som kan flyga upp till 800 kilometer i timmen, har använts mot Kiev under de senaste veckorna.

Ukraina utvecklar motmedel

President Volodymyr Zelenskyj sa den 10 juli att Ukraina ”redan skjuter ner dussintals Shahed-drönare” med sina inhemskt tillverkade genskjutningsdrönare. Tidigare i månaden tillkännagav han ett avtal med det amerikanska företaget Swift Beat för att samproducera hundratusentals drönare.

Våra luftförsvarsstyrkor uppnår goda resultat med de nya genskjutningsdrönarna och de presterar särskilt bra, med hundratals rysk-iranska Shahed-drönare nedskjutna under en vecka, sa Zelenskyj förra veckan.

Andrew Turner, tidigare flygmarskalk i Royal Air Force, beskriver utvecklingen som typisk för luftkrigföring:

Det är en ihållande duell och utveckling mellan åtgärder kontra motåtgärder. I Ukraina sker denna typ av upptrappning var 14:e dag, så det rör sig i hög hastighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

FN-rådgivaren: ”Väst tvingade fram kriget”

Kriget i Ukraina

  • Den framstående nationalekonomen och geopolitiske analytikern Jeffrey Sachs, professor vid Columbia University och mångårig rådgivare till FN:s generalsekretariat, går ut med mycket hård kritik mot Västs hantering av konflikten i Ukraina.
  • Konflikten hade med enkelhet kunnat ha förhindrats om uppriktig kompromissvilja funnits från västlig sida, betonar Sachs, där han pekar på att kriget i Ukraina i praktiken tvingats fram av USA och Natos expansion österut.
publicerad 20 juli 2025
– av Isac Boman
Jeffrey Sachs sågar den amerikanska utrikespolitiken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det är i en intervju med journalisten Andrew Napolitano, tidigare domare i New Jerseys statsdomstol, som Sachs berättar om sin analys av kriget i Ukraina och den historiska bakgrunden till konflikten. Den profilerade analytikern härleder konflikten åtminstone tillbaka till slutet av 80-talet, då både USA och Tyskland bedyrade att ”inte flytta Nato en tum österut” i samband med Östtysklands anslutning till Västtyskland i en försäkran att man inte skulle hota sovjetisk-ryska säkerhetsintressen. Detta muntliga löfte bröt man dock nästan omedelbart efter Berlinmurens slutliga fall och började istället expandera militärpakten i riktning mot Ryssland.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2023.


– Jag går faktiskt tillbaka till slutet av 80-talet och början av 90-talet eftersom president Gorbatjov bad mig att hjälpa hans ekonomiska team. President Jeltsin bad mig att hjälpa hans ekonomiska team. President Kutjma, den första presidenten i det självständiga Ukraina, bad mig att hjälpa hans ekonomiska team. Så jag har sett detta på nära håll, konstaterar Sachs om upprinnelsen till konflikten.

Han pekar på att det redan då, bland annat att döma av den inflytelserike geopolitiske rådgivaren och medgrundaren till Trilaterala kommissionen, Zbigniew Brzezinski, tillsammans med finansmagnaten och ultraglobalisten David Rockefeller, fanns långsiktiga planer från västligt håll på att omringa Ryssland genom att expandera Nato hela vägen till Georgien och Ukraina. Målet att omringa Ryssland i Svarta havet, betonar Sachs, är en strategisk tanke som kan spåras ändå tillbaka till mitten av 1800-talet och Krimkriget där Ukraina länge betraktats som Eurasiens självklara geografiska mittpunkt.

Tanken var att USA:s militära styrkor skulle finnas i Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Georgien. Om man tittar på kartan ser man att Sevastopol, den ryska basen från 1783, ligger precis där, och den är trängd. Ryssarna visste detta, och de vädjade redan från början av 90-talet: ’snälla, gör inte detta’.

Ukraina sågs som en avgörande pjäs i det globala schackspelet av den amerikanske geostrategen Zbigniew Brzezinski. (Montage. Foto: TUBS/US DoD/CC BY-SA 3.0)

”De enda röda linjerna är amerikanska röda linjer”

Nato expanderade genom Polen, Ungern, Tjeckien, Lettland, Litauen och Estland samt Rumänien, Bulgarien, Slovenien och Slovakien – fram mot ett Ryssland som började känna sig alltmer pressat. Detta fick landets president Vladimir Putin att, vid säkerhetskonferensen i München 2007, klargöra att man inte kan acceptera ytterligare Nato-expansion och varnade med eftertryck redan då för faran för en ofrånkomlig konfrontation om man skulle fortsätta på den inslagna vägen.

President Putin lade fram det mycket tydligt vid säkerhetskonferensen i München. Han sa: ’Ni lovade 1991 att inte röra er en tum österut, och allt ni gör är att hota med en ny konflikt. Sluta!’ Jag tror att det som kännetecknar den amerikanska utrikespolitiken är arrogans, de kan inte lyssna. De kan inte höra röda linjer från något annat land. De tror inte att de existerar. De enda röda linjerna är amerikanska röda linjer.

Sachs konstaterar vidare att USA under hela 2000-talet systematiskt drivit påverkanskampanjer i Ukraina för att driva in landet i Nato. Redan 2004, noterar han, ägde den USA-finansierade orangea revolutionen rum i Ukraina för att få till ett mer västvänligt regimskifte. USA började i samband med detta också offentligt deklarera att Nato ska utvidgas till Ukraina. En flerårig maktkamp följde i landet och 2014 störtades den folkvalde presidenten Viktor Janukovitj, som förespråkade ett neutralt Ukraina, som ett resultat av de så kallade Euromajdan-protesterna. Dessa följde på att Janukovitj bromsat förhandlingarna om ett frihandelsavtal med EU eftersom man redan hade ett frihandelsavtal med Ryssland och att samtliga tre parter därför måste komma till en lösning i frågan innan man fattade beslut.

Det är ganska tydligt att det i början av 2014 pågick en regimförändring och en typisk typ av hemlig amerikansk regimförändringsoperation. Jag säger typisk eftersom vetenskapliga studier har visat att det bara under kalla kriget förekom 64 hemliga regimförändringsoperationer i USA. Det är häpnadsväckande. Seriös forskning har ägnat tid åt att spåra alla gånger USA störtat eller försökt störta andra regeringar. Det råder ingen tvekan, USA störtade Janukovitj, fortsätter Sachs.

Regeringen som sedan tog makten i Ukraina, konstaterar Sachs, var handplockad från amerikansk sida att döma av telefoninspelningen av Victoria Nuland på USA:s utrikesdepartementet med en mycket aggressivt riktad linje mot den ryska befolkningen. Ryssland svarade, fortsätter Sachs, genom att organisera folkomröstningar i den etniskt ryska delen av regionen Krim och lät ansluta Krim till Ryssland. Oblasterna Donetsk och Luhansk, med en till stora delar rysk befolkning, vägrade erkänna det nya styret i landet och bröt sig loss, varpå Ukraina svarade med att gå till militärt angrepp – en konflikt som alltså pågått sedan 2014.

De krävde att få bevara det ryska språket, den rysk-ortodoxa kyrkan, förbindelserna med Ryssland, familjerelationerna, resandet, de öppna gränserna och så vidare, förklarar Sachs.

Kriget började med i huvudsak högerinriktade militärer som Azovbataljonen och så vidare. Banderistas, ganska fascistiska ideologier som i vissa fall attackerade i öst. Många människor dog, tusentals och åter tusentals människor dödades, civila, etniska ryska civila, sammanfattar han.

Ryssland och väst förhandlade slutligen fram två fredsavtal, bland annat Minsk 2-avtalet som skulle säkra en autonomi för Donetsk och Luhansk. Såväl Ukrainas regering som utbrytarrepublikerna omfattade avtalet som garanterades av Tyskland och Frankrike. Avtalet fick också enhälligt stöd i FN:s säkerhetsråd – men verkställdes sedan aldrig av Ukraina. Enligt Sachs hade ukrainska och västliga ledare heller aldrig för avsikt att följa det, och hänvisar till den tidigare tyska förbundskanslern Angela Merkels senare erkännande – att avtalet framförallt syftade till att köpa tid för att fortsätta rusta den ukrainska militären.

Intentionen med Minskavtalet var inte att uppnå samförstånd – utan att rusta Ukrainas armé, enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel. (Foto: WEF/CC BY-NC-SA 2.0)

”Allt detta är fruktansvärt farligt”

Så sent som i slutet av 2021 lade Rysslands president Vladimir Putin också fram ett utkast till ett säkerhetsavtal mellan Ryssland och USA där kärnan var att Nato bör stoppa expansionen så att krig inte bryter ut, ett förslag som också ignorerades av de amerikanska makthavarna. Det var också USA som beslöt att stoppa förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland – enligt Sachs för att man inte ville se ”svaga” ut inför Kina.

Den 24 februari 2022 inleder Ryssland sin militära operation, enligt Sachs dock i första hand i ett sista desperat försök att få västliga ledare att återuppta förhandlingarna, något som enligt huvudförhandlaren, Israels premiärminister Naftali Bennett, också var mycket nära att ske – tills man från västlig sida valde att dra sig undan fredsförhandlingarna. Sachs beklagar att man även i detta skede frångick en diplomatisk lösning utan istället valde en konfrontation som framförallt varit förödande för Ukraina.

Jag känner till den ekonomiska sidan, att sanktionerna inte skulle fungera. Jag förstod den diplomatiska sidan. Jag kände inte till den militära sidan, men detta har varit ett förutsägbart blodbad och amerikanerna har vetat det, menar Sachs som oroar sig för en fullskalig konfrontation med världens två största kärnvapenmakter USA och Ryssland.

– Vi får höra att vi inte ska oroa oss för det. Men jag har också studerat denna fråga i årtionden. Vi bör alltid oroa oss för vad oresonliga människor under farliga omständigheter kan göra, hur olyckor kan inträffa, hur vi kan förlora kontrollen över händelserna. Allt detta är fruktansvärt farligt, säger Jeffrey Sachs.

 


 

Nationalekonom med digert cv

Jeffrey Sachs är en framstående nationalekonom, geopolitisk analytiker och ekonomisk rådgivare som vid två tillfällen rankats som en av världens 100 mest inflytelserika personer av Time Magazine. Han doktorerade som 26-åring och blev professor vid Harvards universitet blott 29 år gammal, där han tillbringade två decennier innan han tog anställning på Columbia University.

Sachs är ordförande för FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling, medordförande i Council of Engineers for the Energy Transition, akademiker vid Vatikanens påvliga akademi för samhällsvetenskap och kommissionär för FN:s bredbandskommission för utveckling.

Han har tidigare också arbetat som särskild rådgivare till FN-generalsekreterarna Kofi Annan, Ban Ki-moon och Antonio Guterres, assisterat presidenterna Gorbatjov, Jeltsin och Kutmja och har dessutom skrivit en rad böcker som kommit med på de amerikanska topplistorna – bland andra The End of Poverty och The Price of Civilization.

Sammanlagt har Sachs emottagit 42 hedersdoktorat och även fått mottaga hedersbetygelser av bland andra Frankrikes och Estlands presidenter.

Jeffrey Sachs längst till höger på Världshandelsorganisationens forum. Foto: WTO/CC BY-SA 2.0

Här ser du hela intervjun

Hela intervjun med Andrew Napolitano och Jeffrey Sachs kan ses här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern vill ha ukrainska tvångsrekryterare på EU:s sanktionslista

Kriget i Ukraina

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
Måste hållas ansvariga för mord och brutal misshandel av människor som vägrat gå i krig, kräver Ungerns utrikesminister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter Europarådets rapport måste brutaliteten som omger tvångsrekryterarpatrullerna i Ukraina omfattas av EU:s sanktioner för mänskliga rättigheter. Det menar Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó.

Med hänvisning till Europarådets rapport under titeln Memorandum on human rights elements for peace in Ukraine, daterad 8 juli 2025 och undertecknad av EU:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michael O’Flaherty, pekar Szijjártó på att värnplikten i Ukraina omfattar mord, tortyr, brutal misshandel och brutal behandling.

Det är ett faktum att människor dör på grund av brutaliteten från värvningspatrullerna för att de inte vill gå i krig.

Var är NGO:erna, var är Soros organisationer, var är de så kallade oberoende journalisterna, var är de humanitära organisationerna som säger att den här människojakten är oacceptabel? frågar sig Péter Szijjártó vidare.

Szijjártó betonar att man ser det som oacceptabelt och ”chockerande” att europeiska politiker ställer sig likgiltiga inför brutaliteten och understryker att man kräver att de ansvariga rekryterarna sätts upp på EU:s sanktionslista för mänskliga rättigheter.

Det är ett blott minimum som EU måste göra i denna sak, understryker han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.