MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 13 maj 2025

tisdag 13 maj 2025


Var femte ung amerikan tror inte på förintelsen

publicerad 14 december 2023
– av Jan Sundstedt
Auschwitz - förintelsens kanske allra mest välkända symbol.

Enligt en undersökning genomförd av The Economist/YouGov, anser var femte amerikan mellan 18-29 år att förintelsen är en myt. Ytterligare 30 procent av de unga amerikanerna svarade att de varken höll med eller inte höll med om påståendet att förintelsen aldrig ägt rum.

Det kan noteras att just unga amerikaner sticker ut i undersökningen och att generellt bland amerikaner endast sju procent tror att förintelsen aldrig inträffat. Bland alla åldersgrupper var svarta amerikaner (13 procent) den grupp som oftast svarade att förintelsen var en myt.

Även om undersökningen bara omfattade cirka 1500 personer har den fått viss massmedial uppmärksamhet i USA – särskilt mot bakgrund av att Vita huset och kongressen de senaste veckorna uttalat att man kommer att lägga särskild vikt vid att bekämpa vad man menar är ”antisemitism”.

Israels invasion av Gaza fortsätter att splittra den amerikanska opinionen. I veckan kallades bland annat ledare för toppuniversiteten till representanthuset för att bemöta anklagelser om att det i hög utsträckning sprids just antisemitism på amerikanska universitet.

Bland de svarande i undersökningar säger en tredjedel av amerikanerna att antisemitism är ett ”mycket allvarligt problem” i USA – jämfört med endast en fjärdedel av ungdomarna.

Starkt Israelstöd

Nyligen lade senator Jacky Rosen från Nevada fram ett lagförslag om att förnya Never Again Education Act, som innebär att staten ska lägga mer pengar på att finansiera ”utbildningar om förintelsen” riktade till unga amerikaner.

– Att inte utbilda studenter om allvaret och omfattningen av Förintelsen är en björntjänst mot minnet av dess offer och mot vår skyldighet att förhindra sådana grymheter i framtiden. I en tid av ökande antisemitism kommer ett förnyat godkännande av den tvådelade Never Again Education Act att bidra till att säkerställa att lärare har de resurser som behövs för att undervisa elever om Förintelsen och hjälpa till att motverka antisemitisk bigotteri och hat, deklarerade hon.

Enligt Economist/YouGovs opinionsundersökning stödjer en majoritet amerikaner att USA backar upp Israel i kriget mot Hamas, cirka 61 procent sa att det var antingen ”mycket” eller ”något viktigt” att stödja Israel.

Trots det starka stödet för Israel i konflikten ogillar ungefär hälften av amerikanerna president Bidens agerande i samband med invasionen, enligt undersökningen, inklusive knappt 30 procent av demokraterna och 69 procent av republikanerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-domstolen tar ställning till hemliga sms mellan von der Leyen och Pfizer-chefen

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad Idag 11:41
– av Redaktionen
Enligt kritiker har öppenheten inom EU minskat markant under von der Leyens styre.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hantering av de hemliga sms:en med Pfizer-chefen, Albert Bourla, granskas nu i en domstolsrättegång som hotar att krossa hennes politiska arv och ytterligare erodera förtroendet för EU:s beslutsprocess.

I morgon avgör EU:s allmänna domstol om EU-kommissionen bröt mot gällande lagstiftning genom att vägra lämna ut sms som von der Leyen och Bourla utbytte under förhandlingarna om ett kritiserat covid-vaccinavtal värt mångmiljardbelopp.

Domen bedöms ytterligare undergräva förtroendet för von der Leyens ledarskap, som redan är hårt kritiserat för maktfullkomlighet och centralisering av beslutsfattandet. Frågan handlar bland annat om huruvida sms ska klassas som officiella dokument och därmed omfattas av EU:s transparensregler.

Fallet initierades av The New York Times och dess tidigare Brysselkorrespondent, som vände sig till domstol efter kommissionens beslut att vägra offentliggöra textmeddelandena 2022.

I en intervju med NYT, 2021, avslöjade Bourla att han och von der Leyen byggt upp en ”djup tillit” genom sina sms-förhandlingar. Avtalet, som slöts i maj 2021, innebar att EU köpte uppemot 1,8 miljarder doser av Pfizer-BioNTechs covid-vaccin – det största enskilda vaccinköpet under covid.

– Det här domslutet kan bli en vändpunkt för transparensen inom EU. Särskilt när det gäller beslut som rör folkhälsan måste sekretess undvikas, säger Shari Hinds, EU-policychef på Transparency International.

”Elefanten i rummet var inte där”

EU:s ombudsman, Emily O’Reilly (2013–2025), slog 2022 fast att kommissionen begått allvarliga förvaltningsmisstag genom att inte ens söka efter sms:en. Hon kallade det en ”väckarklocka” för EU-institutionerna och menade att transparensen minskat under von der Leyens era.

– Hon har skapat en kultur där saker hålls tillbaka av politiska skäl, sa O’Reilly till Politico 2023 och kritiserade också von der Leyens frånvaro under rättegången:

– Elefanten som inte var i rummet – den enda som kan berätta allt var inte där.

EU-kommissionen har upprepade gånger vägrat kommentera fallet, men en tjänsteman hävdade under en presskonferens att vaccinavtalen förhandlades fram med fullt stöd från medlemsländerna.

”Transparensen måste prioriteras”

Domstolen har tidigare kritiserat kommissionens censur av vaccinkontrakten, där stora delar har blivit sekretessbelagda med hänvisning till företagens kommersiella intressen.

Tilly Metz, grön EU-parlamentariker, var en av många som snart frågade sig vem eller vad som låg bakom von der Leyens motvilja att dela med sig av informationen.

– Hon får dåliga råd. Om man vill att allmänheten ska ha förtroende för politikerna och det de gör – och deras kontakter med näringslivet – måste man fokusera på öppenhet.

”Förvirrad” dokumentation

Under en utfrågning i november 2023 visade domare skepsis mot kommissionens vägran att lämna ut sms:en. När kommissionens jurister slutligen erkände att meddelandena existerar, möttes det av skratt i salen.

– Vi förnekar inte att de finns, sa kommissionsadvokaten Paolo Stancanelli under utfrågningen. Han försvarade kommissionens agerande med att sms:en inte var relevanta för avtalsförhandlingarna – ett påstående domarna ifrågasatte skarpt.

Domaren José Martín y Pérez de Nanclares ansåg att kommissionen inte visat ”tillräckliga och noggranna åtgärder” för att motivera sekretessen medan en annan domare, Paul Nihoul, kritiserade den ”relativt förvirrade” dokumentationen.

Pressen på von der Leyen ökar ytterligare genom en utredning av EU:s åklagarmyndighet (EPPO), som granskar hur vaccinköpen hanterades. I mars bekräftade EPPO-chef Laura Codruța Kövesi också att kommissionstjänstemän förhörts.

EPPO avstår från att kommentera pågående utredningar, men fallet riskerar att öka misstron mot von der Leyens ledarskap ytterligare – och bedöms göra det ännu svårare för henne att hålla ihop en redan djupt splittrad EU-allians.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polske presidentkandidaten brände EU-flaggan: ”Ner med eurokommunismen”

Globalismens framfart

publicerad Idag 9:24
– av Redaktionen
Grzegorz Braun har blivit världsberömd genom sina kontroversiella och spektakulära aktioner.

Grzegorz Braun, polsk presidentkandidat och EU-parlamentariker, brände i förra veckan EU-flaggan utanför den historiska Wujek-kolgruvan i Katowice.

Aktionen, som delades på sociala medier, genomfördes som en dramatisk protest mot vad Braun kallar EU:s ”byråkratiska tyranni” och ”ideologiska ockupation” av Polen.

I en video som publicerades på Brauns officiella kanaler syns han först riva ner en EU-flagga inne i Polens industriministerium i Katowice, torka sina skor på den och sedan tända eld på den utanför byggnaden. I texten till videon skrev han: ”Det här är Polen – ner med eurokommunismen”.

– I Polen kommer vi aldrig att visa några tecken som representerar en fiendeorganisation. Denna organisation har lett till Polens likvidering, sådana emblem är inte omgivna av något rättsskydd i Polen, deklarerade han vidare.

Enligt Braun är flaggbränningen en symbol för motståndet mot EU:s miljöpolitik, som han menar hotar den polska industrin.

– Det här är Polen, inte Bryssel! Vi kommer inte att tolerera symboler från fientliga strukturer, ropade politikern under protesten.

Under en presskonferens argumenterade Braun för att EU tvingar på polackerna politiska åtgärder som dödar landets traditionella näringar och som försöker sudda ut Polens nationella identitet. Wujek-kolgruvan, en symbol för polskt arbete och energi, valdes medvetet som scen för att markera en historisk kontrast mot EU:s klimatagenda.

En kontroversernas man

Brauns aktion är en del av hans euroskeptiska valkampanj inför det polska presidentvalet, där han fortsätter att beskriva EU som en ”ockupationsmakt” och lägger särskilt sort fokus på att attackera vad han betraktar som överstatliga ingrepp i nationella beslut. I opinionsundersökningar har Braun dock endast mellan 1 och 3 procent av väljarstödet, vilket gör hans chanser att bli president högst osannolika.

Händelsen inträffade efter EU-parlamentets beslut att upphäva hans parlamentariska immunitet, vilket gör det möjligt att åtala honom för en incident i december 2023. Då använde Braun en brandsläckare för att släcka judiska hanukkialjus i den polska riksdagen – en handling som väckte stor uppmärksamhet.

– De människor som deltar i denna sataniska kult borde skämmas, deklarerade han i samband med denna händelse.

Nya Dagbladet uppmärksammade också Braun i början av året när han under EU-parlamentets årliga minnesstund för förintelsens offer istället valde att rikta fokus mot det pågående folkmordet i Gaza, men blev kort därefter utsläpad ur lokalen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nato expanderar militär närvaro i Europa

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 6:53
– av Jan Sundstedt
Nato-övning Sverige 2024
Natoledd övning i Sverige, 2024 (arkivbild).

Den amerikanska militärpakten Nato bygger just nu ut en rad nya baser och förstärker sin militära närvaro längs Europas östra flank – från Baltikum till Svarta havet. I Rumänien växer en hel militärstad fram med plats för tiotusentals soldater och deras familjer. Som svar på Natos expansion bygger även Ryssland ytterligare ut sin militära infrastruktur längs landets västliga gräns.

Samtidigt som utbyggnaden av militära baser fortgår fortsätter antalet så kallade multinationella stridsgrupper att öka, liksom kraven på högre försvarsutgifter bland Natos medlemsländer. Utvecklingen beskrivs av vissa som en ny järnridå – denna gång i form av militär infrastruktur.

En av de mest omfattande satsningarna sker i Cincu i centrala Rumänien, där ett helt nytt militärt samhälle nu växer fram. Enligt uppgifter från statskanalen SVT bygger Nato där ut en bas med utrymme för upp till 10 000 soldater och deras familjer.

Området omfattar nya landningsbanor, vägar, skolor, bostäder och butiker – med syftet att kunna stödja en långsiktig närvaro i regionen. Bygget, som inleddes strax efter krigsutbrottet i Ukraina 2022, är en del i vad som varit ett större mönster där Nato stegvis förstärkt sin närvaro österut.

Mark Rutte: ”Det finns inga alternativ”

Kritiker menar dock att den snabba militariseringen i Europa riskerar att driva på en redan spänd situation. Istället för diplomatiska lösningar och avspänning väljer västländer att svara med fler soldater, fler vapen och fler baser.

Samtidigt har Natos tillträdande generalsekreterare, Mark Rutte, föreslagit att medlemsländerna bör satsa upp till 5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Det ska omfatta inte bara ökade anslag till vapen och trupper, utan även omfattande investeringar i ny infrastruktur, digital säkerhet och logistik.

Det finns inga alternativ. Vi måste rusta oss för ett mer oförutsägbart säkerhetsläge, menade Rutte nyligen i ett uttalande.

Mark Rutte Nato
Mark Rutte, t.v., vill att Natos medlemsländer kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

Ryssland förstärker

På andra sidan gränsen rapporteras Ryssland samtidigt öka sin militära aktivitet nära Finland, där ryska baser i bland annat Kamenka och Petrozavodsk enligt uppgift rustas upp. Kreml har även svarat med egna militärövningar och förstärkt närvaro i områden nära Nato-länder.

Både öst och väst verkar alltså vara inne i en period av kraftigt ökad militär uppbyggnad, som från officiella håll beskrivs som försvarsåtgärder, men kritiska röster varnar för att detta snarare är en ömsesidig upprustningsspiral – med Europa som huvudarena.

Företrädare för fredsorganisationer menar att militära murar aldrig varit ett recept för stabilitet och långsiktig fred. Istället menar man att diplomati och säkerhetsgarantier borde stå i fokus – inte permanenta truppstyrkor och militärstäder.

FAKTA: Nato:s baser i östra Europa

  • Stridsgrupper sedan 2017 – Nato har haft fyra permanenta multinationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen sedan 2017.
  • Utökning efter 2022 – Efter krigsutbrottet i Ukraina har ytterligare fyra grupper upprättats i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.
  • Cincu-basen i Rumänien – En av de största nya anläggningarna byggs i Cincu, med plats för 10 000 soldater och anhöriga. Området får bostäder, skolor, butiker och landningsbanor.
  • Roterande styrkor – Trupper från bland annat Frankrike, Belgien och Nederländerna roterar regelbundet genom baserna, med stöd från USA.
  • Natos medlemsländer förväntas framöver öka sina försvarsutgifter, enligt ett förslag från tillträdande generalsekreterare Mark Rutte, till totalt 5 procent av BNP (3,5 procent till militärt försvar och 1,5 procent till relaterad infrastruktur och cybersäkerhet). Detta är dock ännu inte beslutat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter decennier av väpnad kamp – PKK lägger ner

publicerad Igår 15:58
– av Redaktionen
En grupp kvinnliga kurdiska rebellkrigare.

Kurdistans arbetarparti (PKK) meddelar att organisationen kommer att upplösas. Det skulle i så fall innebära slutet på en väpnad konflikt med Turkiet som pågått i nästan fem decennier och krävt tiotusentals människoliv.

I ett uttalande på måndagen skriver den kurdiska gruppen att ”alla verksamheter” under PKK:s namn har upphört. Enligt uttalandet har den kurdiska frågan ”nått en punkt där den kan lösas genom demokratisk politik”.

Beslutet togs vid PKK:s tolfte kongress – ett högnivåmöte för organisationens beslutsfattare – där man enades om att ”upplösa PKK:s organisatoriska struktur och avsluta den beväpnade kampen”. Genomförandet ska ske under ledning av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan.

Det är oklart om beslutet gäller samtliga PKK-relaterade grupper verksamma i Irak, Syrien och Iran, eller hur en eventuell avväpning kommer att genomföras. Inte heller framgår vad som ska hända med de beväpnade medlemmarna i nuläget.

PKK framhåller i sitt uttalande att ”återuppbyggnad av turkisk-kurdiska relationer är oundviklig” och pekar på att beslutet även har påverkats av ”aktuella utvecklingar i Mellanöstern”. Gruppen uppmanar president Recep Tayyip Erdoğans regering, samt samtliga politiska partier, att ”ta ansvar och delta i freds- och demokratisamhällesprocessen”.

Reaktionerna från turkiskt håll har inte låtit vänta på sig. Omer Celik, talesman för Turkiets regerande parti, AKP, kallar beskedet ett viktigt steg.

– Om terrorismen helt upphör kommer dörren till en ny era att öppnas, sade Celik, men betonade samtidigt att ”beslutet måste omsättas i praktiken och realiseras i alla dess dimensioner”.

Väpnad konflikt sedan 1978

PKK grundades av Abdullah Öcalan 1978 som en marxistisk-leninistisk och kurdnationalistisk rörelse, och har sedan dess fört en väpnad kamp mot den turkiska staten. Ursprungligen var målet att skapa en självständig kurdisk stat i sydöstra Turkiet, men på senare år har rörelsen istället krävt ökad autonomi inom landets gränser.

I mars i år deklarerade PKK en omedelbar vapenvila, efter att Öcalan uppmanat medlemmarna att lägga ned vapnen och upplösa organisationen. Enligt olika uppskattningar har konflikten mellan PKK och Turkiet lett till minst 40 000 döda.

Relationen mellan Turkiet och kurderna har varit komplex under president Erdoğans ledarskap. Under tidigare år försökte Erdoğan närma sig kurdiska väljare genom att utöka rättigheter och mildra restriktioner kring användningen av det kurdiska språket.

Foto: Chris Sang-hwan Jung/CC BY-SA 2.0

Största minoriteten

År 2013 inleddes ett samarbete mellan regeringen och det prokurdiska Demokratiska folkpartiet (HDP) i syfte att nå en fredlig lösning med PKK. Förhandlingarna bröt dock samman 2015, och relationerna har därefter försämrats kraftigt.

Under senare år har Turkiet genomfört hård repression mot kurdiska partier och grupper, vilka ofta anklagas för samröre med PKK.

Kurderna är den största etniska minoriteten i Turkiet och beräknas utgöra mellan 15 och 20 procent av befolkningen, enligt Minority Rights Group International. De har även en stark närvaro i norra Syrien, norra Irak och delar av Iran.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.