MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 18 augusti 2025

måndag 18 augusti 2025

 

USA: Putin säger ja till Nato-liknande skydd för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:07
– av Isac Boman
Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump inför fredagens möte i Alaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands president Vladimir Putin har gått med på att USA och dess europeiska allierade kan erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier liknande Natos regel om gemensamt försvar vid angrepp. Det uppger Trumps sändebud Steve Witkoff efter mötet mellan de båda presidenterna.

Witkoff, som deltog i samtalen på en militärbas i Alaska, beskrev utvecklingen som ett genombrott:

— Det var första gången vi hörde ryssarna gå med på detta, sa han och kallade det hela för ”banbrytande.”

— Vi lyckades vinna följande eftergift: att USA skulle kunna erbjuda en skyddsnivå liknande artikel 5, vilket är en av de verkliga anledningarna till att Ukraina vill gå med i Nato, berättade Witkoff i en intervju med vänsterliberala CNN.

Trumps sändebud gav få detaljer om hur ett sådant arrangemang skulle fungera. Utvecklingen innebär dock en stor förändring för Putin. Det kan vara en lösning för att kringgå hans motstånd mot Ukrainas Nato-medlemskap – något Kiev länge har eftersträvat.

Frågan väntas bli central under måndagens möte i Vita huset, där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ledande europeiska ledare ska diskutera hur den 3,5 år långa konflikten kan få ett slut.

Artikel 5 som förebild

Artikel 5 utgör hjärtat i den USA-ledda militärpakten Nato. Den säger att en väpnad attack mot ett medlemsland betraktas som en attack mot samtliga medlemsländer.

Utrikesminister Marco Rubio, som också deltog i toppmötet, betonade att veckans samtal fokuserar på att utforma säkerhetsgarantiernas struktur:

— Hur det utformas, vad vi kallar det, hur det byggs, vilka garantier som ingår som är verkställbara, det är vad vi kommer att diskutera de närmaste dagarna med våra partners, sa Rubio och beskrev det som en ”stor eftergift” för Ryssland.

Witkoff avslöjade också att Ryssland har gått med på att införa lagstiftning som säkerställer att man inte ”ger sig på andra europeiska länder eller kränker deras suveränitet.”

— Ryssarna gick med på att lagfästa formuleringar som skulle förhindra dem från – eller där de intygar att de inte försöker ta mer mark från Ukraina efter ett fredsavtal, och där de intygar att de inte kränker några europeiska gränser.

Europeiska kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyen välkomnade nyheterna från Vita huset när hon talade i Bryssel tillsammans med Zelenskyj. Samtidigt planerar en europeisk koalition att skapa en militär styrka för att övervaka en framtida fred i Ukraina:

— Vi välkomnar president Trumps vilja att bidra till säkerhetsgarantier liknande artikel 5 för Ukraina, och ’koalitionen av villiga’ – inklusive Europeiska unionen – är redo att göra sin del, sa hon.

Zelenskyj kräver praktiska garantier

Zelenskyj tackade i sin tur USA för signalen om stöd för garantierna, men hävdade att mycket fortfarande är oklart:

— Det finns inga detaljer om hur det kommer att fungera, och vad USA:s roll kommer att vara, Europas roll kommer att vara och vad EU kan göra – och det är vår huvudsakliga uppgift: Vi behöver säkerhet som fungerar i praktiken som Natos artikel 5.

Frankrikes president Emmanuel Macron framhöll att innehållet i säkerhetsgarantierna är viktigare än vad de kallas för:

— Vi kommer att visa detta för våra amerikanska kollegor och säga till dem: ’Okej, vi är redo att göra detta och detta, vad är ni beredda att göra?’ Detta är säkerhetsgarantin, sa Macron.

”Kommer få konsekvenser”

Witkoff och Rubio försvarade också Trumps beslut att överge krav på eldupphör till förmån för ett fullständigt fredsavtal. De uppgav att betydande framsteg gjordes under mötet:

— Vi täckte nästan alla andra frågor som är nödvändiga för ett fredsavtal. Vi började se viss måttfullhet i hur de tänker kring att nå ett slutgiltigt fredsavtal, sa Witkoff utan att gå in på detaljer.

Rubio, som också är Trumps nationella säkerhetsrådgivare, förklarade att ett vapenstillestånd var omöjligt på fredagen eftersom Ukraina inte var närvarande:

— I slutändan, om det inte blir ett fredsavtal, om kriget inte tar slut, har presidenten varit tydlig med att det kommer att få konsekvenser. Men vi försöker undvika det.

— Vi är fortfarande långt ifrån ett fredsavtal. Vi är inte på randen till ett. Men jag tror att framsteg gjordes mot ett, fortsatte han.

Territoriella eftergifter på agendan

En central fråga för måndagens möte är vilka territoriella eftergifter Zelenskyj kan acceptera. Efter mötet med Trump upprepade Putin sina krav på Donetsk och Luhansk i Donbass, men det är oklart om Trump ser detta som acceptabelt.

Witkoff tillade att Ryssland vill ha territorium baserat på juridiska gränser, inte stridslinjer:

— Det finns en viktig diskussion att föra angående Donetsk och vad som skulle hända där. Och just den diskussionen kommer att stå i centrum på måndag.

Zelenskyj har hittills avvisat Putins krav på att Ukraina ger upp Donbass – som Ryssland ännu inte helt kontrollerar – som villkor för fred. I Bryssel hävdade han nyligen att ”Ukrainas konstitution gör det omöjligt att ge upp territorium eller byta landområden”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Inget Krim eller Nato för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:49
– av Markus Andersson
Trump kräver eftergifter från Ukraina - men hur långtgående dessa ska vara är fortfarande oklart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump är övertygad om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan stoppa kriget ”omedelbart. Detta genom att acceptera villkor som innebär att Kiev ger upp Nato-ambitioner och territorier.

Zelenskyj kan enligt Donald Trump avsluta kriget med Ryssland mycket snabbt – men bara om han är villig att göra betydande eftergifter. Det skriver den amerikanske presidenten på sin plattform Truth Social inför ett planerat möte med den ukrainske ledaren som hålls på måndagen.

”Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta strida”, skrev Trump i söndags på Truth Social, och fortsatte:

”Kom ihåg hur det började. Ingen återtagning av det Obama-givna Krim (för 12 år sedan, utan att ett skott avfyrades!), och INGET INTRÄDE I NATO FÖR UKRAINA. Vissa saker förändras aldrig!!!”

Foto: faksimil/Truth Social

Den amerikanske presidenten syftade på händelserna 2014, då den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obamas administration inte ingrep efter att Krim röstade för att återförenas med Ryssland till följd av en väststödd kupp i Kiev.

Försiktig optimism

Enligt rapporter kan det fredsförslag som ska diskuteras på måndagens möte innebära att Ukraina ger upp sina återstående positioner i Donbass-regionen. Förslaget skulle också innebära att nuvarande stridslinjerna fryses i utbyte mot vapenstillestånd.

Sådana villkor har Zelenskyj tidigare kategoriskt avvisat. Den ukrainske presidenten har konsekvent hävdat att Krim och andra regioner måste återgå till ukrainsk kontroll, och han har avvisat alla kompromisser om territoriella eftergifter.

Måndagens möte kommer kort efter att Trump träffat Rysslands president Vladimir Putin i Alaska, där båda ledarna uttryckte försiktig optimism om möjligheterna att hitta en lösning på konflikten.

Fler ryska krav

Moskva har upprepade gånger klargjort sina villkor för fred: Ukraina måste överge sina Nato-ambitioner, genomgå demilitarisering och ”denazifiering”, samt erkänna Rysslands kontroll över Krim, Donetsk, Lugansk, Cherson och Zaporizjzja – regioner som har röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Putin har också betonat att ett fredsavtal måste tillgodose Rysslands säkerhetsintressen och skapa en rättvis maktbalans i Europa för att en varaktig fred ska kunna uppnås och upprätthållas.

Som ett alternativ till Nato-medlemskap överväger Washington och dess europeiska allierade att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier utanför Nato:s ramverk. Det uppgav USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff till Fox News under gårdagen.

Huruvida Zelenskyj kommer att acceptera Trumps villkor för fred, eller om han väljer att fortsätta kampen, återstår att se efter måndagens möte i Vita huset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här skakar Trump och Putin hand – nu inleds första toppmötet på fyra år

Kriget i Ukraina

publicerad 15 augusti 2025
– av Markus Andersson
De båda presidenterna tog ett handfast grepp vid hälsningen på den amerikanska flygbasen för att senare inleda de spända förhandlingarna kring bland annat Ukrainakriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De amerikanska och ryska presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin håller idag ett toppmöte vid den amerikanska flygbasen Joint Base Elmendorf-Richardson i Anchorage, Alaska. Det är första gången Putin besöker USA på cirka tio år, och Ukrainakonflikten förväntas dominera samtalen.

President Trump tog personligen emot sin ryske kollega på flygfältets landningsbana när Putin anlände kort efter Air Force One. En röd matta hade rullats ut med en stor skylt märkt ’Alaska 2025’ vid dess slut, medan fyra amerikanska stridsflygplan positionerats på båda sidor om mattan.

De inledande samtalen kommer endast att omfatta presidenterna och deras närmaste medarbetare, innan de fullständiga delegationerna går med senare. Efter förhandlingarna planerar Trump och Putin att hålla en gemensam presskonferens.

Mötet kan pågå i upp till sju timmar

Toppmötet kan komma att pågå mellan sex och sju timmar, enligt Kremls talesman Dmitrij Peskov. Även om Ukrainakonflikten allmänt förväntas bli mötets centrala tema, kommer agendan att omfatta betydligt mer än så, enligt Moskva.

– Andra ämnen som de två presidenterna planerar att diskutera inkluderar bilaterala relationer mellan Ryssland och USA, möjliga gemensamma ekonomiska projekt och andra regionala och internationella frågor, säger Peskov.

Högnivådelegationer från båda sidor

Den ryska delegationen inkluderar utöver Putin utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Andrej Belousov, finansminister Anton Siluanov, Kreml-medarbetaren Jurij Usjakov och presidentens ekonomiska sändebud Kirill Dmitriev, som har varit en nyckelfigur i Ukraina-förhandlingsprocessen.

Från amerikansk sida deltar utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, specialsändebud till Ukraina och Mellanöstern Steve Witkoff, finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick, enligt Vita husets pressekreterare Caroline Leavitt.

Även försvarsminister Pete Hegseth kommer att delta i ett utvidgat bilateralt möte och lunch, meddelade Vita huset.

Detta är Putins åttonde besök i USA och det första på ungefär ett decennium. Senast den ryske presidenten var i Amerika var 2015, när han deltog i FN:s generalförsamling i New York och höll samtal med dåvarande president Barack Obama.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Ryssland har vunnit – EU lever i förnekelse

Kriget i Ukraina

uppdaterad 15 augusti 2025 publicerad 13 augusti 2025
– av Markus Andersson
Orbán har länge varit en av få EU-ledare som förespråkat diplomati framför eskalering i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán bedömer att Ryssland redan har vunnit kriget i Ukraina och att det nu är upp till Västvärldens ledare att erkänna detta.

Utspelet kom på tisdagen, kort efter att Orbán valt att inte stödja EU-topparnas senaste gemensamma uttalande till stöd för Ukraina, som togs fram inför mötet mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin, planerat till fredag i Alaska.

I en intervju med YouTube-kanalen Patriot förklarade Orbán att han delvis motsatte sig uttalandet eftersom det fick EU att framstå som ”löjligt och patetiskt”.

— När två ledare sätter sig ner för att förhandla med varandra, amerikanerna och ryssarna … och du inte är inbjuden dit, då springer du inte till telefonen, du springer inte runt, du ropar inte in utifrån, sade Orbán.

— Om du inte sitter vid förhandlingsbordet, då är du på menyn, tillade Ungerns ledare.

”Ukrainarna har förlorat”

Orbán argumenterade för att Moskva de facto redan har segrat i kriget och kritiserade Kievs stödjare för att leva i förnekelse.

— Vi pratar nu som om detta vore en öppen krigssituation, men det är det inte. Ukrainarna har förlorat kriget. Ryssland har vunnit detta krig, betonade han.

— Den enda frågan är när och under vilka omständigheter Västvärlden, som står bakom ukrainarna, kommer att erkänna att detta har hänt, och vad som blir resultatet av allt detta.

Ungern, som är medlemmar i både EU och Nato, har konsekvent motsatt sig Bryssels politik, bland annat vapenleveranser till Kiev och sanktioner mot Ryssland. Budapest har också motsatt sig att Ukraina beviljas medlemskap i EU eller Nato.

Relationerna mellan Budapest och Kiev har ytterligare försämrats på grund av spänningar kring den ungerska etniska minoriteten i västra Ukraina. Förra veckan sa Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó att Kiev inte har någon plats i EU och ”inte ens hör hemma bland civiliserade nationer”, med hänvisning till dödsfallet av en etnisk ungrare, som enligt uppgift orsakades av ukrainska värnpliktsofficerare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.