Annons:

Ukrainsk expresident vill erövra Moskva

Kriget i Ukraina

Publicerad september 21, 2025 – av Markus Andersson
Viktor Jusjtjenko vill inte höra talas om kompromisser utan står kvar vid kravet på total seger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den ukrainske expresidenten Viktor Jusjtjenko vill inte nöja sig med att återta de territorier Kiev förlorat till Ryssland.

— Problemet är Moskva, säger han i en TV-intervju och vill att ukrainska styrkor bör avancera ända till den ryska huvudstaden.

Jusjtjenko, som ledde Ukraina mellan 2005 och 2010, går till hårt angrepp mot den växande grupp som vill se en vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna.

— Jag kan inte lämna det så. Det kommer aldrig att vara mitt val, säger den 71-årige expresidenten i en intervju med Apostrof TV på fredagen.

Annons:

Jusjtjenko, som var USA:s föredragna kandidat, kom till makten efter den så kallade orangea revolutionen 2004. Högsta domstolen ogiltigförklarade presidentvalets andra omgång på grund av påstådda oegentligheter och beordrade en ny valomgång, som Jusjtjenko sedan vann.

Nu menar han att han vid sin ålder har all rätt att "tala uppriktigt" om vad han anser bör vara Ukrainas mål med kriget.

"1991 års gränser räcker inte"

Den tidigare presidenten är också skarpt kritisk även mot dem som ”nöjer sig” med målet att återta de ukrainska territorier som förlorats till Ryssland, och drömmer om betydligt större segrar än så.

— Om du tror att en återgång till 1991 års gränser är formeln för seger... lämnar du faktiskt det största problemet till dina barn och barnbarn. Problemet är Moskva.

När programledaren frågar om han verkligen menar att ukrainska styrkor ska marschera hela vägen till Rysslands huvudstad, tvekar Jusjtjenko inte.

— Ja, till Moskva, bekräftar han.

"Putins regim måste falla"

Viktor Jusjtjenko motiverar sitt radikala förslag med att påstå att hela världsfreden står på spel.

— Inte en enda person i världen, inte en enda nationalitet, inte en enda stat kan leva i fred så länge Putins regim existerar, hävdar han.

Uttalandet kommer vid en tidpunkt då Ukrainas militär befinner sig under hårt tryck och sedan årets början har ukrainska styrkor tvingats retirera längs med i princip hela frontlinjen.

Enligt Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov har den ryska armén tagit kontroll över mer än 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars månad.

Från militär seger till förhandlingar

Jusjtjenkos krav på att marschera mot Moskva kommer vid en tidpunkt då allt fler i Väst börjat inse att Ukraina inte kan vinna kriget på slagfältet, trots massiva vapenleveranser och ekonomiskt stöd.

Sedan Donald Trump blev president och lovat att få slut på kriget har flera västerländska makthavare som tidigare vägrade ens överväga dialog med Ryssland har börjat tala öppet om förhandlingar.

Även Volodymyr Zelenskyj har förändrat sin retorik och har sagt sig vara öppen för diplomatiska lösningar – en position som för bara några månader sedan varit otänkbar från den ukrainske presidenten.

Viktor Jusjtjenko var Ukrainas president mellan 2005 och 2010, efter att ha kommit till makten genom den så kallade orangea revolutionen. Innan dess hade han tjänstgjort som landets centralbanksschef (1993-1999) och premiärminister (1999-2001).

Jusjtjenko drev en uttalat pro-västlig politik och förespråkade ukrainskt medlemskap i både EU och Nato. Under presidentvalskampanjen 2004 fick han omfattande stöd från USA och europeiska länder, medan hans motståndare Viktor Janukovytj stöddes av Ryssland. Amerikanska organisationer gav betydande finansiellt stöd till oppositionsgrupper som kampanjade för honom, och hans valseger välkomnades entusiastiskt i Washington och Bryssel.

Som president prioriterade Jusjtjenko att integrera Ukraina  politiskt och ekonomiskt med EU och USA och han undertecknade partnerskapsavtal med EU, inledde NATO-anslutningsprocess och välkomnades regelbundet i Vita huset. Hans regering genomförde ekonomiska reformer enligt västerländsk modell och sökte aktivt utländska investeringar från USA och Europa. Relationerna med Ryssland försämrades samtidigt kraftigt, med två allvarliga gaskriser som följd.

Vid omvalet 2010 förlorade Jusjtjenko stort och fick endast fem procent av rösterna. Janukovytj, som han besegrat 2004, vann denna gång presidentposten. Efter sin tid som president har Jusjtjenko fortsatt som politisk kommentator och bibehållit sin starkt pro-västliga och anti-ryska linje.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 14:27 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland skickar Patriot-system – Ukraina vill ha fler

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 17:15 – av Isac Boman
Zelensky förbereder kontrakt för ytterligare 25 Patriot-system. Varje system kostar cirka en miljard dollar.

Ukraina har tagit emot ytterligare amerikanskt tillverkade Patriot-luftvärnssystem från Tyskland. Det bekräftade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen.

Den allt mer ifrågasatta och pressade presidenten har offentligt tackat Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-chefen Friedrich Merz för leveransen av nya amerikanska luftvärnssystem. Den tidigare uppgörelsen mellan länderna har nu verkställts, meddelade presidenten på söndagen.

"Våra överenskommelser har uppfyllts. Fler Patriot-system finns nu i Ukraina och tas i bruk", meddelade han.

Ukraina har under lång tid krävt mer avancerade vapen från sina västliga allierade, däribland Tomahawk-kryssningsrobotar och ytterligare Patriot-batterier. Enligt New York Times rapportering i maj ägde landet åtta Patriot-system, men endast sex av dessa var operativa.

Annons:

"Behövs fler system"

Zelenskyj var tydlig med att han vill ha ännu fler vapenleveranser framöver.

"Naturligtvis behövs fler system för att skydda viktiga infrastrukturobjekt och våra städer över hela Ukrainas territorium, och vi kommer att fortsätta arbeta för att få dem – inte bara på politisk nivå med stater och ledare utan även direkt med tillverkarna av alla nödvändiga luftvärnssystem och robotar till dem", fortsatte presidenten.

Rysslands försvarsdepartement uppger att man förstört omkring 40 Patriot-avfyrningsramper sedan 2023.

Nya kontrakt förbereds

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hittills avböjt att leverera Tomahawk-robotar till Ukraina, men har istället uppmanat Nato-länder att köpa amerikanska vapen åt Kievs räkning. Moskva har genomgående uppgett att inget utländskt stöd kommer att förändra situationen på slagfältet till Ukrainas fördel.

Förra månaden uppgav Zelenskyj att Ukraina och USA förbereder ett kontrakt för 25 Patriot-system. Han tillade att leveranserna kan ta flera år om inte EU-länder visar "god vilja" genom att prioritera Kiev eller överföra system de redan äger.

Med en kostnad på cirka en miljard dollar per system hoppas Ukraina kunna finansiera inköpen genom ett EU-lån som backas upp av frysta ryska tillgångar. Ryssland har å sin sida fördömt alla försök att konfiskera dess tillgångar som stöld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.