Den ukrainske expresidenten Viktor Jusjtjenko vill inte nöja sig med att återta de territorier Kiev förlorat till Ryssland.
— Problemet är Moskva, säger han i en TV-intervju och vill att ukrainska styrkor bör avancera ända till den ryska huvudstaden.
Jusjtjenko, som ledde Ukraina mellan 2005 och 2010, går till hårt angrepp mot den växande grupp som vill se en vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna.
— Jag kan inte lämna det så. Det kommer aldrig att vara mitt val, säger den 71-årige expresidenten i en intervju med Apostrof TV på fredagen.
Jusjtjenko, som var USA:s föredragna kandidat, kom till makten efter den så kallade orangea revolutionen 2004. Högsta domstolen ogiltigförklarade presidentvalets andra omgång på grund av påstådda oegentligheter och beordrade en ny valomgång, som Jusjtjenko sedan vann.
Nu menar han att han vid sin ålder har all rätt att ”tala uppriktigt” om vad han anser bör vara Ukrainas mål med kriget.
”1991 års gränser räcker inte”
Den tidigare presidenten är också skarpt kritisk även mot dem som ”nöjer sig” med målet att återta de ukrainska territorier som förlorats till Ryssland, och drömmer om betydligt större segrar än så.
— Om du tror att en återgång till 1991 års gränser är formeln för seger… lämnar du faktiskt det största problemet till dina barn och barnbarn. Problemet är Moskva.
När programledaren frågar om han verkligen menar att ukrainska styrkor ska marschera hela vägen till Rysslands huvudstad, tvekar Jusjtjenko inte.
— Ja, till Moskva, bekräftar han.
Ex President of Ukraine Viktor Yushchenko says that recapturing territory of Ukraine in 1991 borders is not enough & that Ukraine needs to ”go to Moscow” to capture it & that ”Ukraine has become Europe’s best bulletproof vest, more than any national army.” pic.twitter.com/rFJ8zkJ04Y
— Ivan Katchanovski (@I_Katchanovski) September 20, 2025
”Putins regim måste falla”
Viktor Jusjtjenko motiverar sitt radikala förslag med att påstå att hela världsfreden står på spel.
— Inte en enda person i världen, inte en enda nationalitet, inte en enda stat kan leva i fred så länge Putins regim existerar, hävdar han.
Uttalandet kommer vid en tidpunkt då Ukrainas militär befinner sig under hårt tryck och sedan årets början har ukrainska styrkor tvingats retirera längs med i princip hela frontlinjen.
Enligt Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov har den ryska armén tagit kontroll över mer än 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars månad.
Från militär seger till förhandlingar
Jusjtjenkos krav på att marschera mot Moskva kommer vid en tidpunkt då allt fler i Väst börjat inse att Ukraina inte kan vinna kriget på slagfältet, trots massiva vapenleveranser och ekonomiskt stöd.
Sedan Donald Trump blev president och lovat att få slut på kriget har flera västerländska makthavare som tidigare vägrade ens överväga dialog med Ryssland har börjat tala öppet om förhandlingar.
Även Volodymyr Zelenskyj har förändrat sin retorik och har sagt sig vara öppen för diplomatiska lösningar – en position som för bara några månader sedan varit otänkbar från den ukrainske presidenten.
Viktor Jusjtjenko var Ukrainas president mellan 2005 och 2010, efter att ha kommit till makten genom den så kallade orangea revolutionen. Innan dess hade han tjänstgjort som landets centralbanksschef (1993-1999) och premiärminister (1999-2001).
Jusjtjenko drev en uttalat pro-västlig politik och förespråkade ukrainskt medlemskap i både EU och Nato. Under presidentvalskampanjen 2004 fick han omfattande stöd från USA och europeiska länder, medan hans motståndare Viktor Janukovytj stöddes av Ryssland. Amerikanska organisationer gav betydande finansiellt stöd till oppositionsgrupper som kampanjade för honom, och hans valseger välkomnades entusiastiskt i Washington och Bryssel.
Som president prioriterade Jusjtjenko att integrera Ukraina politiskt och ekonomiskt med EU och USA och han undertecknade partnerskapsavtal med EU, inledde NATO-anslutningsprocess och välkomnades regelbundet i Vita huset. Hans regering genomförde ekonomiska reformer enligt västerländsk modell och sökte aktivt utländska investeringar från USA och Europa. Relationerna med Ryssland försämrades samtidigt kraftigt, med två allvarliga gaskriser som följd.
Vid omvalet 2010 förlorade Jusjtjenko stort och fick endast fem procent av rösterna. Janukovytj, som han besegrat 2004, vann denna gång presidentposten. Efter sin tid som president har Jusjtjenko fortsatt som politisk kommentator och bibehållit sin starkt pro-västliga och anti-ryska linje.
