Annons:

Tiotusentals protesterade mot elpriser i Prag

Energikrisen

Uppdaterad 5 september 2022, Publicerad 5 september 2022 – av Sofie Persson
Václavplatsen i centrala Prag under lördagen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 77 900,00 SEK 104% Mål: 75 000,00 SEK

Uppskattningsvis 70 000 människor samlades i Prag under helgen för att protestera bland annat mot de skenande energipriserna, medlemskap i EU och Nato samt mot regeringen. Premiärministern Petr Fiala bemöter protesterna med att de "inte går i linje med Tjeckiens intressen" samt att det är ”pro-ryska” krafter som ligger bakom.

I Tjeckiens huvudstad Prag marscherade tiotusentals människor under lördagen för att protestera mot de skenade elpriserna, regeringen och även markera sin opposition mot EU och Nato. Polis har uppgett att närmare 70 000 människor samlades på Václavplatsen.

– Målet med vår demonstration är att kräva förändring, främst för att lösa frågorna om energipriser, särskilt el och gas, som kommer att förstöra vår ekonomi redan i höst, säger medarrangören till protesten Jiří Havel till tjeckiska nyhetssajten Idnes. Vi uppmanade premiärminister Petr Fiala att förhandla med oss, men vi har tyvärr inte fått något svar så vi kommer att fortsätta driva på för att denna regering ska upphöra. Vi kommer att kräva hans avgång.

Tjeckiens inflation är den högsta sedan 1993 och landets centralbank förutspår att den kan komma att gå upp till hela 20 procent, rapporterar Bloomberg.

Annons:


På en hemsida upprättad för protesterna går att läsa att man vill återuppta billig gasimport från Ryssland, mer stöd för tjeckiska företag, ha militär neutralitet och att man inte vill att ukrainska flyktingar ska bosätta sig permanent i landet.

Tjeckiens premiärminister Petr Fiala, vars parti aktivt stöder Ukraina och kriget mot Ryssland, menar att människorna inte har landets bästa i åtanke samt att rysk propaganda ligger bakom protesterna.

– Protesterna på Václavplatsen utropades av krafter som är pro-ryska, är nära extrema positioner och är emot Tjeckiens intressen, säger Fiala.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad Idag 10:53 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gaspriset i Europa på högsta nivån sedan 2022

Energikrisen

Publicerad 27 oktober 2026 – av Redaktionen
LNG-terminalen i Świnoujście med vita lagringstankar och industribyggnader bakom ett stängsel.
EU:s gaslager var omkring 75 procent fulla den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europe. Arkivbild från LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.

Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.

Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.

Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.

Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.

Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.

Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.

Rysk gas på väg ut

Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.

De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.

Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Prognosen: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter

Energikrisen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Kraftledningar över snötäckt mark i Riga, med skog till höger och bostadshus till vänster.
En kall vinter kan pressa upp elkostnaderna ytterligare, enligt 1komma5:s prognos.

Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.

Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.

Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.

— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.

Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.

Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.

— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.

Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.

I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.

— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.

Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.