Annons:

Så ska Trump ”krossa vänsterns censurregim”

Presidentvalet i USA

Uppdaterad november 18, 2024, Publicerad november 12, 2024 – av Markus Andersson
Donald Trump
Donald Trump har lovat att återställa amerikanernas yttrandefrihet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Redan 2022 tillkännagav Donald Trump sitt Free Speech Policy Initiative – en lång rad åtgärder där syftet enligt Trump själv är att ”krossa vänsterns censurregim och återta rätten till yttrandefrihet för alla amerikaner”. Initiativet har uppmärksammats på flera håll efter valvinsten av anhängare som förväntar sig att löftena blir verklighet.

– Om vi inte har yttrandefrihet, så har vi helt enkelt inget fritt land. Så enkelt är det. Om denna mest grundläggande rättighet tillåts gå förlorad, kommer resten av våra rättigheter och friheter att falla, precis som dominobrickor, en efter en kommer de att falla, deklarerade Trump när initiativet lanserades.

Enligt Trump har en ”ondskefull grupp” av statliga byråkrater, ”tyranner från Silicion Valley”, vänsteraktivister och etablissemangsmedier ”samverkat för att manipulera och tysta det amerikanska folket” och undertryckt ”viktig information om allt från val till folkhälsa”.

– Censurkartellen måste monteras ned och förstöras, och det måste ske omedelbart, förkunnade Trump.

Annons:

Så här beskriver Trump själv hur han vill arbeta för att stärka den amerikanska yttrandefriheten:

Vill avskeda censurivrande byråkrater

För det första kommer jag inom några timmar efter min installation att underteckna en verkställande order som förbjuder alla federala departement eller myndigheter att samarbeta med någon organisation, företag eller person för att censurera, begränsa, kategorisera eller hindra amerikanska medborgares lagliga tal.

Jag kommer sedan att förbjuda federala pengar från att användas för att märka inhemska tal som ”falsk-” eller ”desinformation”. Och jag kommer att påbörja processen med att identifiera och avskeda alla federala byråkrater som har ägnat sig åt inhemsk censur - direkt eller indirekt - oavsett om de tillhör Department of Homeland Security, Department of Health and Human Services, FBI, Justitiedepartementet, oavsett vilka de är.

För det andra kommer jag att beordra justitiedepartementet att utreda alla parter som är inblandade i den nya censurregimen på nätet, som är fullkomligt destruktiv och fruktansvärd, och att aggressivt åtala alla brott som identifieras. Detta inkluderar möjliga brott mot federal lagstiftning om medborgerliga rättigheter, lagar om kampanjfinansiering, federal vallagstiftning, värdepapperslagstiftning och antitrustlagar, Hatch Act och en mängd andra potentiella kriminella, civila, reglerande och konstitutionella brott.

För att hjälpa till med dessa ansträngningar uppmanar jag republikanerna i representanthuset att omedelbart skicka brev - och vi måste göra detta nu - till Bidens administration, Bidens kampanj och alla teknikjättar i Silicon Valley och beordra dem att inte förstöra bevis för censur.

Universitet kan bli av med finansiering

För det tredje kommer jag, när jag tillträder som president, att be kongressen att skicka ett lagförslag till mitt skrivbord som reviderar avsnitt 230 för att få bort stora onlineplattformar från censurverksamheten. Från och med nu bör digitala plattformar endast kvalificera sig för immunitetsskydd enligt avsnitt 230 om de uppfyller höga krav på neutralitet, transparens, rättvisa och motverkar diskriminering.

Vi bör kräva att dessa plattformar ÖKAR sina ansträngningar för att ta bort OLOVLIGT innehåll, såsom utnyttjande av barn och främjande av terrorism, samtidigt som vi dramatiskt begränsar deras makt att godtyckligt begränsa lagligt tal.

För det fjärde måste vi bryta upp hela den giftiga censurindustrin som har uppstått under den falska täckmanteln att ta itu med så kallad ”fel-” och ”desinformation”. Den federala regeringen bör omedelbart sluta finansiera alla ideella organisationer och akademiska program som stöder detta auktoritära projekt.

Om något amerikanskt universitet upptäcks ha deltagit i censuraktiviteter eller valstörningar i det förflutna - till exempel genom att flagga innehåll i sociala medier för borttagning [och] svartlistning - bör dessa universitet förlora federala forskningsdollar och federalt studielånsstöd under en period av fem år, och kanske mer.

Vi bör också anta nya lagar som fastställer tydliga straffrättsliga påföljder för federala byråkrater som samarbetar med privata enheter för att kringgå konstitutionen och beröva amerikaner deras rättigheter enligt första, fjärde och femte tillägget. Med andra ord, beröva dem deras röst. Och när man förlorar dessa val och när man förlorar sina gränser som vi har gjort, då har man inte längre något land.

För att ta itu med problemen med att stora plattformar infiltreras av legioner av tidigare djupstatliga aktörer och underrättelsetjänstemän bör det dessutom finnas en sjuårig karenstid innan någon anställd vid FBI, CIA, NSA, DNI, DHS eller försvarsdepartementet tillåts ta ett jobb på ett företag som innehar stora mängder amerikanska användardata.

Digital rättighetsförklaring

För det femte har det äntligen blivit dags för kongressen att anta en digital rättighetsförklaring. Detta bör omfatta en rätt till digital rättssäkerhet - med andra ord bör myndighetspersoner behöva ett domstolsbeslut för att ta bort onlineinnehåll, inte skicka informationsförfrågningar som FBI skickade till Twitter.

När användare av stora onlineplattformar får sitt innehåll eller sina konton borttagna, strypta, skuggförbjudna eller på annat sätt begränsade, oavsett vilket namn de använder, ska de dessutom ha rätt att bli informerade om att det händer, rätt till en specifik förklaring av skälet till varför och rätt att överklaga i god tid. Dessutom bör alla användare över 18 år ha rätt att helt välja bort innehållsmoderering och kuratering och få ett omanipulerat informationsflöde om de så önskar.

Kampen för yttrandefrihet är en fråga om seger eller död för Amerika - och för den västerländska civilisationens överlevnad. När jag blir president kommer hela detta ruttna system av censur och informationskontroll att slitas ut ur systemet i stort. Det kommer inte att finnas något kvar.

Genom att återupprätta yttrandefriheten kommer vi att börja återta vår demokrati och rädda vår nation. Tack, och Gud välsigne Amerika.

Höga förväntningar

Trump vann närmast en jordskredsseger över Kamala Harris förra veckan, och lovade frekvent under sin kampanj att ta tillbaka det amerikanska folkets fri- och rättigheter från vad han menar är en korrupt, censurivrande och totalitär stat, vanstyrd av Demokraterna.

Bedömningarna är fortsatt mycket delade kring huruvida Trump kommer att leva upp till sina löften. Skeptiska röster menar att han svek sina vallöften under den första mandatperioden mellan 2016 och 2020 och att detsamma kan förväntas under hans andra mandatperiod, medan andra menar att hans förutsättningar att leverera är bättre när han återkommer till Vita huset i januari.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny amerikansk attack i internationellt vatten – tre döda

Donald Trumps USA

Publicerad november 2, 2025 – av Redaktionen
Försvarsminister Pete Hegseth hävdar att samtliga angrepp har riktats mot karteller och narkotikasmugglare.

Amerikanska styrkor har genomfört ännu ett angrepp mot vad som påstås vara en misstänkt narkotikabåt i internationellt vatten, där alla tre personer ombord dödades.

Det är åtminstone den 15:e attacken sedan september månad, och minst 64 personer har dödats enligt officiella uppskattningar.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade sent på lördagskvällen att båten befann sig i Karibiska havet och var känd av amerikansk underrättelsetjänst som ett fartyg för narkotikasmuggling.

De tre männen ombord beskrevs som "narkotikaterrorister" kopplade till en "utsedd terroristorganisation".

Annons:

"Detta fartyg – liksom varje annat – var känt av vår underrättelsetjänst för att vara involverat i illegal narkotikasmuggling, färdades längs en känd smugglingsrutt och fraktade narkotika", skrev Hegseth i ett inlägg på sitt X-konto, som inte innehöll några bevis för påståendena.

Inga amerikanska styrkor skadades, enligt försvarsministern.

Hegseth hävdade att båtar som den som träffades är en del av ett försök av narkotikaterrorister att "förgifta amerikaner hemma" och upprepade sin policy att behandla de misstänkta smugglarna "exakt som vi behandlade al-Qaida".

"Vi kommer att fortsätta spåra dem, kartlägga dem, jaga dem och döda dem", hotade han.

Kongressen kräver transparens

Kongressledamöter har alltmer frekvent börjat kräva öppenhet kring angreppen och på torsdagen kritiserade lagstiftare Trumps administration för att ha underlåtit att bjuda in demokratiska kongressledamöter till en briefing om attackerna.

Senator Mark Warner från Virginia, den högst rankade demokraten i underrättelsekommittén, sa att båda partier måste ha insyn i sådana frågor.

Både republikaner och demokrater har också sagt att administrationen inte tillhandahåller tillräcklig information om strategin och underrättelsearbetet bakom angreppen, inklusive hur personer på båtarna bedömdes vara kopplade till narkotikaligor, rapporterade NBC News förra månaden.

Hangarfartyg till Karibien

Trump-administrationen beordrade i slutet av förra månaden hangarfartygsgruppen Gerald R. Ford att färdas från sin position i Medelhavet till Karibien för att stödja angreppen mot misstänkta narkotikaterrorister, uppgav Pentagons talesman Sean Parnell.

Hegseths inlägg innehöll ingen ytterligare information om personerna som enligt uppgift dödades i det angrepp som tillkännagavs på lördagen. I vissa tidigare fall har Trump-administrationen tillhandahållit mer information om de påstådda grupperna eller ursprungslandet för besättningsmedlemmarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med attack mot Nigeria

Donald Trumps USA

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Nigerianska soldater under gemensam övning med amerikanska styrkor 2018 – nu hotar USA med militär insats i landet.

USA:s president Donald Trump har hotat med att sända in amerikanska styrkor till Nigeria om landet inte kraftfullt motarbetar våld mot kristna. Samtidigt stoppas allt amerikanskt bistånd till Afrikas mest folkrika nation.

Trump uppmanade på lördagen i ett inlägg på Truth Social försvarsdepartementet att förbereda sig för en möjlig "snabb" militär operation i den västafrikanska oljenationen.

"Om vi attackerar kommer det att gå snabbt, våldsamt och smidigt, precis som när terroristpacket attackerar våra älskade kristna", skrev presidenten, utan att närmare precisera sina anklagelser.

Nigerias huvudstad Abuja har ännu inte reagerat på hotet. USA:s försvarsminister Pete Hegseth stödde presidenten i ett eget inlägg: "Antingen skyddar den nigerianska regeringen kristna, eller så kommer vi att döda de islamistiska terroristerna som begår dessa fruktansvärda grymheter."

Annons:
Att Trump riktar hot mot andra länder via sitt Truth Social-konto är ingenting nytt. Foto: faksmil/Truth social/Trump

Nigeria förnekar anklagelserna

Trumps hot kom dagen efter att hans administration återigen placerat Nigeria på en lista över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Andra länder på listan inkluderar Kina, Myanmar, Nordkorea, Ryssland och Pakistan.

Nigerias president Bola Ahmed Tinubu tillbakavisade tidigare på lördagen påståendena om religiös intolerans.

— Beskrivningen av Nigeria som religiöst intolerant återspeglar inte vår nationella verklighet, sa Tinubu i ett uttalande.

Landets utrikesministerium lovade att fortsätta kampen mot våldsam extremism och uttryckte förhoppning om att Washington ska förbli en nära allierad framöver.

200 etniska grupper

Nigeria har 200 etniska grupper som utövar kristendom, islam och traditionella religioner. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har plågat nordöstra Nigeria i 15 år och dödat tiotusentals människor, dels kristna men också mer moderata muslimer och andra religionsutövare.

Trump hade under sin första mandatperiod placerat Nigeria på listan över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Hans ökände efterträdare Joe Biden tog bort landet från listan 2021.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump återställer staty riven av BLM-anhängare

Donald Trumps USA

Publicerad oktober 29, 2025 – av Markus Andersson
BLM-anhängare drog ned monumentet med rep, klottrade på det och satte det i brand under våldsamma protester.

En bronsstaty föreställande sydstatsgeneralen och frimuraren Albert Pike har satts tillbaka på sin piedestal i Washington D.C. efter att ha rivits ned av våldsbejakande Black Lives Matter-anhängare 2020.

Beslutet, som kommer efter president Donald Trumps verkställande order om att återställa historiska monument, har fördömts av politiska motståndare som kallar åtgärden "moraliskt kränkande" mot stadens huvudsakligen svarta och latinska befolkning.

Statyn, som är 3,3 meter hög och står på en 4,8 meter hög granitpiedestal, drogs ned med rep av Black Lives Matter-aktivister den 19 juni 2020 – samma dag som Juneteenth, dagen som markerar slaveriets slut i USA. Minnesmärket klottrades ned, sattes i brand utmålades av aktivisterna som en hatisk symbol för "rasism" och slaveri.

Nedrivningen skedde i samband med de raskravaller och upplopp som svepte över landet efter George Floyds uppmärksammade död i Minneapolis i samband med ett polisingripande. Efter att ha legat i förvar i fem år återställdes statyn i helgen.

Annons:

Återställandet grundar sig i verkställande order som Trump utfärdade 2020, under sitt första presidentskap, om att "göra District of Columbia säkert och vackert" och "återställa sanning och sundhet i amerikansk historia".

Ordrarna gav federala myndigheter i uppdrag att skydda och återställa historiska monument som skadades under protesterna 2020, samt att bekämpa vad som beskrivs som en "revisionistisk rörelse".

Hängiven frimurare

National Park Service meddelade den 4 augusti 2025 att myndigheten skulle återställa statyn, och försvarade beslutet med att återställandet "överensstämmer med federala ansvar enligt lag om historiskt bevarande och nyligen utfärdade verkställande order om att försköna nationens huvudstad och återställa tidigare befintliga statyer".

Albert Pike tjänstgjorde som general på sydstatssidan under inbördeskriget och verkade även som biträdande domare vid Högsta domstolen i Arkansas.

Han var en av de mest inflytelserika figurerna i amerikansk frimurares historia, och statyn avbildar Pike klädd i frimurarkläder med en dubbelknäppt väst och en långrock. Hans högra arm är utsträckt och han håller en bok i sin vänstra hand, sannolikt hans verk "Morals and Dogma of the Ancient and Accepted Scottish Rite of Freemasonry".

Statyn finansierades av Scottish Rite of Freemasonry och restes 1901 för att hedra Pikes frimurarstudier, enligt Vita huset.

"Moraliskt kränkande"

Beslutet har mött kraftigt motstånd från representanten Eleanor Holmes Norton, demokrat för District of Columbia, som i flera år arbetat frenetiskt för att permanent avlägsna statyn.

— Den moraliskt kränkande åtgärden är en förolämpning mot Districts huvudsakligen svarta och latinska invånare och stötande för militärmedlemmar som tjänar hedervärt, sa Norton i ett uttalande.

Hon fortsatte med att fördöma Pikes historiska gärningar:

— Pike själv tjänstgjorde utan heder. Han tog upp vapen mot USA, försnillade medel och tillfångatogs och fängslades slutligen av sina egna trupper. Han avgick i skam efter att ha begått ett krigsbrott och vanhedrat även sin egen konfedererade militärtjänst.

Norton har krävt att sydstatsstatyer placeras på museer som historiska artefakter och hävdar att Pike representerar "det värsta av konfederationen och inte har någon rätt att hedras i nationens huvudstad".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.