Annons:

Så ska EU-vänstern bekämpa nationalkonservativa röster

Uppdaterad februari 25, 2025, Publicerad februari 25, 2025
– av Markus Andersson
S&D-gruppens spanska ordförande Iratxe García.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ett läckt internt dokument avslöjar en plan för EU:s socialdemokratiska grupp, S&D-gruppen, avsedd att motverka konservativa och nationalistiska partiernas popularitet och frammarsch i Europa.

Strategin går bland annat ut på att pressa kommissionsordförande Ursula von der Leyens mittengrupp EPP att förbli lojal mot blocket – och att etablissemangskritiska partier hålls utanför alla former av inflytande.

Strategin beskrivs i ett fem sidor långt konfidentiellt dokument som läckt ut på sociala medier och som i stort går ut på att förlöjliga och frysa ut nationalkonservativa partier, och göra tanken på ett samarbete med dem mer obekvämt för EPP.

Det handlar bland annat om att identifiera frågor som kan användas för att ”driva in en kil” mellan dem, att insistera på ett djupare samarbete med liberala Renew och De gröna, och att generellt vara ”mer bestämd” när man tillrättavisar EPP. Dessutom innehåller planen ”åtgärder” för att säkerställa att etablissemangspartiernas tidigare överenskommelse om att isolera den konservativa högern kommer att hålla även fortsättningsvis.

Annons:

Vi bör identifiera och utnyttja alla de frågor som kan driva in en kil mellan extremhögern och EPP”, står det i S&D:s interna strategi. Direktivet avråder de egna medlemmarna från att vara ”alltför aggressiva”, men deklarerar samtidigt att mitten-högerpartiet EPP ”måste veta att det kommer att få konsekvenser att titta åt båda hållen”.

Stöd från extremvänstern

I dokumentet anges också att partigrupperna Europas patrioter och ESN automatiskt bör uteslutas från beslutsfattandet när så är möjligt och att socialistiska ledamöter bör avstå från att avbryta eller bemöta deras företrädare i talarstolen – för att på så sätt minimera deras talartid.

Man uppmanar även sina medlemmar att försöka förhindra att konservativa ledamöter får tillgång till platser på parlamentsresor utomlands, och har för avsikt att fortsätta göra vad man kan för att hålla konservativa och nationalister borta från alla positioner som innebär makt och inflytande.

Om Socialdemokraterna, vänsterliberalerna, De gröna och Ursula von der Leyens EPP själva inte har majoritet för att få igenom ett beslut bör de enligt strategin också involvera den extrema vänstern – snarare än att söka stöd hos konservativa och invandringskritiska partier.

”Värre än hur AfD behandlas”

Att isolera Melonis ECR-grupp är lite ”komplicerat”, enligt dokument, eftersom den innehåller både ”mainstream”- och ”antieuropeiska” partier, så socialisterna uppmanas att ta ställning till dem ”från fall till fall”.

Enligt Dansk Folkepartis och PfE:s Anders Vistisen vittnar planen om att vänsterpartierna är mycket oroliga för den nationalkonservativa högerns frammarsch, och vill göra allt man kan för att säkerställa att obekväma röster fortsätter att frysas ut.

– De vill inte att vi ska vara med och underteckna ändringsförslag, de vill inte att vi ska delta i parlamentets ledande organ, de vill till och med utesluta oss från att åka på utskottsresor för att representera våra väljare.

– Deras försök att isolera oss går långt utöver vad man kan se i ett normalt fungerande parlament. Det är värre än hur AfD behandlas i Tyskland eller National Rally i Frankrike. Det är värre än vad man kan hitta i något samhälle som definierar sig självt som demokratiskt, fortsätter han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Från handelskrig till industriell krigföring – kampen om jordartsmetallerna

Det nya kalla kriget

Publicerad idag 14:14
– av Markus Andersson
Kina kontrollerar 90% av världens jordartsmetaller, mineraler som finns i allt från smartphones till stridsflygplan.

Den 10 oktober detonerade Kina en bomb – inte med missiler, utan med mineraler. Nya exportkontroller för jordartsmetaller hotar nu att kväva hela den globala högteknologiska försörjningskedjan.

Två supermakter står öga mot öga i det som blivit ett industriellt krig. Nya Dagbladet sammanfattar den dramatiska eskalering som förändrat spelplanen mellan USA och Kina.

Utvecklingen har av analytiker beskrivits som ett ”ekonomiskt Pearl Harbor”. Det handlar inte längre bara om handelspolitiska motåtgärder, utan om ömsesidig ekonomisk massförstörelse där båda sidor är beredda att ta stor skada för att vinna.

Vad som började som ett handelskrig om tullar har förvandlats till en kamp om kontrollen över de grundämnen som driver den moderna världen.

Annons:

Vad hände den 10 oktober?

Den 10 oktober 2025 införde Kina nya skärpta exportkontroller för jordartsmetaller och relaterad teknologi. Reglerna kräver särskilda licenser för export av produkter som innehåller mer än 0,1% jordartsmetaller från Kina – eller som tillverkats med kinesisk produktionsteknologi.

Det låter tekniskt, men innebörden är explosiv. Som journalisten Mario Nawfal konstaterar: ”Det handlar om bärbara datorer, batterier, elbilar – i princip hela den moderna världen.”

Med ett penndrag fick Peking vetorätt över stora delar av världens högteknologiska produktion.

President Donald Trump svarade inom några timmar. Han hotade med ytterligare 100% tullar på kinesiska varor ”utöver alla tullar de för närvarande betalar”, med start den 1 november. Trump kallade Kinas drag för ”helt utan motstycke i internationell handel och en moralisk skam.”

Marknadernas reaktion var brutal – på en enda dag försvann 2 biljoner dollar i börsvärde från amerikanska aktiemarknader. Dow Jones föll med 879 poäng (1,9%), S&P 500 sjönk med 2,71% och Nasdaq rasade 3,56% – de värsta dagarna sedan april.

Varför är jordartsmetaller så viktiga?

För att förstå varför världen nu står på gränsen till en ekonomisk kris måste man förstå vad jordartsmetaller är – och varför Kina kontrollerar dem.

Kina står för 70% av den globala gruvdriften av jordartsmetaller och 90% av världens bearbetning och raffinering. Landet producerar så mycket som 95% av världens magneter av jordartsmetaller.

Dessa mineraler används i allt från smartphones och elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik. Jordartsmetaller är avgörande komponenter i avancerad militär teknologi – från stridsflygplan till ubåtar driver dessa kritiska mineraler viktiga system.

Siffrorna är slående: Ett enda F-35 stridsflygplan innehåller över 400 kg jordartsmetaller, medan en Virginia-klass ubåt kräver hela 4 600 kg. Jordartsmetaller är även avgörande för medicinsk teknik inom laserkirurgi och MRI-skanning.

Redan 1992 konstaterade den dåvarande kinesiske ledaren Deng Xiaoping att ”Mellanöstern har olja och Kina har sällsynta jordartsmetaller”. Det var inte bara ett konstaterande – det var en långsiktig strategi som nu når sin kulmen.

Från handelskrig till industriellt krig

Handelskonflikten mellan USA och Kina började 2018 under Donald Trumps första presidentperiod, när USA införde tullar på kinesiska varor för att begränsa det stigande amerikanska handelsunderskottet mot Kina.

Under Joe Biden-administrationen (2021-2025) fortsatte spänningarna, med Trumps tullar kvar och Biden införde begränsningar på amerikansk export av teknologisk kunskap och avancerade chipp till Kina.

När Trump återvände till Vita huset i januari 2025 eskalerade konflikten snabbt. Den 2 april 2025, under vad Trump kallade ”befrielsesdagen”, införde USA en extra tull på 34 procent, vilket ökade den totala tullen mot Kina upp till 54 procent.

Kina svarade den 4 april med exportrestriktioner på sju jordartsmetaller och tullarna eskalerade snabbt till minimalt 145 procent under våren, och aktiemarknaderna gick nästan in i en björnmarknad i april.

I maj kom parterna överens om en vapenvila för att förhandla ett nytt handelsavtal, och både Kina och USA sänkte avsevärt tullarna. I juni slöts en ramöverenskommelse där Kina åtog sig att fortsätta ge grönt ljus för export av jordartsmetaller till USA.

Men freden var skör. I oktober 2025 tillkännagav Kina de strängaste exportkontrollerna av jordartsmetaller och permanentmagneter hittills – och det pågående handelskriget förvandlades till något helt annat.

Kinas nya vapen

För första gången tillämpade Kina den så kallade ”foreign direct product rule” (FDPR) – en mekanism som USA länge använt för att begränsa halvledarexport till Kina. Nu vänder Kina på steken.

”Under det nya regelverket kräver alla produkter som innehåller minst 0,1 procent kinesiska jordartsmetaller eller magnetmaterial nu en kinesisk exportlicens, även om produkten tillverkas utomlands. Med andra ord: om din telefon, drönare eller stridsflygplan innehåller material av kinesiskt ursprung någonstans i sin försörjningskedja, har Peking vetorätt”, kommenterar Mario Nawfal.

”Det handlar inte om jord eller malm – det handlar om kontroll över förädlingssteget, där mineraler blir teknik. Åtgärden förvandlar jordartsmetaller till ett geopolitiskt vapen”, fortsätter han.

Kina kontrollerar inte bara gruvorna, utan hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Och nu används den makten som vapen.

AI och försvarsindustrin i skottlinjen

De två största förlorarna förväntas bli AI-industrin och den militär-industriella komplexen. Kinas nya exportkontroller stipulerar att material som används för chipproduktion under 14 nanometer-noden måste söka godkännande från Kina.

Nanometer-noden är ett mått på hur små transistorerna i ett chip är – ju lägre siffra, desto mer avancerad och kraftfull teknologi och modern AI och avancerad militär teknologi kräver chips under 14nm. Även produkter med dubbla användningsområden – det vill säga teknik som kan användas både civilt och militärt – måste godkännas. Peking kommer att avgöra varje fall för sig.

Detta skapar en potentiell flaskhals för hela den avancerade chipförsörjningskedjan. TSMC, världens största kontraktstillverkare av halvledare, är redan förbjuden att tillverka chipp under 14nm-noden för Kina på USA:s begäran.

Nu vänder Kina på logiken: om vi ändå inte får era mest avancerade chipp, kanske världen inte heller behöver dem. Kinas egen chipptillverkare SMIC kan producera motsvarande 7nm till 5nm-chipp.

Börsreaktionen visade vilka sektorer som drabbas hårdast. Teknik- och grön energisektorn, som båda är starkt beroende av jordartsmetaller som neodym och dysprosium, fick bära den tyngsta bördan. Nvidia föll med nästan 5 procent, AMD med 7,7 procent, och Tesla tappade över 5 procent. Kinesiska teknikjättar drabbades ännu hårdare – Alibaba föll med 10 procent, Baidu över 8 procent, och JD.com med mer än 6 procent.

USA:s desperata motdrag

Trump-administrationens högsta tjänstemän har sammankallat chefer från teknologi- och jordartsföretag i en intensiv satsning för att påskynda utvecklingen av hela försörjningskedjan för inhemsk produktion.

”Pentagon lanserade en uppköpsiver på 1 miljard dollar för att lagerföra kobolt, antimon, skandium och andra kritiska mineraler – en modern version av bunkring under kalla kriget”, konstaterar Nawfal.

I juli 2025 investerade försvarsdepartementet (nyligen omdöpt till krigsministeriet) 400 miljoner dollar i eget kapital i MP Materials, vilket gjorde den amerikanska regeringen till företagets största aktieägare. Affären inkluderar även ett 10-årigt prisgolv på 110 dollar per kilogram för företagets NdPr-produkter.

Men verkligheten är brutal: även när dessa anläggningar är fullt operativa kommer MP Materials endast att producera 1 000 ton neodym-bor-järn-magneter vid slutet av 2025 – mindre än 1 procent av de 138 000 ton som Kina producerar.

Amerikanska tjänstemän har erkänt att den övergripande ansträngningen fortfarande kommer att ta tid och därför lämna landet och dess allierade sårbara för Xi:s strategiska nycker på kort sikt.

”Men tiden är Kinas allierade. USA kan inte bygga raffinaderier och magnetfabriker över en natt, och globala alternativ (Australien, Brasilien, Indien) befinner sig fortfarande i tidiga stadier”, argumenterar Mario Nawfal vidare.

En ny geopolitisk verklighet

En tidigare rådgivare i Vita huset varnade att Kinas strikta kontroller av jordartsmetaller representerar ”makten att förbjuda vilket land som helst på jorden från att delta i den moderna ekonomin”.

Marknadernas reaktion avslöjar något fundamentalt nytt: divergensen mellan dollarn och guldet visar att marknaderna nu handlar tullar som om de slår tillbaka mot USA, inte mot resten av världen. Vid tidigare kriser har dollarn stärkts som en säker hamn – nu sjunker den istället.

Handelskrigen är ett uttryck för en djupare maktkamp mellan USA och Kina som har potential att skaka världsekonomin och skapa en ny international ordning.

Mario Nawfal sammanfattar: ”Pekings mål är inte total kollaps – det är press genom precision. Genom att strama åt tillgången precis tillräckligt för att få västvärlden att svettas, får Kina hävstång”.

Vad händer nu?

Trump hotade med att ställa in sitt planerade möte med Kinas president Xi Jinping vid APEC-toppmötet i Sydkorea den 31 oktober-1 november, även om han senare förtydligade att han inte helt avbrutit mötet men var osäker på om det skulle äga rum.

Både Trump och Xi Jinping vill under inga omständigheter visa sig svaga, vilket gäller i synnerhet Xi Jinping och kommunistpartiet, som baserar sin maktställning på att ha gjort Kina starkt och stå upp mot Västnationer.

Kinas handelsministerium sade i ett uttalande: ”Kinas hållning är konsekvent – vi vill inte ha ett tullkrig, men vi är inte heller rädda för ett”.

Tullarna på 100% är satta att träda i kraft den 1 november – eller tidigare. Pentagon köper in kritiska mineraler i panik, allierade länder rusar att bygga alternativa försörjningskedjor och börser världen över håller andan.

Nawfal avslutar sin analys med en dyster prognos: ”Det här är inte längre en tullkonflikt – det är ett krig om atomerna som får den moderna världen att snurra. Glöm handelskrig. Det här är industriell krigföring… och båda sidor är beredda att blöda för att vinna”.

Frågan är vem som kan uthärda smärtan längst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hård kritik mot Nobels fredspris till Maria Corina Machado

Globalismens framfart

Uppdaterad yesterday at 11:31, Publicerad oktober 11, 2025
– av Markus Andersson
Maria Corina Machado har tidigare deltagit på det globalistiska forumet World Economic Forum.

Den amerikanske journalisten Max Blumenthal riktar skarp kritik mot Nobelkommitténs beslut att tilldela 2025 års fredspris till den venezuelanska oppositionspolitikern Maria Corina Machado.

I ett utspel på sociala medier anklagar han pristagaren för att vara en USA-finansierad regimskiftesaktivist och menar att prisutdelningen är ett grönt ljus för krigshandlingar mot Venezuela.

Max Blumenthal, journalist på den USA-baserade tidningen The Grayzone, har i ett längre inlägg på X ifrågasatt Nobelkommitténs beslut att tilldela fredspriset till Maria Corina Machado, ledare för Venezuelas opposition.

Blumenthal beskriver Machado som en politisk aktör som arbetar i USA:s intressen snarare än för fred. ”Nobelkommittén har beslutat att föra fram argumenten för Trumps krig mot Venezuela genom att ge sitt ’fredspris’ till Maria Corina Machado, en USA-regeringsfinansierad regimskiftesaktivist som har hjälpt till att leda misslyckade militärkupper, våldsamma gatuupplopp, och som sannolikt har lovat sitt lands olje- och mineraltillgångar till ett konsortium av MAGA-anslutna miljardärer i utbyte mot finansiering av hennes politiska brandstiftande”, skriver han.

Annons:

Jämförelser med Pinochet och Netanyahu

Journalisten går hårt åt pristagaren och kallar henne för ”en marionett för Marco Rubio, en skapelse av det CIA-sponsrade Gusano-industriella komplexet som har fört våldsam terror och belägring till alla latinamerikanska länder som trotsade Washington-konsensus om privatisering och åtstramningar, och en blivande Pinochet i kjol”.

Blumenthal hävdar även att Machado har vänt sig till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för stöd. ”Denna fredsikon har till och med vädjat till Benjamin Netanyahu att hjälpa henne leda en militär invasion av Venezuela”, skriver han.

Kritik för stöd till sanktioner

En central del av Blumenthals kritik handlar om Machados påstådda lobbyverksamhet för ekonomiska sanktioner mot sitt eget land. Han menar att hon ”har ägnat år åt att lobba för USA:s och EU:s svältsanktioner mot sitt eget land, vilket resulterat i migrationsvågor till USA och därigenom närt det nativistiska ressentimentet som gav upphov till Trump”.

Blumenthal pekar också på Machados agerande när Donald Trump skickade venezuelanska migranter till ett fångläger i El Salvador tidigare i år. ”När Trump fraktade venezuelanska migranter till ett tortyrläger i El Salvador i år, ställde sig Machado förutsägbart på Trumps sida, den främsta sponsorn av hennes kuppistiska karriär, framför sina landsmän”, skriver han.

Kommitténs roll ett ”mjukmaktsinstrument”

Journalisten drar paralleller till tidigare kontroversiella prisutdelningar och menar att beslutet om Machado är förenligt med kommitténs roll som ett maktinstrument för västvärlden. ”Att ge Nobelpriset till Machado är ett grönt ljus för regimskifteskrig mot Venezuela, och sedan Kuba. Men beslutet är konsekvent med kommitténs roll som ett mjukmaktsinstrument för det västerländska imperiet”, konstaterar han.

Han erinrar om priset till Barack Obama i början av hans första presidentperiod: ”Kom bara ihåg dess pris till Obama i början av hans första mandatperiod, som gav honom oändlig legitimitet inför hans förstörelse av Libyen, eskalering av krigen i Irak och Afghanistan, och möjliggörande av Gazas decimering.”

Blumenthal avslutar med en tolkning av vad han ser som det verkliga syftet bakom prisutdelningen: ”Med tanke på att ingenting har hänt i Machados karriär utan stöd och vägledning från Washington, måste kommitténs beslut ses som resultatet av ännu en västerländsk operation – en kupp i Oslo för att bana vägen för en i Caracas.”

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så plågade terrorism Kina under tre decennier

Det moderna Kina

  • Medan världen fokuserade på terrorattacker i väst reste sig en omfattande våg av våld i Kinas nordvästra region Xinjiang.
  • Från början av 1990-talet till mitten av 2010-talet genomfördes tusentals terroristattacker som dödade hundratals oskyldiga och förändrade en hel region.
  • Nya Dagbladet har besökt Xinjiang-regionen och blickat tillbaka på tre decenniers förbisedd terrorism i vad som idag kommit att bli ett av världens säkraste länder att vistas i.
Uppdaterad today at 11:06, Publicerad oktober 10, 2025
– av Markus Andersson

Det är strax före klockan sex på eftermiddagen den 28 februari 2012. På Xingfu Road, en gågata med marknadsstånd i staden Yecheng i södra Xinjiang, är det fullt av folk. Butiksägare säljer spannmål, grönsaker och fisk. Barn är på väg hem från skolan. Det är en vanlig tisdagskväll i en vanlig kinesisk stad.

Då börjar massakern.

Nio män, beväpnade med yxor och macheter, stormar in på gatan och börjar hacka ner alla som kommer i deras väg. På några minuter dödas femton människor och sexton skadas allvarligt. Bland de döda finns en hjälppolis som försökt stoppa männen när han upptäckt att de bar vapen. Bland de skadade finns en fyraårig pojke och hans mor, en 60-årig kvinna vars käke krossades av en yxa, och flera butiksägare som försökte försvara sig.

När jag såg vad terroristen höll i handen tänkte jag, ’Åh nej, han kommer att döda mig’, berättar butiksägaren Wang Tiancheng, som lyckades slå ifrån sig med en trästol.

Annons:

När terrorister kommer emot dig måste du antingen slåss tillbaka eller vänta på att dö.

Attacken i Yecheng är bara en i en lång rad terroristattacker som drabbade Kina, och framför allt regionen Xinjiang, under nästan tre decennier. Mellan 1990 och 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter tusentals terroristattacker i regionen, där stora antal oskyldiga människor dödades och hundratals poliser dog i tjänst.

Men för många i västvärlden är denna historia i stort sett okänd.

En region av mångfald och konflikt

För att förstå terrorismens uppkomst i Xinjiang måste man förstå regionens komplexa historia. Xinjiang, eller ”Xinjiang uiguriska autonoma region” som är dess officiella namn, är en gigantisk region i nordvästra Kina som täcker 1,66 miljoner kvadratkilometer – nästan fyra gånger Sveriges yta. Regionen gränsar till åtta länder: Mongoliet, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan och Indien.

Xinjiang har sedan urminnes tider varit hem för många olika folkslag. Vid slutet av 1800-talet hade tretton etniska grupper etablerat sig i regionen: uigurer, haner, kazaker, mongoler, hui, kirgiser, mansjuer, xibe, tadzjiker, daurer, uzbeker, tatarer och ryssar. Uigurerna utgjorde den största gruppen.

Det uiguriska folket, som idag uppgår till omkring tio miljoner människor, har sina rötter i ouigourfolket som levde på den mongoliska högplatån under Sui- och Tang-dynastierna på 500–900-talen. Genom århundraden av migration och etnisk integration formades den moderna uiguriska identiteten. Under Yuan-dynastin på 1200-talet tillfördes mongoliskt blod, och den standardiserade namnformen ”Uyghur” (维吾尔) antogs först 1934, med betydelsen ”att upprätthålla enhet bland folket”.

Religionen har också varit mångfaldig i Xinjiang. Från schamanistiska ursprung övergick regionen successivt till zoroastrism, buddhism, taoism, manikéism och nestorianism. Islam introducerades i södra Xinjiang under slutet av 900-talet och spreds till norra delen under 1300-talet, ofta genom krig och tvång. Men islam var varken den ursprungliga eller den enda religionen – ännu idag praktiserar en betydande del av befolkningen andra religioner eller är icke-troende.

Xinjiang-regionens belägenhet med gränser mot flera muslimska länder med hög grad av fattigdom har gjort regionen särskilt utsatt för intrånget av religiös extremism.

Separatismens rötter

Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började koloniala makter sprida teorier om ”panturkism” och ”panislamism” i Central- och Sydasien. Dessa ideologier skulle komma att lägga grunden för en separatistisk rörelse i Xinjiang.

Separatister och religiösa extremister, både inom och utanför Kina, började hävda att uigurerna var de enda ”sanna härskarna” över Xinjiang, att regionens kulturer inte var kinesiska kulturer, och att islam var den enda religionen som praktiserades av folkgrupperna där. De uppmanade alla turkisktalande och muslimska folkgrupper att förena sig för att skapa den teokratiska staten ”Östturkestan”. De förnekade Kinas gemensamma historia och ropade på ”motstånd mot alla folkgrupper utom turkar” och ”utplåning av hedningar”.

Den 12 november 1933 utropades den så kallade ”Östturkestans islamiska republik” av separatisten Mohammad Imin. Experimentet kollapsade redan efter mindre än tre månader på grund av starkt motstånd från befolkningen. Ett nytt försök gjordes den 12 november 1944 när separatister ledda av Elihan Torae utropade ännu en ”Republik Östturkestan”, men även den föll sönder efter ungefär ett år.

Men Östturkestan-rörelsen dog inte. Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 fortsatte separatistiska krafter, med stöd från kinafientliga krafter internationellt, att organisera och planera splittrande och sabotageaktiviteter.

Religiös extremism som vapen

Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började religiös extremism göra djupare intrång i Xinjiang. Den religiösa extremism som växte fram hade lite gemensamt med traditionell islam.

Extremisterna förkunnade att människor endast skulle lyda Allah och uppmanade dem att göra motstånd mot all statlig kontroll. De som inte följde extremismens väg stämplades som hedningar, förrädare och avskum. Anhängare uppmanades att verbalt attackera, förkasta och isolera icke-troende, partimedlemmar, tjänstemän och patriotiska religiösa ledare.

De förbjöd all sekulär kultur och predikade ett liv utan TV, radio och tidningar. Människor fick inte gråta vid begravningar eller skratta vid bröllop. Sång och dans förbjöds. Kvinnor tvingades bära tungt beslöjade, långa svarta kläder. Konceptet ”halal” generaliserades långt bortom mat till att omfatta medicin, kosmetika och kläder.

”De vände ett blint öga till Xinjiangs mångfaldiga och strålande kulturer som skapats av alla dess folkgrupper, och försökte bryta banden mellan den kinesiska kulturen och Xinjiangs etniska kulturer”, konstateras i en kinesisk officiell rapport. ”Allt detta indikerar deras förnekande av modern civilisation, avvisande av mänsklig utveckling och grova kränkning av medborgarnas mänskliga rättigheter.”

Fattigdom blev en grogrund för extremismen. I vissa områden i Xinjiang hade människor svag förståelse för lagen, kunde inte tala, läsa eller skriva standardkinesiska, och saknade anställningsbara färdigheter. Detta gjorde dem mer mottagliga för att lockas eller tvingas in i brottslighet av terrorist- och extremistgrupper.

Våldet eskalerar

Från och med 1990-talet intensifierades terrorismen dramatiskt. Östturkestan-krafterna, både inom och utanför Kina, trappade upp sitt samarbete när terrorism och extremism spred sig globalt, särskilt efter attackerna den 11 september 2001 i USA.

I religionens och etnicitetens namn utnyttjade de bedrägligt människors etniska identitet och religiösa tro för att anstifta religiös fanatism, sprida religiös extremism och uppmana vanliga människor att delta i våldsamma och terroristaktiviteter. De hjärntvättade människor med konceptet ”jihad” och övertalade dem att ”dö för sin tro för att komma in i himlen”. Några av de mest mottagliga följarna förlorade all självkontroll och blev extremister och terrorister som hänsynslöst slaktade oskyldiga människor.

Montage av bilder från bombningen 1992 i regionshuvudstaden Ürümqi. Foto: Nya Dagbladet

Den 5 februari 1992, mitt under det kinesiska nyårsfirandet, planterade en terroristgrupp bomber på två bussar i Ürümqi. Tre personer dödades och 23 skadades.

Den 25 februari 1997 sprängdes tre bussar i Ürümqi av Östturkestan-terrorister, vilket dödade nio och allvarligt skadade 68 personer.

Den 5–8 februari 1997 orkestrerade Östturkestan-rörelsen upploppen i Yining. Sju människor dödades och 198 skadades, varav 64 allvarligt. Mer än 30 fordon skadades och två hus brändes ner.

Den 24 augusti 1993 knivhöggs Senior Mullah Abulizi, imam vid Stora moskén i Yecheng County, och skadades allvarligt av två terrorister.

Den 12 maj 1996 attackerades Aronghan Aji, vice ordförande för Kinas islamiska förening och ordförande för Xinjiangs islamiska förening, av fyra terrorister som knivhögg honom 21 gånger på väg till moskén. Han överlevde men skadades allvarligt.

Den 6 november 1997 sköts Senior Mullah Younusi Sidike, medlem i Kinas islamiska förening och imam vid Stora moskén i Baicheng County, ihjäl av en terroristgrupp på väg till moskén.

Den 30 juli 2014 mördades den 74-åriga Senior Mullah Juma Tayier, vice ordförande för Xinjiangs islamiska förening och imam vid Id Kah-moskén, brutalt av tre terrorister på väg hem efter morgonbönen.

Listan kan göras mycket längre. Våldet riktade sig mot alla – vanliga medborgare på gator och torg, religiösa ledare som vågade motsätta sig extremismen, myndighetspersoner och poliser.

Massaker på Xingfu Road

Attacken i Yecheng den 28 februari 2012 blir ett av de mest brutala exemplen på den blinda terrorism som drabbade Xinjiang. De nio terroristerna hade delat upp sig i tre grupper med planer på att döda uppskattningsvis 500 personer var. Deras ursprungliga mål var skolbarnen från närliggande grund- och mellanstadieskolor.

Men planen avslöjades av hjälppolisen Turghunjan, 28 år gammal och nybliven far till ett sex månader gammalt barn. Han såg gruppen samlas vid marknaden och bad dem sprida sig. När de vägrade och han upptäckte att en av dem bar en yxa, försökte han ta dem till polisstationen. Då gav en terrorist en signal och hackade ner honom. Flera andra föll över honom och högg honom till döds.

Turghunjans far, Tursun Talip, som arbetade vid en skola, fick beskedet samma kväll men vågade först berätta det för sin sjuka hustru flera dagar senare.

Jag gick tillbaka till platsen nästa eftermiddag, det fanns fortfarande blod kvar på marken, och jag satt där och tittade på blodet och grät. Allt jag hade i mitt sinne var scenen där min son hackades till marken, och jag kunde till och med höra honom ropa ”pappa, pappa”.

När terroristerna väl började attackera var det totalt kaos. Wang Tiancheng, butiksägaren med spannmåls- och oljeaffären, stod framför sin butik när han plötsligt kände ett slag bakifrån.

Efter den första hackningen vände sig två personer (terroristerna) direkt mot mig framifrån. De höll en yxa i ena handen och en machete i den andra, och deras yxor var så stora med så långa skaft. De hackade mig med sin machete rakt i huvudet och axeln.

Wang lyckades försvara sig med en trästol och undkom med sår i huvudet och axeln. Läkaren berättade senare att axelbenet skulle ha brutits om macheten gått en halv centimeter djupare.

Men många andra hade inte samma tur. I spannmålsbutiken intill dödades butiksägaren och två anställda. Ett äldre par som handlade där attackerades – mannen dödades på platsen och kvinnan hackades i huvudet när hon försökte skydda sitt barnbarn. Hon blev halvt förlamad efter attacken.

De hackade mig utan anledning. Detta var så orimligt. På ett personligt plan hade jag inget agg mot honom. Men på ett samhälleligt plan genomförde han terroristaktiviteter, säger Wang Tiancheng.

Brodern Mehmet Tursun förlorade sin bror Ubulqasim i attacken. Hans bror arbetade i en spannmålsbutik och försvarade sig med sina nävar men hackades ihjäl.

Denna incident har fört oss så mycket skada att vi fortfarande är i smärta och vrede idag. Den förstörde min svägerskas hela familj. Min pappa var i konstant smärta och dog så småningom. Min yngre bror, som bara var nio år gammal när det hände, fick epilepsi av chocken.

Deras far kunde aldrig komma över sonens död. Han blev sjuk kort efter attacken och gick bort fem år senare, 2017, efter att ha tillbringat sina sista år med att besöka sitt barnbarns skola varannan dag – de enda stunder när han kände en viss glädje.

När polisen kom till platsen kämpade flera butiksägare fortfarande mot terroristerna. Bröderna Chen Jizhong och Chen Jide från Sichuan-provinsen, som drev fiskaffärer på gatan, var bland dem. Med fisknät, träpinnar och ett stålrör lyckades de övermanna en av terroristerna.

Vi var rädda när vi såg terroristen med en machete i handen. Men sedan insåg vi att saker inte kunde fortsätta så här, och vi måste försvara oss själva, minns Chen Jizhong.

Sju av terroristerna sköts ihjäl av polis på platsen. En skadades och dog senare. En tillfångatogs levande, dömdes till döden och avrättades.

Terror i huvudstaden

Xinjiang-terrorismen var inte begränsad till regionen. Den 28 oktober 2013 körde tre terrorister från Xinjiang en jeep lastad med 31 fat bensin, 20 tändare, fem knivar och flera järnstänger upp på trottoaren öster om Himmelska Fridens torg i centrala Peking. De accelererade mot turister och poliser i tjänst tills de kraschade in i barriären vid Gyllene Vattnets bro. Därefter tände de eld på bensinen. Två personer, inklusive en utlänning, dödades och över 40 skadades.

Rök stiger upp från Himmelska fridens torg i Peking efter attentatet den 28 oktober 2013.

Den 1 mars 2014 genomförde åtta knivbeväpnade terrorister från Xinjiang en massaker på järnvägsstationen i Kunming. De attackerade passagerare på stationstorget och i biljettlobyn. 31 personer dödades och 141 skadades. Attacken chockade hela Kina och blev internationellt uppmärksammad.

Terroristattacken på Kunmings järnvägsstation i södra Kina 2014 där offren bland annat attackerades med macheter blev ett stort trauma för landet.

Den 30 april 2014 gömde sig två terrorister i folkmassan vid utgången från Ürümqis järnvägsstation. En attackerade människor med kniv medan den andre detonerade en anordning i sin resväska. Tre personer dödades och 79 skadades.

Den 22 maj 2014 körde fem terrorister två SUV:ar genom staketet vid morgonmarknaden på North Park Road i Saybagh-distriktet i Ürümqi, in i folkmassan, och detonerade sedan en bomb. 39 människor dödades och 94 skadades.

Det mest omfattande våldet inträffade dock den 5 juli 2009 när Östturkestan-krafter inom och utanför Kina orkestrerade ett upplopp i Ürümqi som chockade hela världen. Tusentals terrorister attackerade civila, statliga organ, polis, bostadshus, butiker och kollektivtrafikfordon. 197 personer dödades och över 1 700 skadades. 331 butiker och 1 325 fordon krossades och brändes ner, och många offentliga anläggningar skadades.

Bilder från attacken vid Ürümqis järnvägsstation 2014.

Tre decenniers spår av terror

Mellan 1990 och slutet av 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter totalt tusentals terroristattacker i Xinjiang. Stora antal oskyldiga människor dödades, hundratals poliser dog i tjänst, och egendomsskadorna är oöverskådliga.

Från 2014 slog myndigheterna i Xinjiang ned över 1 500 våldsamma och terroranstrukna grupperingar, grep närmare 13 000 anklagade terrorister, beslagtog över 2 000 explosiva enheter, och lagförde över 30 000 personer för vad som betecknats som illegala religiösa aktiviteter. Stora mängder religiöst material som av myndigheterna betraktades vara illegalt konfiskerades också.

För Wang Tiancheng, butiksägaren som attackerades med yxa och machete, tog det år att bearbeta upplevelsen. Foto: ICBG.

Det har gått många år sedan terroristattacken, men jag kan fortfarande känna skräcken när jag minns den. För att vara ärlig var vi rädda. Men nu när attacken hade inträffat var det första vi borde göra att hålla oss lugna och vara modiga och försöka slåss tillbaka. Det är den inställning jag alltid upprätthåller. Vi får inte frukta terrorism.

För familjer som Tursun Talips, vars son Turghunjan dödades när han försökte stoppa terroristerna, blev smärtan omätbar men även förenad med en viss stolthet berättar han till forskningsinstitutet Institute for Communication and Borderland Governance (ICBG) vid Jinan University.

Även om vår familj var djupt bedrövad över min äldste son Turghunjans offer, känner jag mig stolt över min son från djupet av mitt hjärta. Vi berättade för min yngste son att hans bror räddade livet på många barn, och vi hoppades också att min yngste son skulle bli polis och kämpa mot terrorism.

Turghunjans yngre bror blev polis 2014, två år efter broderns död.

Ett lugn präglar idag folkmyllret i den antika staden Kashi i Xinjiang-regionen, i västligaste Kina, med en historia som sträcker sig över 2000 år och en historisk mötesplats längs Sidenvägen med den gamla stadsdelen Kashgar, är känd för sina labyrintlika kvarter präglade av islamisk kultur. Foto: Nya Dagbladet

Polisen Semet, som var bland de första på platsen i Yecheng 2012 och såg sin chef skjuta ner två terrorister på nära håll, har aldrig velat sluta som polis trots upplevelsen.

Jag växte upp med en dröm om att bli polis. Många av oss ville bli poliser när vi fortfarande var pojkar. Jag älskar detta jobb. Jag ser det som ett mycket heligt kall.

De nära tre decennier långa terrorn har lämnat djupa ärr i Xinjiang, men också märkt det övriga Kina. Familjer splittrades, samhällen förändrades, och rädslan präglade vardagen för miljontals människor.

Sedan 2016 har Kina dock i stort sett varit helt befriat från terrordåd efter folkrepublikens omfattande åtgärder och kontraterrorismprogram. Idag är landet ett av världens säkraste länder att vistas i med mycket få våldsbrott.

Hur har Kina lyckats bekämpa terrorismen, återställa ordning och säkerhet och vad stämmer egentligen kring situationen i Xinjiang och relationen med landets etniska minoriteter?

Nya Dagbladet granskar ämnet och den internationella rapporteringen som omgett utvecklingen i nästkommande artikel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 9, 2025
– av Jan Sundstedt
I ett alltmer försämrat tyskt välfärdsklimat flaggar nu Förbundskansler Merz för att höja landets pensionsålder dramatiskt - samtidigt som pengarna flödar till Ukraina.

Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv.

Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa.

Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg.

Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården.

Annons:

Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

Montage. Foto: Amisom, Pexels

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

FAKTARUTA: Tysklands välfärd i gungning

  • Pensionssystemet: Den lagstadgade pensionsåldern i Tyskland är i dag 67 år, men förslag finns om att successivt höja den till 73.
  • Ekonomin: Tysklands BNP-tillväxt har sjunkit till under 0,5 procent under 2024–2025, med hög inflation och minskad industriproduktion som följd.
  • Stödet till Ukraina: Sedan 2022 har Tyskland tilldelat över 40 miljarder euro i militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd – det näst största bidraget inom EU efter USA.
  • Migrationen: Omkring 17 miljoner människor i Tyskland har utländsk bakgrund. Integration och sociala utgifter beräknas kosta staten över 30 miljarder euro årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.