MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 29 maj 2025

torsdag 29 maj 2025

Ryssland öppnar ny front i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 maj 2024
– av Jan Sundstedt
Ryssland säger sig ha tagit kontroll över flera bosättningar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ryssland har till synes inlett vad som kan vara en plan att inta, alternativt omringa, Ukrainas näst största stad Kharkov. Sedan ett par dagar tillbaka har ryska styrkor strömmat in över den rysk-ukrainska gränsen kring Belgorod i riktning mot Kharkov.

I skrivande stund rapporterar säkra källor om inledande framgångar för ryska styrkor samtidigt som Ukraina tvingats omgruppera ett flertal brigader från andra frontavsnitt för att möta anfallet

Under natten till 10 maj inledde ryska trupper en operation vid norra delen av Ukrainas Kharkovregion. Något som bör ses som en ny fas i den pågående krigföringen. Striderna är dynamiska och situationen förändras ständigt, som brukligt är i krig.

Vissa preliminära konklusioner kan emellertid redan skönjas. Det pågår för närvarande aktiv stridskontakt för ukrainska armén vid den nyöppnade fronten vid ett flertal bosättningar långt in på ukrainsk mark.

Militära faciliteter och infrastruktur som används av ukrainska styrkor träffas av rysk artillerield på avstånd mellan 10 och 50 kilometer. Vilket betyder att även de ukrainska bakre underhållslinjerna med sannolikhet är hårt ansatta.

Ryska försvarsministeriet har meddelat att enheter från de nordligaste truppförbanden har tagit kontroll över bosättningarna Borisovka, Ogurtsovo, Pletenevka, Pylnaya och Strelechya i Kharkovsregionen.

Högt tryck på flera fronter

Ryska styrkor har enligt uppgifter gjort ytterligare territoriella framsteg och nått den sista byn innan Lyptsi, belägen fem kilometer från ryska gränsen. I området runt Vovchansk i Kherson-regionen sägs striderna ha flyttats in i stadskärnan (obekräftat).

På grund av det höga trycket från ryska styrkor har ett antal ukrainska brigader överförts till Kharkov-regionen för att stabilisera situationen. Detta samtidigt som den ukrainska armén sedan ett par månader tillbaka tvingats till reträtt på ett flertal avsnitt av fronten, något Nya Dagbladet tidigare rapporterat om.

I området kring staden Krasnogorovka, före kriget med cirka 15 000 invånare, i Donetsk-regionen har ryssarna enligt geolokaliserade källor erövrat hela den östra delen av staden. Något som skapat en mycket kritisk situation för de ukrainska försvararna.

Den första geolokaliseringen från den viktiga transport- och underhållsleden vid och omkring staden Chasiv Yar (bef. 12 000) bekräftar att ryssarna gör framsteg även där.

Om Ukraina förlorar kontrollen över Chasiv Yar menar bedömare att det finns en överhängande risk att en stor del av sydöstra delen av frontlinjen vacklar.

Putin avsätter Shoigu som rysk försvarsminister

I samband med den nya ryska offensiven har president Vladimir Putin föreslagit att Sergey Shoigu ersätts som rysk försvarsminister av tillförordnad förste vice premiärminister, Andrey Belousov. Shoigu har istället nominerats till sekreterare för det ryska säkerhetsrådet.

Dumans senatorer ska diskutera nomineringarna den 13 maj och ett möte i Federationens råd är planerat den 14 maj för godkännande. Putin har i skrivande stund inte ändrat sina övriga kabinettsnomineringar.

Den förnyade striden nära Kharkov är blott en del av den pågående konflikten, men kan symbolisera de problem båda sidor står inför. Ukrainska trupper kämpar med begränsade resurser och en bred front som kräver en ansträngande försvarsstrategi.

Ryska styrkor är likaledes utspridda, men landets större militära resurser gör situationen mindre kännbar. Samtidigt har ryska styrkor visat en ökad frekvens av taktiska framsteg, något som i sig påverkar stridsdynamiken.

Under senare månader har ukrainska armén upplevt gradvisa förluster av viktig utrustning, särskilt inom artilleri, vilket ökat beroendet av alternativa försvarsåtgärder som drönare och infanteri. De närmaste månaderna, kanske till och med veckorna, kan förhoppningsvis visa i vilken riktning den pågående konflikten utvecklas.

Betydelsen av Kharkov

Kharkov är Ukrainas näst största stad med en förkrigsbefolkning på 1,5 miljoner och staden är ett viktigt centrum och symbol för båda länderna. Kharkov ligger mindre än 40 kilometer från gränsen till Ryssland. På andra sidan, ungefär samma avstånd från gränsen, ligger Belgorod, den närmaste stora ryska staden.

I början av den ryska invasionen var Kharkov en av de första städerna i skottlinjen och under de första dagarna försökte ryska militären inta staden. Denna offensiv var från ryskt håll inledningsvis dåligt organiserad med otillräckliga styrkor och staden intogs därför inte.

Medan den regionala huvudstaden i sig inte intogs, lyckades ryska trupper ta kontroll över en betydande del av regionen öster om staden. Frontlinjen hölls emellertid av otillräckliga mindre styrkor, och i september 2022 pressade en ukrainsk motoffensiv ryska trupper långt österut in i Luhansk-regionen.

Sedan dess löper frontlinjen nord-syd öster om Kharkov, och längs statsgränsen norr om Kharkov i en allmän väst-östlig riktning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad Igår 11:52
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: När lögnerna faller: Zelenskyjs falska fredsspel

Kriget i Ukraina

Med Kursk återtaget och tiotusentals ukrainska soldater döda eller sårade fortsätter Zelenskyj att turnera runt bland västvärldens ledare. I etablissemangsmedierna förblir han den stora hjälten, trots att verkligheten på slagfältet säger någonting helt annat.

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Zelenskyj och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den lille rackaren Zelenskyj tog givetvis tillfället i akt att under begravningen av påven i Rom i dag få sig en liten pratstund med USA:s president Donald Trump, som han tidigare i veckan kritiserat i media.

Meanwhile in Moscow… deklarerade Rysslands president Vladimir Putin i dag, efter att ha blivit informerad om situationen på slagfältet av generalstabschefen Valery Gerasimov, att den ryska militären helt har befriat gränsregionen Kursk från ukrainska styrkor. Putin tackade de ryska soldater som deltog i att besegra de nynazistiska grupperna som invaderade regionen förra sommaren:

– Kievregimens vågade operation har misslyckats fullständigt och de enorma förluster som fienden lidit – inklusive bland de mest stridsberedda, tränade och utrustade soldaterna samt med hjälp av västerländsk utrustning – kommer säkerligen att återspeglas längs hela linjen av stridskontakt. Den ryska framgången krattar nu manegen för ytterligare framsteg inom andra områden av fronten, vilket för oss närmare den slutliga segern i konflikten.

Enligt Gerasimov uppgick de totala ukrainska förlusterna under Kurskintrånget till mer än 76 000 döda och skadade militärer, mer än 7 700 enheter militär utrustning som gått förlorad, inklusive 412 stridsvagnar, 340 infanteristridsfordon och 314 pansarvagnar.

Chefen för generalstaben bekräftade också att Rysslands militära insats i Kurskregionen stöddes av nordkoreanska trupper.

Jag, som många gånger ifrågasatt om det överhuvudtaget funnits några nordkoreaner på slagfältet med tanke på att de varit så osynliga och massmedia inte lyckats med att bevisa Ukrainas påståenden då bildunderlag saknats samt Ryssland inte kommenterat uppgifterna under hela tiden, blev överraskad när jag såg detta, och det tyder på att dödstalen bland nordkoreanerna måste ha varit mycket låga. Nu har det i alla fall bekräftats till slut – det fanns nordkoreanska soldater som stöd i Kursk.

Zelenskyj dementerar för övrigt Rysslands påstående om att de återtagit Kurskregionen. Med tanke på de 75 000 döda och svårt skadade ukrainska soldater som han beordrade på detta kamikazeuppdrag – vilket som en parentes är storleken på den brittiska armén – exklusive Natosoldaterna och de utländska legosoldaterna som inte räknas in samt alla fordon och material som förstördes (your tax money at work) – har Zelenskyj en hel del nya saker att bära på sina axlar.

Det ukrainska folket, som 2019 köpte skådespelaren Zelenskyjs falska löften om att han skulle bringa fred till Ukraina, måste verkligen ha fått sig ett hårt uppvaknande vid det här laget, men i det svenska etablissemangets ögon är Big Z alltid en hjälte och vinnare.

Zelenskyj hade också ett privat möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, som efteråt skrev på X att Ukraina är redo för en ovillkorlig vapenvila, vilket Zelenskyj berättade för honom i dag och vill arbeta med amerikanerna samt européerna för att uppnå.

Zelenskyj hade kunnat få fred redan i mars 2022 om han satt sin signatur på det fredsavtal som låg framför honom innan BoJo fick honom på andra tankar, vilket resulterade i att han istället skickade sin befolkning till slakt och sålde ut landet till krigsprofitörer från väst. Så det vi nu hör är enbart hyckleri, och såväl Zelenskyj som Macron inklusive Trump tycks glömma att de inte styr processen eftersom de förlorat kriget.

Fortsättning lär följa.

 

Jenny Piper

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.