MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025


Ryssland öppnar ny front i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 maj 2024
– av Jan Sundstedt
Ryssland säger sig ha tagit kontroll över flera bosättningar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ryssland har till synes inlett vad som kan vara en plan att inta, alternativt omringa, Ukrainas näst största stad Kharkov. Sedan ett par dagar tillbaka har ryska styrkor strömmat in över den rysk-ukrainska gränsen kring Belgorod i riktning mot Kharkov.

I skrivande stund rapporterar säkra källor om inledande framgångar för ryska styrkor samtidigt som Ukraina tvingats omgruppera ett flertal brigader från andra frontavsnitt för att möta anfallet

Under natten till 10 maj inledde ryska trupper en operation vid norra delen av Ukrainas Kharkovregion. Något som bör ses som en ny fas i den pågående krigföringen. Striderna är dynamiska och situationen förändras ständigt, som brukligt är i krig.

Vissa preliminära konklusioner kan emellertid redan skönjas. Det pågår för närvarande aktiv stridskontakt för ukrainska armén vid den nyöppnade fronten vid ett flertal bosättningar långt in på ukrainsk mark.

Militära faciliteter och infrastruktur som används av ukrainska styrkor träffas av rysk artillerield på avstånd mellan 10 och 50 kilometer. Vilket betyder att även de ukrainska bakre underhållslinjerna med sannolikhet är hårt ansatta.

Ryska försvarsministeriet har meddelat att enheter från de nordligaste truppförbanden har tagit kontroll över bosättningarna Borisovka, Ogurtsovo, Pletenevka, Pylnaya och Strelechya i Kharkovsregionen.

Högt tryck på flera fronter

Ryska styrkor har enligt uppgifter gjort ytterligare territoriella framsteg och nått den sista byn innan Lyptsi, belägen fem kilometer från ryska gränsen. I området runt Vovchansk i Kherson-regionen sägs striderna ha flyttats in i stadskärnan (obekräftat).

På grund av det höga trycket från ryska styrkor har ett antal ukrainska brigader överförts till Kharkov-regionen för att stabilisera situationen. Detta samtidigt som den ukrainska armén sedan ett par månader tillbaka tvingats till reträtt på ett flertal avsnitt av fronten, något Nya Dagbladet tidigare rapporterat om.

I området kring staden Krasnogorovka, före kriget med cirka 15 000 invånare, i Donetsk-regionen har ryssarna enligt geolokaliserade källor erövrat hela den östra delen av staden. Något som skapat en mycket kritisk situation för de ukrainska försvararna.

Den första geolokaliseringen från den viktiga transport- och underhållsleden vid och omkring staden Chasiv Yar (bef. 12 000) bekräftar att ryssarna gör framsteg även där.

Om Ukraina förlorar kontrollen över Chasiv Yar menar bedömare att det finns en överhängande risk att en stor del av sydöstra delen av frontlinjen vacklar.

Putin avsätter Shoigu som rysk försvarsminister

I samband med den nya ryska offensiven har president Vladimir Putin föreslagit att Sergey Shoigu ersätts som rysk försvarsminister av tillförordnad förste vice premiärminister, Andrey Belousov. Shoigu har istället nominerats till sekreterare för det ryska säkerhetsrådet.

Dumans senatorer ska diskutera nomineringarna den 13 maj och ett möte i Federationens råd är planerat den 14 maj för godkännande. Putin har i skrivande stund inte ändrat sina övriga kabinettsnomineringar.

Den förnyade striden nära Kharkov är blott en del av den pågående konflikten, men kan symbolisera de problem båda sidor står inför. Ukrainska trupper kämpar med begränsade resurser och en bred front som kräver en ansträngande försvarsstrategi.

Ryska styrkor är likaledes utspridda, men landets större militära resurser gör situationen mindre kännbar. Samtidigt har ryska styrkor visat en ökad frekvens av taktiska framsteg, något som i sig påverkar stridsdynamiken.

Under senare månader har ukrainska armén upplevt gradvisa förluster av viktig utrustning, särskilt inom artilleri, vilket ökat beroendet av alternativa försvarsåtgärder som drönare och infanteri. De närmaste månaderna, kanske till och med veckorna, kan förhoppningsvis visa i vilken riktning den pågående konflikten utvecklas.

Betydelsen av Kharkov

Kharkov är Ukrainas näst största stad med en förkrigsbefolkning på 1,5 miljoner och staden är ett viktigt centrum och symbol för båda länderna. Kharkov ligger mindre än 40 kilometer från gränsen till Ryssland. På andra sidan, ungefär samma avstånd från gränsen, ligger Belgorod, den närmaste stora ryska staden.

I början av den ryska invasionen var Kharkov en av de första städerna i skottlinjen och under de första dagarna försökte ryska militären inta staden. Denna offensiv var från ryskt håll inledningsvis dåligt organiserad med otillräckliga styrkor och staden intogs därför inte.

Medan den regionala huvudstaden i sig inte intogs, lyckades ryska trupper ta kontroll över en betydande del av regionen öster om staden. Frontlinjen hölls emellertid av otillräckliga mindre styrkor, och i september 2022 pressade en ukrainsk motoffensiv ryska trupper långt österut in i Luhansk-regionen.

Sedan dess löper frontlinjen nord-syd öster om Kharkov, och längs statsgränsen norr om Kharkov i en allmän väst-östlig riktning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Kiev och London planerar falsk flagg-attacker

Kriget i Ukraina

publicerad 17 juni 2025
– av Redaktionen
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tillsammans med Volodymyr Zelenskyj.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ryska utrikesunderrättelsetjänsten (SVR) anklagar Ukraina och Storbritannien för att tillsammans planera sabotageoperationer och falsk flagg-attacker i syfte att eskalera Ukraina-konflikten och omöjliggöra fortsatt dialog mellan Moskva och Washington.

I ett uttalande på måndagen hävdade SVR att Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) och militära underrättelsetjänst (GUR) i allt högre grad samordnar sina insatser med den brittiska underrättelsetjänsten, som ett resultat av vad SVR beskriver som Kievs ”ökande bakslag på slagfältet och en allt djupare moralisk utmattning”.

Enligt SVR följer dessa sabotageinsatser och falsk-flagg-attacker ett återkommande mönster, där Storbritannien står för planering och samordning medan ukrainska agenter genomför attackerna. Myndigheten pekade på järnvägssabotagen i Rysslands Bryansk- och Kursk-regioner, som Moskva betecknar som ukrainska terroristattacker, samt på drönarattacker mot ryska flygbaser den 1 juni, som exempel på denna taktik.

Underrättelsetjänsten varnar nu för att den ”anglo-ukrainska terroristduon” förbereder fler falsk flagg-attacker. Syftet påstås vara att eskalera konflikten, sabotera dialogen mellan Moskva och Washington och påverka USA att fortsätta sitt militära stöd till Kiev.

Planterade sjöminor och torpeder

Ett scenario, som man beskriver, är ett angrepp där en rysk torpedattack mot ett amerikanskt marinfartyg i Östersjön iscensätts. Ukraina ska enligt SVR redan ha levererat sovjetiskt tillverkade torpeder till Storbritannien. Vissa av dessa är avsedda att detonera på säkert avstånd, medan en ska lämnas odetonerad ”som bevis på Moskvas illvilliga aktiviteter”.

SVR pekar även på ett möjligt upplägg där brittiska, ukrainska och nordeuropeiska aktörer planerar att ”oavsiktligt” återfinna ryska sjöminor i Östersjön för att kunna påstå att Ryssland försöker sabotera internationell sjöfart – ytterligare en typ av falsk flagg-attack.

”Kiev har blivit den perfekta utföraren av vidriga provokationer och terroristattacker för det svekfulla Albion (England),” sammanfattade SVR.

Underrättelsechefen, Sergej Naryshkin, har tidigare varnat för liknande brittiska attacker och säger att rysk underrättelsetjänst är väl medvetna om Londons dolda fientliga aktiviteter mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hockeylegendaren Ovechkin tillagd på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Alexander Ovechkin är en uttalad anhängare av Rysslands president Vladimir Putin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ryske hockeylegendaren Alexander Ovechkin, som nyligen blev den främste målskytten i NHL:s historia, har lagts till på Ukrainas ökända ”fiendelista” på webbplatsen Mirotvorets (Fredsskaparen).

Mirotvorets är en databas som publicerar personuppgifter om individer som påstås hota Ukrainas säkerhet, men har av människorättsgrupper fördömts och beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som listats där kort efter har lönnmördats eller avlidit under oklara omständigheter.

Enligt Mirotvorets har Washington Capitals-stjärnan Ovechkin inkluderats för att han påstås ha arbetat med att försöka ”rentvå Rysslands rykte” inför omvärlden genom sitt deltagande i internationella idrottsevenemang, samt för att ha rättfärdigat ”aggressionen mot Ukraina inför en utländsk publik”.

Den 39-årige forwarden anklagas även för att ha ”avsiktligt överträtt” Ukrainas gräns, vilket sannolikt syftar på hans semester på Krimhalvön 2015 – ett år efter att regionen genom en folkomröstning röstade för att återförenas med Ryssland.

– Det är nu lättare att hitta personer som inte finns med i Mirotvorets-databasen, så det finns egentligen inget att diskutera, kommenterade Kremls talesman Dmitrij Peskov det hela.

Grundade ”Putin Team”

Den ryska parlamentsledamoten och OS-guldmedaljören i skridsko från 2006, Svetlana Zhurova, uttryckte i nyhetskanalen VseProSport förvåning över att Ovechkins namn lades till först nu.

– Det är märkligt att de inte lade till Ovechkin i Mirotvorets tidigare. Alex startade Putin Team (en rörelse till stöd för Vladimir Putins kandidatur i presidentvalet 2018), och bara det borde ha räckt för att han skulle hamna på listan.

Zhurova tillade att hon inte tror att listningen får några större konsekvenser för Ovechkin:

– Han kommer inte att möta några begränsningar i vardagen eller problem med att resa in i USA – där han spelar för NHL-laget Washington Capitals.

Kopplas till flera lönnmord

I april gjorde Ovechkin sitt 895:e mål i NHL:s grundserie och passerade därmed Wayne Gretzkys tidigare rekord på 894 mål. Sedan dess har han utökat målskörden ytterligare, och står nu på totalt 897 mål.

Ovechkins kontrakt med Washington Capitals gäller till sommaren 2026. Tidigare i år har han nämnt att han överväger att återvända till ryska Dynamo Moskva – klubben där hans professionella karriär en gång tog sin början.

Webbplatsen Mirotvorets har av kritiker beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som förekommit där senare har mördats. Yulia Gorbunova, seniorforskare vid Human Rights Watch, varnar för att listan utgör en konkret livsfara för de personer som finns med på den. I april 2015 publicerade webbplatsen  exempelvis hemadresserna till den ukrainske författaren Oles Buzina och den tidigare parlamentsledamoten Oleg Kalasjnikov – bara dagar innan båda dödades i separata attentat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad 9 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.