Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Idag inleddes rättegången mot Osama Krayem och nio andra misstänkta för terrordåden i Bryssel 2016 där 32 personer dödades och över 300 skadades.
Det var den 22 mars 2016 som muslimska terrorister från Islamiska staten genomförde två självmordsbombningar vid flygplatsen Zaventem och sedan ytterligare en i en tunnelbanevagn. Dådet räknas som det dödligaste i Belgien sedan andra världskriget.
Under måndagen inleddes rättegången mot tio av de misstänkta terroristerna och en av dem – Osama Krayem, är född i Sverige av två palestinska föräldrar. Redan 2014 reste Krayem till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten och han ska ha varit en av de första med svenskt medborgarskap som valt att ansluta sig till terrororganisationen.
Krayem som bland annat spridit filmklipp som visar hur muslimska terrorister avrättar fångar, dömdes så sent som i somras till 30 års fängelse för sin delaktighet i Parisattackerna 2015 där 130 människor dödades. Han ska ha ordnat vapen och bistått med annan hjälp till gärningsmännen.
Nu står han alltså inför rätta igen för sin inblandning i terrordåden i Bryssel. Under rättegångens första dag vägrade Krayem att identifiera sig och ville heller inte resa sig upp i salen eller uppge sitt namn, ålder eller yrke.
Det kan noteras att den då 11-årige Osama Krayem år 2005 deltog i dokumentärfilmen ”Utan gränser – en film om idrott och integration”. Filmen visades bland annat på Folkets Bio i Malmö och skulle visa på exempel av lyckad integration av invandrare i det svenska samhället.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
I ett mycket ovanligt beslut har Israels högsta domstol slagit fast att regeringen brutit mot lagen genom att svälta palestinska fångar.
Domstolen beordrar nu myndigheterna att omedelbart förbättra matförsörjningen i fängelserna – ett beslut som säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir högljutt motsätter sig.
Det är ytterst sällsynt att Israels högsta domstol markerar mot regeringens övergrepp mot palestinier, men på söndagen kom ett enhälligt beslut. Den israeliska regeringen har berövat palestinska fångar till och med den mest grundläggande matförsörjningen och bryter därmed mot lagen, slog man fast.
Domstolen fastslår att myndigheterna har en juridisk skyldighet att förse palestinska fångar med tre måltider om dagen för att säkerställa ”en grundläggande existensnivå”.
”Vi talar inte här om bekvämt boende eller lyx, utan om de grundläggande förutsättningarna för överlevnad som krävs enligt lag. Låt oss inte dela våra värsta fienders tillvägagångssätt,” skriver domarna i sitt beslut.
61 döda i fångenskap
Sedan kriget mot Gaza inleddes i oktober 2023 har minst 61 palestinier dött i israelisk förvar. I mars avled en 17-årig palestinsk pojke i fängelse av vad läkare bedömde sannolikt var svält.
Tusentals palestinier har fängslats utan åtal för påstådda kopplingar till militanta grupper. De som frigetts har vittnat om brutala förhållanden med överbeläggning, minimala matransoner, bristfällig sjukvård och skabbutbrott.
Två israeliska människorättsorganisationer, ACRI och Gisha, beskriver i sin anmälan till domstolen att regeringen bedriver en ”systematisk politik” för att svälta palestinska fångar.
Ben-Gvir rasar mot domen
Ledaren för partiet Judisk makt och Israels nationella säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir, som ansvarar för fängelsesystemet, reagerade med raseri på domslutet.
Den högerextreme ministern, som konsekvent förespråkat etnisk rensning och fördrivning av hela den palestinska befolkningen, ifrågasatte domarnas lojalitet gentemot Israel.
”Är ni ens israeler?” frågade han domarna och anklagade högsta domstolen för att försvara Hamas ”till vår skam” medan israeliska gisslan i Gaza inte får någon hjälp.
שופטי בג״צ, אתם של ישראל?
לחטופים שלנו בעזה אין בג״צ שמגן עליהם. לנוחבות הרוצחים, החוטפים והאנסים המתועבים, יש לבושתנו בג״צ שמגן עליהם.
נמשיך לספק למחבלים הכלואים בבתי הסוהר את התנאים המינימליים ביותר הקבועים בחוק.
Ben-Gvir har tidigare skrutit om att han försämrat förhållandena för palestinska säkerhetsfångar till det absoluta minimum. Han lovade på söndagen att politiken med ”de mest minimala förhållanden som föreskrivs i lag” skulle fortsätta oförändrad, trots domstolens beslut.
Människorättsorganisationen ACRI kräver att myndigheterna omedelbart verkställer domen. I ett uttalande säger organisationen att de ansvariga för Israels fängelsesystem har ”förvandlat israeliska fängelser till tortyrläger.”
”En stat får inte svälta människor. Människor får inte svälta människor – oavsett vad dessa har gjort,” konstaterar organisationen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.
Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.
— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.
Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.
— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem, konstaterar senatorn.
Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:
— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?
I USA har även de ”värsta människorna” som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.
Rand Paul: ”The reason we have trials and we don’t automatically assume guilt is what if we make a mistake and they happen to be people fleeing the Venezuelan dictator? … off our coast it isn’t our policy just to blow people up … even the worst people in our country, if we… pic.twitter.com/UpKVFAy5XU
President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som ”narkoterrorister”.
”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.
Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA ”genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation.”
Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.
USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.
”Omoraliskt hot”
Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett ”extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot”.
. @POTUS “Earlier this morning, on my Orders, U.S. Military Forces conducted a kinetic strike against positively identified Tren de Aragua Narcoterrorists in the SOUTHCOM area of responsibility. TDA is a designated Foreign Terrorist Organization, operating under the control of… pic.twitter.com/aAyKOb9RHb
Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.
Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En topphemlig militäroperation för att avlyssna Kim Jong-un gick fel när amerikanska elitsoldater sköt ihjäl en grupp obeväpnade fiskare.
För att dölja spåren punkterade soldaterna de dödades lungor med knivar så att kropparna skulle sjunka till havsbotten.
Navy SEALs från USA:s elitförband tog sig i hemlighet in i Nordkorea i början av 2019 för att plantera avlyssningsutrustning riktad mot landets ledare. Men uppdraget slutade i katastrof när soldaterna överraskades av – och öppnade eld mot civila fiskare som dök efter skaldjur, avslöjar New York Times.
Det topphemliga uppdraget utfördes av SEAL Team 6:s Red Squadron – samma enhet som 2011 dödade Usama bin Ladin. President Donald Trump ska personligen ha godkänt operationen under sin första mandatperiod.
Uppdraget var så känsligt att det krävde presidentens direkta godkännande. Om de amerikanska soldaterna hade gripits på nordkoreansk mark kunde det ha torpederat pågående kärnvapenförhandlingar eller lett till en gisslankris.
— Jag vet ingenting om det. Jag skulle behöva undersöka saken, men jag vet ingenting om det. Jag hör det nu för första gången, svarade Trump när han konfronterades med uppgifterna under fredagen.
Månader av förberedelser
New York Times baserar sin granskning på intervjuer med två dussin personer, däribland regeringstjänstemän, medlemmar ur Trump-administrationen samt nuvarande och tidigare militär personal med insyn i operationen.
Elitsoldaterna tränade i månader under extrema förhållanden i iskallt vatten. Planen var att utgå från en kärndriven amerikansk ubåt och sedan ta sig till den nordkoreanska kusten i två tysta mindre u-båtar.
Ett team på cirka åtta soldater skulle simma i timmar genom fyragradigt havsvatten iförda dykutrustning och uppvärmda dräkter. Väl framme vid kusten skulle de plantera avlyssningsutrustningen och sedan försvinna obemärkt – utan något stöd från överflygande drönare.
Allt gick fel på stranden
I februari 2019 fick uppdraget grönt ljus. Trump skulle träffa Kim Jong-un i Vietnam senare samma månad, och underrättelseinformationen kunde bli avgörande för förhandlingarna.
Men när soldaterna nådde den nordkoreanska stranden gick allt snett. En fiskebåt dök oväntat upp i mörkret. Utan möjlighet att kommunicera med uppdragsledningen, och i rädsla för att bli upptäckta, öppnade en gruppchef i SEAL-teamet eld. De andra följde efter och samtliga obeväpnade civila ombord på båten dödades.
För att dölja spåren drog soldaterna kropparna ner i vattnet. Med knivar punkterade de de dödades lungor så att kropparna skulle sjunka till botten. Avlyssningsutrustningen planterades aldrig och uppdraget avbröts omedelbart.
Amerikanska spionsatelliter registrerade kort därefter ökad militär aktivitet från Nordkorea i området. Det är dock oklart om nordkoreanska myndigheter någonsin faktiskt förstod vad som hänt med skaldjursdykarna.
Trump mötte Kim i Hanoi, februari 2019. Foto: Vita huset
Kongressen informerades inte
Toppmötet mellan Trump och Kim genomfördes som planerat i Vietnam, men ledde inte till någon överenskommelse. I maj samma år återupptog Nordkorea sina missiltester.
Det hemliga uppdraget har aldrig tidigare erkänts offentligt. Enligt experter som tidningen talat med kan det faktum att kongressen inte informerades – varken före eller efter operationen – innebära ett brott mot federal lag.
— Poängen är att säkerställa att kongressen inte hålls i mörkret när stora saker pågår, argumenterar Matthew Waxman, juridikprofessor vid Columbia University och tidigare säkerhetsrådgivare under president George W. Bush.
— Detta är exakt den typ av sak som normalt skulle rapporteras till utskotten och något utskotten skulle förvänta sig att bli informerade om.
Inblandade befordrades
När Joe Biden efterträdde Trump som president granskades Nordkoreauppdraget på nytt. Försvarsminister Lloyd J. Austin III beordrade en utredning som leddes av en generallöjtnant från arméns generalinspektörskontor.
2021 informerades ledande kongressmedlemmar om utredningens resultat, men denna rapport är fortfarande hemligstämplad.
Många av de inblandade i det misslyckade uppdraget har senare befordrats, uppger tidningens källor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.
Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.
Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.
Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.
”Europa måste ta mer ansvar”
En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.
— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.
Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.
Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.
— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.
— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.
Ökad närvaro i Polen?
Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.
Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.
— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.
Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.
— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
