MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 9 juni 2025

måndag 9 juni 2025


Putin: Hela Kurskregionen har återtagits

Kriget i Ukraina

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Ryssland har drygt 76 000 ukrainska soldater dödats eller skadats under Kurskoffensiven.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I helgen meddelade Rysslands president att hela Kurskregionen befriats och att samtliga kvarvarande ukrainska trupper tvingats bort från ryskt territorium.

Samtidigt bekräftade Moskva också att nordkoreanska trupper deltagit och spelat en betydande roll i striderna.

Det var under lördagen som Putin tillkännagav att de sista ukrainska styrkorna drivits tillbaka från Kursk i samband med att det lilla samhället Gornal, 1 kilometer från gränsen, intogs.

– De väpnade styrkorna från de ukrainska väpnade styrkorna som invaderade Kurskregionen har besegrats, bekräftade generalstabschefen Valerij Gerasimov och förkunnade vidare att Kievs planer på att ”skapa ett så kallat strategiskt brohuvud och störa vår offensiv i Donbass har misslyckats”.

Det var i augusti förra året som Ukraina påbörjad en storskalig och initialt framgångsrik offensiv i regionen – och Ryssland fick fokusera på att försöka bromsa denna.

Med tiden förbyttes dock rollerna, Ukraina fick allt svårare att vinna ny mark och Ryssland kunde istället återta tidigare förlorat territorium. Den sista ryska motoffensiven påbörjades tidigt under mars månad – och det är denna som nu uppges ha lett till att de sista ukrainska styrkorna i Kursk kollapsat.

”Enorma förluster”

– Fiendens fullständiga nederlag i gränsregionen Kursk skapar förutsättningar för ytterligare framgångsrika operationer av våra trupper i andra viktiga frontområden och förkortar vägen till nederlaget för det nynazistiska regimen, deklarerade Rysslands ledare, som länge hävdat att just ”avnazifieringen” av Ukraina är av yttersta vikt för Ryssland.

– Kievregimens satsning har misslyckats fullständigt, medan fiendens enorma förluster, i synnerhet bland de mest stridsdugliga, bäst förberedda och utrustade ukrainska arméenheterna, inklusive de formationer som förses med västerländsk utrustning utan tvekan kommer att få konsekvenser längs hela frontlinjen, fortsatte han.

Enligt ryska siffror ska 76 000 ukrainska soldater ha dödats eller skadats under offensiven och tusentals stridsvagnar och andra militärfordon gått förlorade.

Hyllar nordkoreanska soldater

Noterbart är också att Ryssland officiellt medgav att nordkoreanska trupper spelade en betydande roll under striderna – och det riktades ett särskilt tack till dessa.

Enligt Gerasimov har nordkoreanerna utmärkt sig och ”uppvisat en hög professionalism, tapperhet och hjältemod i strid”.

Även om striderna i regionen är över är den ryska arméns arbete i Kursk inte slut. Nu ligger fokus istället på att leta efter ”enskilda medlemmar av de ukrainska väpnade styrkorna som försöker gömma sig på ryskt territorium”, heter det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Zelenskyj gav Putin anledning att bomba Ukraina sönder och samman

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 8:05
– av Redaktionen
Bilder från ukrainska drönarattacker mot ryska flygbaser och delar av landets kärnvapenbombarflyg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump har uttryckt stark kritik mot Ukrainas senaste drönarattacker mot ryska långdistansbombplan. Enligt Trump har dessa attacker gett Ryssland giltig anledning att slå tillbaka med full kraft och drastiskt ökat risken för upptrappning av konflikten.

I uttalanden till journalister under fredagen kommenterade Trump de ukrainska attackerna mot ryska flygbaser som huserar strategiska bombplan med kärnvapenkapacitet. Han menade att dessa attacker, tillsammans med sabotage mot ryska järnvägar, har gett Moskva skäl att trappa upp sina militära insatser.

”De gav Putin en anledning att gå in och bomba skiten ur dem i natt”, sade Trump. ”Det var något jag inte gillade med det. När jag såg det sa jag: ’Nu kör det igång … nu kommer det att bli ett anfall’.”

Trumps kommentarer kom efter att Ryssland genomfört omfattande missilattacker mot ukrainska mål natten till fredag, som vedergällning mot vad Moskva kallar ”terrorhandlingar” från Kievs sida.

Putins varning i samtal med Trump

Enligt uppgifter diskuterade Rysslands president Vladimir Putin attackerna i ett telefonsamtal med Trump på onsdagen. Putin ska då ha varnat för att Moskvas oundvikliga svar är berättigat.

Det ryska försvarsdepartementet uppgav att fredagsnattens angrepp riktades mot mål kopplade till Ukrainas försvarsindustri, inklusive ”konstruktionsbyråer, företag involverade i produktion och reparation av Ukrainas vapen och militär utrustning, verkstäder för montering av attackdrönare, flygträningscenter samt vapenförråd”.

 

Anklagelser om sabotage mot fredssamtal

Moskva har anklagat Kiev för att trappa upp sina attacker i ett försök att underminera de USA-stödda fredssamtalen. Ryssland har också hävdat att Trump får ”filtrerad” information om konflikten från personer som driver på Washington att stödja Ukraina.

Situationen fortsätter att vara spänd, med risk för ytterligare eskalering om inte diplomatiska lösningar kan nås.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärexpertens varning: Ukrainska förluster katastrofala

Kriget i Ukraina

publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Jacques Baud
Jacques Baud.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den schweiziske översten, tidigare Nato-rådgivaren och säkerhetsanalytikern Jacques Baud varnar för att siffrorna som rapporterats inom Västblockets medier är kraftigt underdrivna vad gäller stupade ukrainska soldater.

I en längre intervju med podcasten Dialogue Works, målar den pensionerade underrättelseofficeren och översten Jacques Baud upp en mörk bild av kriget i Ukraina.

Enligt honom har den europeiska och amerikanska linjen präglats av splittring, brist på strategisk helhet – och ett direkt ansvar för att konflikten tillåtits förlängas på Ukrainas bekostnad.

Europa har aldrig formulerat ett tydligt mål. Man talar om att ”försvaga Ryssland”, men inte hur, varför eller till vilket pris, konstaterar Baud.

Hundratusentals döda – ”ingen vill prata om det”

En stor del av intervjun fokuserar på krigets verkliga kostnader i människoliv – en fråga som, enligt Baud, sällan diskuteras öppet i medier inom Västblocket. Jacques Baud har gått emot de breda narrativen i Väst och den främsta kritiken mot honom har varit att hans analyser pekar mer i linje med ryska narrativ.

Han hänvisar till flera oberoende uppskattningar av dödstalen på den ukrainska sidan, bland andra den ukrainska NGO:n WarTears som använder algoritmer och öppna källor för att beräkna förluster. Enligt WarTears rör det sig om upp till 285 000 ukrainska soldater som stupat i kriget.

Baud menar att denna siffra, som nyligen reviderats något nedåt, just nu är den mest tillförlitliga.

Jaques Baud - dödssiffror - Ukrainakriget
Illustration/diagram: Foto: faksimil/Youtube/

Samtidigt har det ryska oppositionsprojektet MediaZona – i samarbete med den brittiska statskanalen BBC – uppskattat de ryska förlusterna till omkring 100 000 döda fram till maj i år. Obalansen är tydlig, enligt Baud.

Det uppmärksammade påståendet från Ukrainas tidigare säkerhetsrådssekreterare Oleksij Danilov, som hävdat att sju ryssar dör för varje ukrainare – bedömer Baud som mycket osannolikt.

Om vi skulle ta Danilovs förhållande på allvar innebär det att Ryssland har förlorat över 700 000 man, säger han och tillägger att det saknas varje form av belägg för sådana siffror.

Enligt Baud är det istället Ukraina som fått bära den största bördan – något han menar att västvärlden valt att blunda för.

Förkastat fredsförslag – på EU:s begäran

Baud pekar också ut flera avgörande ögonblick där han menar att konflikten kunde ha avslutats. Bland annat lyfter han fram fredsförslagen som förhandlades fram i Istanbul i mars–april 2022 – ett förslag Ryssland var berett att acceptera.

Zelenskyj drog tillbaka det, inte av egen vilja, utan på uppmaning från europeiska regeringar.

I sin bok The Russian Art of War: How the West Led Ukraine to Defeat beskriver Jacques Baud hur Zelenskyj den 25 februari 2022 ska ha kontaktat Schweiz utrikesminister, Ignazio Cassis, för att organisera medling och en fredskonferens. Ett påstående som emellertid fortfarande är obekräftat i offentliga källor.

Enligt Baud var Ryssland redo för samtal och en första samtalsrunda hölls i Gomel, Vitryssland, den 28 februari 2022, men Rysslands krav, såsom erkännande av Krim och Donbassregionerna Donetsk och Luhansk, var oacceptabla för Ukraina.

Han menar att EU:s beslut den 27 februari 2022, att finansiera vapenleveranser för 450 miljoner euro, stoppade förhandlingsprocessen och uppmuntrade Ukraina att fortsätta strida.

Väst har konsekvent motarbetat varje realistisk fredsprocess, menar han.

Baud avslutar intervjun med Dialogue Works med en varning. Enligt honom är det nu Ryssland som har initiativet – och det militära övertaget. Men det innebär inte att någon vinner i egentlig mening.

Ryssland kommer troligen att segra militärt, men till ett enormt pris för Ukraina, säger han.

Han uppmanar västvärlden att ta ansvar för sitt agerande och öppna för nya fredssamtal – innan dödstalen ökar ytterligare.

Fakta: Jacques Baud

Jacques Baud, född 1955, är pensionerad överste i den schweiziska armén (tjänstgöring 1998–2020) och en erkänd expert inom underrättelse- och säkerhetsområdet. Han har haft ledande roller som säkerhetsrådgivare vid Nato, där han bland annat arbetade med att bekämpa spridning av handeldvapen och var rådgivare för Ukrainas väpnade styrkor.

Han har även varit chef för FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO) i New York och militär rådgivare åt Schweiz utrikesdepartement.

Han är författare till flera böcker om underrättelsetjänst, asymmetrisk krigföring och internationella konflikter, däribland Operation Z (2024) – en djupanalys av Ukrainakriget och dess orsaker. Baud är känd för sin kritiska och faktabaserade syn på konflikten i Ukraina och västs roll i den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storskalig ukrainsk attack mot ryska flygbaser

Kriget i Ukraina

publicerad 2 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Försvarsanalytiker i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska militären, i samarbete med landets underrättelsetjänst, SBU, har genomfört en av de mest omfattande attackerna hittills mot ryska flygbaser. Målet uppges ha varit att slå ut Rysslands strategiska bombflyg – flygplan som spelat en central roll i de senaste månadernas robotattacker mot ukrainska städer.

Under natten till söndag attackerades enligt flera samstämmiga rapporter minst fem militära flygfält djupt inne i Ryssland. Operationen, som enligt obekräftade källor gått under kodnamnet ”Spindelnätet”, uppges ha planerats i över ett år.

Bland de angripna baserna finns Olenja på Kolahalvön nära Murmansk, Ukrainka i Amur-regionen i ryska Fjärran östern, samt anläggningar i Irkutsk, Ivanovo och Rjazan. Enligt uppgifter i internationell press ska angreppen ha utförts med drönare som smugglats in i Ryssland och gömts i civila transportfordon i närheten av respektive flygbas.

Ukrainska myndigheter hävdar att över 40 ryska bombflygplan träffats eller skadats – däribland tunga strategiska plan av typen Tupolev Tu-95 och Tu-22, samt ett radarspaningsplan av typen Beriev A-50.

Bilder och filmer som cirkulerat i sociala medier visar vad som förefaller vara flera förstörda flygplan samt omfattande bränder på ryska baser, däribland Olenja – över 1 500 kilometer från närmaste ukrainska territorium.

Det ryska försvarsdepartementet har bekräftat att flera baser attackerats men uppger att de flesta drönare ska ha skjutits ner och att skadorna varit begränsade.

Omfattningen oklar

Några oberoende bekräftelser på varken de ukrainska eller ryska uppgifterna har hittills inte presenterats, men flera försvarsexperter i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Omfattningen av skadorna är ännu oklar, men enligt uppgifter till bland andra Kyiv Post ska hela hangarer ha slagits ut och skadorna kan uppgå till flera miljarder dollar.

För Rysslands del skulle det innebära en kännbart försvagad kapacitet att genomföra långdistansattacker mot ukrainska mål, då de berörda flygplanstyperna är svåra att ersätta på kort sikt.

Flera analytiker pekar även på det psykologiska och symboliska värdet av attacken. De strategiska bombplanen spelar inte bara en konventionell roll i kriget, utan har också betydelse i kärnvapenarsenalens logistik. Skadorna ses därför som ett prestigetapp för Moskva.

Vissa bedömare tolkar även attacken som ett medvetet styrkebesked från Kiev inför de planerade fredssamtalen i Istanbul, som enligt ryska och turkiska medier ska inledas på måndagen.

Järnvägssabotage med civila dödsoffer

Samtidigt har två separata järnvägssabotage rapporterats från ryskt territorium. Ett av dessa, i republiken Basjkortostan, ledde till urspårning och flera dödsfall. Det andra skedde i Kirov-regionen.

Sprängladdningar uppges ha detonerats på rälsen strax innan militära transporter passerade men även om sambandet med flygbasattacken ännu inte kunnat bekräftas, betraktas händelserna som samordnade av flera militäranalytiker.

Attacken har också aktualiserat en juridisk komplikation i det ännu gällande START-avtalet mellan Ryssland och USA. Enligt villkoren ska strategiska bombplan hållas synliga för satellitövervakning, vilket försvårar möjligheten att gömma undan dem i skyddade hangarer, något som kan ha underlättat de ukrainska drönarangreppen.

Att Ukraina lyckats slå till med sådan precision och räckvidd – långt in på ryskt kärnområde – väcker samtidigt frågor om hur landets militära kapacitet utvecklats, och vilken hjälp man fått av västerländska underrättelsetjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.