MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 21 juni 2025
Nya Dagbladet
PLUS-konto
glob-100.png
MENY
Nya Dagbladet
Nya Dagbladet

lördag 21 juni 2025

Breaking News

https://nyadagbladet.se/utrikes/ostfronten-i-gungning/

Utrikes

Kommentar: Östfronten i gungning

Kriget i Ukraina

Jan Sundstedt

Oktober kan sägas ha varit en betydelsefull månad för ryskt vidkommande i det pågående kriget i Ukraina med framsteg i flera nyckelområden. I Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor kunnat avancera vid flera frontavsnitt och intagit såväl byar, samhällen och mindre städer. Säkra källor gör gällande att så mycket som över 800 kvadratkilometer mark erövrats av Ryssland under oktober månad.

publicerad 4 november 2024
– av Jan Sundstedt
Ryska trupper har gjort betydande landvinningar den senaste tiden och en ukrainsk seger på slagfältet tycks alltmer avlägsen.
5 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den pågående ryska offensiven har sedan i somras, och i synnerhet under oktober månad, visat på stora strategiska framgångar för Ryssland. Något som också påverkat utvecklingen i andra regioner, inklusive en avmattning av den ukrainska arméns Kurskoffensiv.

Ett tydligt fokus tycks vara de omstridda oblasterna Zaporizjzja och Donbass, där ryska styrkor uppges ha etablerat kontroll över ett antal nya områden.

I Zaporizjzja har ryska trupper successivt avancerat och säkrat flera mindre samhällen, vilket stärkt dess position i regionen. Flertalet byar och mindre bosättningar i utkanten av regionen har på kort tid fallit under rysk kontroll, vilket försvårat ukrainska försök att hålla försvarslinjen.

Den ryska militära ledningen beskrivit själva oktober månads offensiver som betydelsefulla för den fortsatta strategiska utvecklingen.

Pokrovsk under hårt tryck

De viktigaste händelserna vid frontlinjen utspelas nära staden Pokrovsk (även känd som Krasnoarmeysk). Pokrovsk är det sista större befolkningscentret under ukrainsk kontroll i västra delen av Donbassregionen.

Den ryska militären säger sig har tagit kontroll över Nikolayevka, lokaliserad cirka 10 km sydost om staden. Den ligger bara 2 km från Myrnograd, en större stad som i praktiken bildar en tätort med grannstaden Pokrovsk.

Ryssland har ävenledes expanderat sin kontrollzon söder om Pokrovsk och intagit byn Zoryanoye. Kontrollen över byn innebär sannolikt problem för den ukrainska garnisonen i Gornyak, en större by i nordväst, som enligt uppgift redan delvis kontrolleras av ryska styrkor.

Intensiva strider rapporterats också Selidovo, en större stad som ligger cirka 15 km söder om Pokrovsk.

Ryska enheter nådde fram till staden i mitten av september men valde då att inte gå till frontalangrepp utan ryckte istället fram på stadens flanker. Något som tycks ha betalat sig, då ett antal geolokaliserade videoklipp visar ryska flaggor vaja över några av stadens byggnader.

De ryska styrkorna har också tillämpat intensifierad artilleribeskjutning på strategiska ukrainska positioner, vilket till svåra materiella förluster för den ukrainska armén och bidragit till att Ryssland för närvarande ser ut att bibehålla initiativet i flera nyckelområden.

Har Kurskoffensiven stannat upp?

Utöver de direkta militära framstegen i Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor enligt uppgifter även bromsat in den ukrainska arméns offensiva initiativ i riktning mot den ryska staden Kursk.

Offensiven, som inleddes tidigare under sensommaren och initialt rönte ukrainsk framgång, har sedan dess mötts av hårt motstånd från Ryssland. Vilket resulterat i utdragna strider som nu visar tecken på att sakta in.

Militära analytiker menar att Rysslands försvarsåtgärder i området effektivt har försvagat de ukrainska truppernas rörelseförmåga. Efter nästan tre månaders strider har anfallet mot Kursk kostat Ukraina nästan 29.000 soldater, enligt ryska försvarsministeriets egna siffror.

General Aleksandr Syrsky, den högsta befälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, menar att ukraina står inför ”en av de mest kraftfulla” ryska offensiverna sedan starten i februari 2022.

Han uppger att en kombination av taktiska innovationer och nyutvecklade vapen har möjliggjort snabbare ryska framryckningar än tidigare förväntat.

– För närvarande håller Ukrainas väpnade styrkor tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna sedan starten av den fullfjädrade invasionen, skriver Syrsky på Telegram. Han betonar även att ukrainska enheter är i ”ständig efterfrågan på påfyllning av sina resurser”.

Syrsky gjorde uttalandet i helgen, efter ett möte med en militär delegation från Tjeckien under ledning av dess generalstabschef, generallöjtnant Karel Rehka.

Alexandr Syrsky Pokrovsk Ukraina
General Alexandr Syrsky, t.h., i samband med en lägesrapport över situationen i Pokrovsk. Foto: Ministry of Defense of Ukraine, CC BY 4.0

Zelenskyj kräver Tomahawks samt mer pengar

Ukrainas regering har bekräftat att trycket från de ryska trupperna ökat i både Zaporizjzja och Donbass men insisterar samtidigt på att man behåller kontroll över situationen, samt i förlängningen hoppas kunna återta förlorade territorier.

Ukraina fortsätter emellertid att mobilisera och stärka sitt försvar med stöd från västerländska allierade. Varav en majoritet av dessa fortlöpande levererar enorma summor pengar, avancerade vapen och utrustning till de ukrainska styrkorna.

Politico rapporterade i förra veckan att Kiev bett USA om Tomahawk kryssningsmissiler för att kunna slå till mot mål djupt inne i Ryssland. Tidningens källor beskrev begäran som ”helt ogenomförbar”.

Tillhandahållandet av sådana vapen, med en räckvidd på upp till 240 mil, beskrevs som nödvändigt för att utgöra en del av de konventionella avskräckningsstyrkor som Zelenskyj efterfrågar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte i onsdags frustration över att hemligstämplade detaljer kring dessa läckt ut till västpressen.

Sett i ljuset av den senaste tidens ryska framgångar och med ett stundande och ovisst amerikanskt presidentval runt hörnet, samt vissa tecken som tyder på en vacklande västlig tilltro till Zelenskyjs vision om seger, ser en framtida ukrainsk viktoria på slagfältet ut att bli alltmer avlägsen.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-kiev-och-london-planerar-falsk-flagg-attacker/

Utrikes

Ryssland: Kiev och London planerar falsk flagg-attacker

Kriget i Ukraina

publicerad 17 juni 2025
– av Redaktionen
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tillsammans med Volodymyr Zelenskyj.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Den ryska utrikesunderrättelsetjänsten (SVR) anklagar Ukraina och Storbritannien för att tillsammans planera sabotageoperationer och falsk flagg-attacker i syfte att eskalera Ukraina-konflikten och omöjliggöra fortsatt dialog mellan Moskva och Washington.

I ett uttalande på måndagen hävdade SVR att Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) och militära underrättelsetjänst (GUR) i allt högre grad samordnar sina insatser med den brittiska underrättelsetjänsten, som ett resultat av vad SVR beskriver som Kievs ”ökande bakslag på slagfältet och en allt djupare moralisk utmattning”.

Enligt SVR följer dessa sabotageinsatser och falsk-flagg-attacker ett återkommande mönster, där Storbritannien står för planering och samordning medan ukrainska agenter genomför attackerna. Myndigheten pekade på järnvägssabotagen i Rysslands Bryansk- och Kursk-regioner, som Moskva betecknar som ukrainska terroristattacker, samt på drönarattacker mot ryska flygbaser den 1 juni, som exempel på denna taktik.

Underrättelsetjänsten varnar nu för att den ”anglo-ukrainska terroristduon” förbereder fler falsk flagg-attacker. Syftet påstås vara att eskalera konflikten, sabotera dialogen mellan Moskva och Washington och påverka USA att fortsätta sitt militära stöd till Kiev.

Planterade sjöminor och torpeder

Ett scenario, som man beskriver, är ett angrepp där en rysk torpedattack mot ett amerikanskt marinfartyg i Östersjön iscensätts. Ukraina ska enligt SVR redan ha levererat sovjetiskt tillverkade torpeder till Storbritannien. Vissa av dessa är avsedda att detonera på säkert avstånd, medan en ska lämnas odetonerad ”som bevis på Moskvas illvilliga aktiviteter”.

SVR pekar även på ett möjligt upplägg där brittiska, ukrainska och nordeuropeiska aktörer planerar att ”oavsiktligt” återfinna ryska sjöminor i Östersjön för att kunna påstå att Ryssland försöker sabotera internationell sjöfart – ytterligare en typ av falsk flagg-attack.

”Kiev har blivit den perfekta utföraren av vidriga provokationer och terroristattacker för det svekfulla Albion (England),” sammanfattade SVR.

Underrättelsechefen, Sergej Naryshkin, har tidigare varnat för liknande brittiska attacker och säger att rysk underrättelsetjänst är väl medvetna om Londons dolda fientliga aktiviteter mot Ryssland.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/sport/hockeylegendaren-ovechkin-tillagd-pa-ukrainsk-dodslista/

Sport

Hockeylegendaren Ovechkin tillagd på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Alexander Ovechkin är en uttalad anhängare av Rysslands president Vladimir Putin.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Den ryske hockeylegendaren Alexander Ovechkin, som nyligen blev den främste målskytten i NHL:s historia, har lagts till på Ukrainas ökända ”fiendelista” på webbplatsen Mirotvorets (Fredsskaparen).

Mirotvorets är en databas som publicerar personuppgifter om individer som påstås hota Ukrainas säkerhet, men har av människorättsgrupper fördömts och beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som listats där kort efter har lönnmördats eller avlidit under oklara omständigheter.

Enligt Mirotvorets har Washington Capitals-stjärnan Ovechkin inkluderats för att han påstås ha arbetat med att försöka ”rentvå Rysslands rykte” inför omvärlden genom sitt deltagande i internationella idrottsevenemang, samt för att ha rättfärdigat ”aggressionen mot Ukraina inför en utländsk publik”.

Den 39-årige forwarden anklagas även för att ha ”avsiktligt överträtt” Ukrainas gräns, vilket sannolikt syftar på hans semester på Krimhalvön 2015 – ett år efter att regionen genom en folkomröstning röstade för att återförenas med Ryssland.

– Det är nu lättare att hitta personer som inte finns med i Mirotvorets-databasen, så det finns egentligen inget att diskutera, kommenterade Kremls talesman Dmitrij Peskov det hela.

Grundade ”Putin Team”

Den ryska parlamentsledamoten och OS-guldmedaljören i skridsko från 2006, Svetlana Zhurova, uttryckte i nyhetskanalen VseProSport förvåning över att Ovechkins namn lades till först nu.

– Det är märkligt att de inte lade till Ovechkin i Mirotvorets tidigare. Alex startade Putin Team (en rörelse till stöd för Vladimir Putins kandidatur i presidentvalet 2018), och bara det borde ha räckt för att han skulle hamna på listan.

Zhurova tillade att hon inte tror att listningen får några större konsekvenser för Ovechkin:

– Han kommer inte att möta några begränsningar i vardagen eller problem med att resa in i USA – där han spelar för NHL-laget Washington Capitals.

Kopplas till flera lönnmord

I april gjorde Ovechkin sitt 895:e mål i NHL:s grundserie och passerade därmed Wayne Gretzkys tidigare rekord på 894 mål. Sedan dess har han utökat målskörden ytterligare, och står nu på totalt 897 mål.

Ovechkins kontrakt med Washington Capitals gäller till sommaren 2026. Tidigare i år har han nämnt att han överväger att återvända till ryska Dynamo Moskva – klubben där hans professionella karriär en gång tog sin början.

Webbplatsen Mirotvorets har av kritiker beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som förekommit där senare har mördats. Yulia Gorbunova, seniorforskare vid Human Rights Watch, varnar för att listan utgör en konkret livsfara för de personer som finns med på den. I april 2015 publicerade webbplatsen  exempelvis hemadresserna till den ukrainske författaren Oles Buzina och den tidigare parlamentsledamoten Oleg Kalasjnikov – bara dagar innan båda dödades i separata attentat.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ukrainas-ex-premiarminister-usa-har-gett-klartecken-for-att-avsatta-zelenskyj/

Utrikes

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

”Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

”Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryska-framsteg-pa-ostfronten-ukraina-pressas-av-nya-offensiver-och-nattliga-angrepp/

Utrikes

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

Jan Sundstedt

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad 9 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.
4 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tipsa oss!

Skicka dina tips till tips@nyadagbladet.se eller via Telegram till @nyadagbladet

Följ NyD!

X-twitter Facebook Telegram Instagram

Morgondagens dagstidning!

Du läser på Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.

NyD är oberoende humanistisk. Läs mer här.

Ladda ner nyhetsappen på App Store & Google Play:

Kontakta oss

Kontakta redaktionen, lämna tips, ansök om att bli medarbetare, eller i andra ärenden via e-post eller vår kontaktsida.

redaktionen@nyadagbladet.se

Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta

Utgivare

Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Markus Andersson

Nyhetschef:
Isac Boman

Nya Dagbladet är ett registrerat varumärke och ingår i Aeon Media Group som är Nordens ledande mediekoncern för oberoende medier.

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.