MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 1 oktober 2025
Nya Dagbladet
PLUS-konto
glob-100.png
MENY
Nya Dagbladet
Nya Dagbladet

onsdag 1 oktober 2025

Breaking News

https://nyadagbladet.se/utrikes/ostburgare-fran-mcdonalds-ska-locka-rekryter-till-ukrainas-arme/

Utrikes

Ostburgare från McDonald’s ska locka rekryter till Ukrainas armé

Kriget i Ukraina

publicerad 24 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Att använda snabbmat för att locka ungdomar till armén har provocerat många.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En ukrainsk rekryteringskampanj på TikTok lockar unga män att skriva på militära kontrakt med löften om att kunna köpa tusentals ostburgare från McDonald’s.

Kampanjen har skapat kontrovers och mött hård kritik, samtidigt som den väcker frågor om myndigheternas rekryteringsmetoder under det pågående kriget.

Ukrainas försvarsministerium har lanserat en rekryteringsvideo på TikTok, som primärt tycks rikta sig till unga män mellan 18 och 24 år. En åldersgrupp som för närvarande är undantagna från landets mobilisering.

Videoklippet framhåller att den som skriver på ett militärkontrakt får en miljon hryvnia (ungefär 242 000 svenska kronor) – en summa som enligt videon räcker till att köpa 15 625 ostburgare på McDonald’s.

I filmen står en man utanför en McDonald’s-restaurang och ställer frågan ”Hur många ostburgare kan man köpa för 1 000 000 hryvnia?”, innan han presenterar siffran 15 625, baserat på ett pris på 64 hryvnia per ostburgare.

Strategin att använda snabbmat från McDonald’s som ett incitament har genererat starka reaktioner från bland andra den tidigare ukrainske diplomaten Andrey Telizhenko.

Han menar att strategin visar på desperation och brist på respekt för medborgarna i Ukraina.

– Den som skulle falla för löftet om 15 625 cheeseburgare kommer ändå inte att få de pengarna, säger han, och pekar på att många soldater inte överlever länge nog för att kunna använda pengarna.

Kreativ desperation

Kritiken förstärks av sociala medier, där användare uttrycker både förvåning och ilska. Många kallar kampanjen bisarr och olämplig, särskilt med tanke på den pågående konflikten med Ryssland.

Tidigare rapporter från bland andra Associated Press i januari 2025 visar att landet planerar reformer för att inkludera yngre åldersgrupper i rekryteringen, vilket videon ifråga tycks vara en del av.

Rekryteringskampanjen speglar också en bredare trend där Ukraina försöker nå yngre generationer genom sociala medier, men att använda ostburgare som lockbete under ett krig skapar en kontrast som många finner stötande.

Debatten belyser de problem Ukraina står inför i att balansera militära behov med folkets förtroende. Medan vissa ser videon som ett kreativt grepp för att nå unga, betraktar andra den som ett tecken på desperation i en tid av kris.

Det ukrainska försvarsministeriet har ännu inte kommenterat kritiken offentligt.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ukraina-har-rekryterat-over-10-000-fangar-till-armen-aven-mordare-far-strida/

Utrikes

Ukraina har rekryterat över 10 000 fångar till armén – även mördare får strida

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 14:10
– av Jan Sundstedt
Ukraina soldater
Enligt ukrainsk lag kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Mer än 10 000 ukrainska fångar har rekryterats till landets militär sedan en ny lag infördes förra året. Bland de rekryterade finns även dömda mördare och i utbyte mot att strida vid fronten kan de beviljas villkorlig frigivning.

På straffkoloni nr 4 i Ukraina förbereder sig Andrii Askerov, 30, och Roman Chech, 36, för att byta fängelseoverallen mot militäruniform. Båda är dömda för narkotikabrott och har ansökt om att gå med i armén.

— Jag kan inte föreställa mig hur det är att döda en människa, jag har bara sett det på film, säger Andrii Askerov, som har avtjänat 18 månader av ett sexårigt straff, till BBC.

För Roman Chech handlar det inte bara om frihet utan också om hämnd. Han uppger att hans syster dödades när en rysk missil träffade hennes hus i Charkiv 2023.

— Mest av allt vill jag hämnas henne, berättar han.

En månads träning

Enligt den nya lagen kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén ”tills kriget är över” och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

De som dömts för de grövsta brotten som upprepade mord, sexuellt våld, korruption och förräderi är dock uteslutna, och får inte värvas till armén, hävdas det.

De flesta fångarna har enligt regeringen anmält sig frivilligt till infanteriet där striderna är som intensivast. De kommer också att ingå i en ny anfallsstyrka som president Volodymyr Zelenskyj tillkännagav i september.

Enligt chefen för straffkoloni nr 4 är ungefär hälften av de tusen interner som hittills anmält sig frivilligt redan döda.

”Enorm skillnad”

Ukrainas biträdande justitieminister Evhen Pikalov försvarar programmet och menar att Ukrainas rekrytering av fångar inte alls är jämförbar med Rysslands värvningar.

— Det finns en enorm skillnad: ryssarna får betalt per hundra meter, och ukrainare drivs av patriotiska känslor, påstår han.

Pikalov understryker också att det handlar om villkorliga frigivningar, inte regelrätta benådningar.

Både Ukraina och Ryssland har alltså vänt sig till sina fängelser för att rekrytera nya soldater till fronten. För båda länderna erbjuder detta ett sätt att förstärka sina militära styrkor utan att behöva utöka den reguljära mobiliseringen, något som historiskt ofta mött starkt motstånd bland civilbefolkningen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/vapenindustrin-rusar-pa-borsen-efter-trumps-utspel/

Ekonomi

Vapenindustrin rusar på börsen efter Trumps utspel

Kriget i Ukraina

publicerad 24 september 2025
– av Redaktionen
M109 howitzer, tillverkad av brittiska BAE Systems – Europas största vapentillverkare.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Vapenbolagens aktier skjuter i höjden efter Donald Trumps senaste uttalanden om Ryssland och Nato.

Presidenten uppmanade Natoländer att skjuta ned ryska plan som kränker deras luftrum, samtidigt som han lovade fortsätta leverera vapen till Nato och hävdade att Ukraina kan besegra Ryssland och återta hela sitt territorium.

“Jag anser att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i dess ursprungliga form. Med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa, och särskilt Nato, är det fullt möjligt att återställa de ursprungliga gränserna där kriget började,” skrev Trump.

Han betonade också att Ukraina ”kanske till och med kan gå ännu längre än så” och erövra ryskt territorium och lovade att fortsätta leverera vapen till militärpakten Natos medlemsländer.

“Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato, som får göra vad de vill med dem. Lycka till allihop!”

Saab och europeiska vapenbolag i topp

Och Trumps uttalanden gav omedelbar effekt på aktiemarknaden.

En korg med europeiska vapen- och militärbolag steg med hela 2,8 procent efter presidentens kommentarer. Tyska Rheinmetall ökade 1,4 procent, brittiska BAE Systems 1,6 procent – och svenska Saab AB lyfte nästan fem procent till en ny rekordnivå.

I Asien var uppgångarna ännu tydligare. Sydkoreanska Hanwha Aerospace, landets största vapenproducent, steg 5,9 procent. Bolaget har nyligen haft samtal med flera västeuropeiska länder om att bidra till utökad vapenproduktion. Korea Aerospace Industries och Hyundai Rotem ökade över fyra procent vardera, medan japanska IHI rusade nästan tio procent.

Vapenindustrin har redan länge haft stark medvind på börserna där fortsatta geopolitiska spänningar och konflikter, Trumps krigsretorik och förväntningar om växande militärbudgetar driver upp intresset ytterligare och ger nya kurslyft världen över.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-nato-bor-skjuta-ner-ryska-flygplan/

Utrikes

Trump: Nato bör skjuta ner ryska flygplan

Kriget i Ukraina

publicerad 24 september 2025
– av Isac Boman
Ryska flygplan bör skjutas ner vid luftrumskränkningar, enligt Trump, som nu plötsligt tror att Ukraina kan vinna kriget på slagfältet.
4 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

USA:s president Donald Trump svarade ”ja” när han på tisdagen fick frågan om Nato-stater bör skjuta ner ryska flygplan som kränker deras luftrum. Samtidigt hävdar han i ett nytt inlägg att Ukraina kan återta allt förlorat territorium – och potentiellt expandera bortom sina ursprungliga gränser.

— Ja, det tycker jag, sade Trump vid en gemensam presskonferens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, när han tillfrågades om huruvida militärpakten bör skjuta ner ryska flygplan som kränker medlemsländernas luftrum.

I ett längre inlägg på sin egen plattform Truth Social går Trump på offensiven mot Ryssland och beskriver landet som en ”papperstiger” i djup ekonomisk kris.

”Efter att ha lärt känna och fullständigt förstått Ukrainas och Rysslands militära och ekonomiska situation, och efter att ha sett de ekonomiska problem det orsakar Ryssland, tror jag att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i sin ursprungliga form,” skriver presidenten.

Trump hävdar vidare att Ryssland kämpat ”planlöst i tre och ett halvt år” i ett krig som ”borde ha tagit en verklig militärmakt mindre än en vecka att vinna”.

”Detta utmärker inte Ryssland. Faktum är att det i hög grad får dem att se ut som en papperstiger,” fortsätter Trump i inlägget.

”Tid för Ukraina att agera”

Trump går så långt som att antyda att Ukraina inte bara kan återta alla ockuperade områden – utan potentiellt också erövra ryskt territorium.

”När människorna som bor i Moskva, och alla de stora städerna, samhällena och distrikten överallt i Ryssland, får reda på vad som verkligen pågår med detta krig, det faktum att det är nästan omöjligt för dem att få tag på bensin genom de långa köer som bildas, och alla andra saker som äger rum i deras krigsekonomi, där det mesta av deras pengar spenderas på att bekämpa Ukraina, som har stark kampmoral och bara blir bättre, skulle Ukraina kunna ta tillbaka sitt land i sin ursprungliga form och, vem vet, kanske till och med gå längre än så!”

Han beskriver hur de ursprungliga gränserna från där kriget startade är ”mycket väl ett alternativ” med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa och Nato.

”Putin och Ryssland är i STORA ekonomiska problem, och detta är tiden för Ukraina att agera”.

Ryssland: Fabricerade provokationer

Trumps uttalanden om nedskjutning av ryska flygplan kommer efter att Estland förra veckan hävdade att tre ryska MIG-31-plan kränkt landets luftrum. Moskva har förnekat anklagelserna och säger att planen inte avvek från sin rutinmässiga flygväg, samt argumenterar för att Nato saknar bevis för att någon faktisk kränkning skett.

Tallinn krävde brådskande konsultationer med alliansens medlemmar enligt Natos artikel 4, vilket ledde till tisdagens krismöte i Bryssel.

Militärpaktens generalsekreterare Mark Rutte förklarade att alliansen avgör från fall till fall om man ska skjuta ner plan som kränker luftrummet, beroende på hotnivån. I den påstådda estniska incidenten ”avlyssnade och eskorterade Nato-styrkor omgående flygplanen utan eskalering eftersom inget omedelbart hot bedömdes föreligga”, sade han efter mötet.

Tidigare denna månad anklagade Polen Ryssland för att ha skickat minst 19 drönare in i polskt luftrum – ett påstående Moskva avvisat som grundlöst. Den enda skadan från incidenten ska enligt uppgift ha orsakats av en missil avfyrad från ett polskt F-16-plan, som träffade ett bostadshus, rapporterade nyhetssajten Rzeczpospolita.

Ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova kallade incidenten i Polen för en fabricerad provokation avsedd att ”underminera en politisk lösning av Ukraina-konflikten” och Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att anklagelserna ”aldrig har stötts av några tillförlitliga data eller övertygande argument”.

”Kommer fortsätta leverera vapen”

I sitt Truth Social-inlägg avslutar Trump med att lova fler amerikanska vapen till militärpaktens medlemsländer:

”Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato för att Nato ska göra vad de vill med dem. Lycka till alla!”

Utspelen markerar en betydligt mer fientlig linje mot Ryssland än tidigare. Under sin kampanj lovade han upprepade gånger att avsluta kriget inom 24 timmar och kritiserade Biden-administrationens omfattande stöd till Ukraina.

Trump har tidigare också argumenterat för att Volodymyr Zelenskyj bär ett stort ansvar för ett krig som inte kan vinnas, kallat denne för en ”diktator” och beskrivit honom som ”världens bästa försäljare” som åker hem från varje USA-besök med 100 miljarder dollar.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ukrainsk-expresident-vill-erovra-moskva/

Utrikes

Ukrainsk expresident vill erövra Moskva

Kriget i Ukraina

publicerad 21 september 2025
– av Markus Andersson
Viktor Jusjtjenko vill inte höra talas om kompromisser utan står kvar vid kravet på total seger.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den ukrainske expresidenten Viktor Jusjtjenko vill inte nöja sig med att återta de territorier Kiev förlorat till Ryssland.

— Problemet är Moskva, säger han i en TV-intervju och vill att ukrainska styrkor bör avancera ända till den ryska huvudstaden.

Jusjtjenko, som ledde Ukraina mellan 2005 och 2010, går till hårt angrepp mot den växande grupp som vill se en vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna.

— Jag kan inte lämna det så. Det kommer aldrig att vara mitt val, säger den 71-årige expresidenten i en intervju med Apostrof TV på fredagen.

Jusjtjenko, som var USA:s föredragna kandidat, kom till makten efter den så kallade orangea revolutionen 2004. Högsta domstolen ogiltigförklarade presidentvalets andra omgång på grund av påstådda oegentligheter och beordrade en ny valomgång, som Jusjtjenko sedan vann.

Nu menar han att han vid sin ålder har all rätt att ”tala uppriktigt” om vad han anser bör vara Ukrainas mål med kriget.

”1991 års gränser räcker inte”

Den tidigare presidenten är också skarpt kritisk även mot dem som ”nöjer sig” med målet att återta de ukrainska territorier som förlorats till Ryssland, och drömmer om betydligt större segrar än så.

— Om du tror att en återgång till 1991 års gränser är formeln för seger… lämnar du faktiskt det största problemet till dina barn och barnbarn. Problemet är Moskva.

När programledaren frågar om han verkligen menar att ukrainska styrkor ska marschera hela vägen till Rysslands huvudstad, tvekar Jusjtjenko inte.

— Ja, till Moskva, bekräftar han.

”Putins regim måste falla”

Viktor Jusjtjenko motiverar sitt radikala förslag med att påstå att hela världsfreden står på spel.

— Inte en enda person i världen, inte en enda nationalitet, inte en enda stat kan leva i fred så länge Putins regim existerar, hävdar han.

Uttalandet kommer vid en tidpunkt då Ukrainas militär befinner sig under hårt tryck och sedan årets början har ukrainska styrkor tvingats retirera längs med i princip hela frontlinjen.

Enligt Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov har den ryska armén tagit kontroll över mer än 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars månad.

Från militär seger till förhandlingar

Jusjtjenkos krav på att marschera mot Moskva kommer vid en tidpunkt då allt fler i Väst börjat inse att Ukraina inte kan vinna kriget på slagfältet, trots massiva vapenleveranser och ekonomiskt stöd.

Sedan Donald Trump blev president och lovat att få slut på kriget har flera västerländska makthavare som tidigare vägrade ens överväga dialog med Ryssland har börjat tala öppet om förhandlingar.

Även Volodymyr Zelenskyj har förändrat sin retorik och har sagt sig vara öppen för diplomatiska lösningar – en position som för bara några månader sedan varit otänkbar från den ukrainske presidenten.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Viktor Jusjtjenko var Ukrainas president mellan 2005 och 2010, efter att ha kommit till makten genom den så kallade orangea revolutionen. Innan dess hade han tjänstgjort som landets centralbanksschef (1993-1999) och premiärminister (1999-2001).

Jusjtjenko drev en uttalat pro-västlig politik och förespråkade ukrainskt medlemskap i både EU och Nato. Under presidentvalskampanjen 2004 fick han omfattande stöd från USA och europeiska länder, medan hans motståndare Viktor Janukovytj stöddes av Ryssland. Amerikanska organisationer gav betydande finansiellt stöd till oppositionsgrupper som kampanjade för honom, och hans valseger välkomnades entusiastiskt i Washington och Bryssel.

Som president prioriterade Jusjtjenko att integrera Ukraina  politiskt och ekonomiskt med EU och USA och han undertecknade partnerskapsavtal med EU, inledde NATO-anslutningsprocess och välkomnades regelbundet i Vita huset. Hans regering genomförde ekonomiska reformer enligt västerländsk modell och sökte aktivt utländska investeringar från USA och Europa. Relationerna med Ryssland försämrades samtidigt kraftigt, med två allvarliga gaskriser som följd.

Vid omvalet 2010 förlorade Jusjtjenko stort och fick endast fem procent av rösterna. Janukovytj, som han besegrat 2004, vann denna gång presidentposten. Efter sin tid som president har Jusjtjenko fortsatt som politisk kommentator och bibehållit sin starkt pro-västliga och anti-ryska linje.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.