Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s president Barack Obama bekräftade under fredagen att USA kommer straffa Ryssland för deras påstådda hackning av det amerikanska presidentvalet. Detta trots att USA ännu inte publicerat några bevis för att Ryssland skulle vara skyldiga.
Efter Republikanernas Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har Demokraterna och andra som ogillar Trump försökt att hindra honom från att sväras in som USA:s 45:e president. Bland annat samlade Green Partys presidentkandidat Jill Stein in miljontals kronor för att få till stånd en omräkning av rösterna i tre swing-states som Trump vann.
I veckan gick CIA ut och sade att man är säkra på att Ryssland och president Vladimir Putin genomfört cyberattacker mot USA med syfte att manipulera valresultatet till Trumps favör. Några bevis har CIA ännu inte lagt fram vilket lett till att andra myndigheter inom USA:s underrättelseverksamhet börjat tvivla på CIA:s anklagelser.
President Barack Obama säger dock i en intervju med public service-kanalen NPR att USA kommer att slå till mot Ryssland för deras påstådda ”hackning” av presidentvalet.
– Jag tror inte att det finns några tvivel att när en utländsk regering försöker påverka legitimiteten i våra val så måste vi vidta åtgärder, och det kommer vi göra – vid en tidpunkt vi själva bestämmer. En del av det kan vara explicit och offentliggöras; en annan del kanske inte offentliggörs, sade Obama.
Ryssland har inte tagit lätt på anklagelserna. På fredagen sade president Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov att det var ”oanständigt” av USA att komma med ”grundlösa anklagelser” om rysk inblandning i presidentvalet, uppger ryska medier. Även Donald Trump har uttryckt missnöje över anklagelserna från CIA och Obamaadministrationen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.
– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.
Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.
Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.
Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.
Ryssland kräver ukrainsk neutralitet
Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.
Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.
Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.
Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s president Donald Trump öppnade nyligen för möjligheten att utvisa sin tidigare allierade och rådgivare Elon Musk, samtidigt som han antydde att det nyinrättade effektiviseringsdepartementet (DOGE) kan komma att granska de statliga subventioner som Musks företag har mottagit.
Det oväntade utspelet kom under en pressträff på Vita husets gräsmatta, där Trump fick en direkt fråga om möjligheten att deportera Tesla- och SpaceX-chefen.
– Vi får ta en titt på det, svarade presidenten.
Musk, som föddes i Sydafrika, är amerikansk medborgare sedan 2002. För att utvisas skulle han enligt gällande lag först behöva dömas för ett brott. Trump utvecklade sin kommentar med ett sarkastiskt utfall riktat mot sin tidigare vän:
– Vi kanske måste sätta DOGE på Elon. Vet du vad DOGE är? Monstret som kanske måste gå tillbaka och sluka Elon. Skulle inte det vara hemskt? Han får en massa subventioner, sade han.
— Africa Research Desk (@MightiJamie) July 1, 2025
Eskalerande konflikt
Konflikten mellan Trump och Musk har eskalerat under de senaste veckorna, framförallt kring det omfattande lagförslaget ”One Big Beautiful Bill Act”, som utgör kärnan i Trumps inrikespolitiska agenda. Musk har kallat lagförslaget för ”helt vansinnigt” och ”politiskt självmord”.
Presidenten svarade på kritiken med ett inlägg på sin plattform Truth Social:
”Elon får kanske fler subventioner än någon människa i historien, med råge, och utan subventioner skulle Elon förmodligen behöva stänga ner verksamheten och återvända hem till Sydafrika”, skrev han.
”Inga fler raketuppskjutningar, satelliter eller elbilstillverkning, och vårt land skulle spara en FÖRMÖGENHET. Kanske borde vi låta DOGE ta en ordentlig, noggrann titt på detta? STORA PENGAR ATT SPARA!!!”
Bakgrunden till utspelen är Musks upprepade attacker mot lagförslaget, som han menar hotar både jobb och framtidsteknologi. I ett inlägg på X under lördagen skrev han att ”det senaste utkastet till senatens lagförslag kommer att förstöra miljontals jobb i Amerika och orsaka enorm strategisk skada för vårt land!”
The latest Senate draft bill will destroy millions of jobs in America and cause immense strategic harm to our country!
Utterly insane and destructive. It gives handouts to industries of the past while severely damaging industries of the future. https://t.co/TZ9w1g7zHF
”Helt vansinnigt och destruktivt. Det ger bidrag till gårdagens industrier medan det allvarligt skadar framtidens industrier”, fortsatte han.
På måndagen skärpte han tonen ytterligare:
”Lagstiftare som kampanjat för att minska utgifterna men stödjer detta förslag borde skämmas! De kommer att förlora sina primärval nästa år om det så är det sista jag gör på denna jord”.
Musk beskrev även det politiska klimatet i USA som ”ett enpartiland – FLÄSKIGA GRIS-PARTIET!!” och efterlyste bildandet av ett nytt politiskt parti.
It is obvious with the insane spending of this bill, which increases the debt ceiling by a record FIVE TRILLION DOLLARS that we live in a one-party country – the PORKY PIG PARTY!!
Time for a new political party that actually cares about the people.
Trump betonade på tisdagen att hans tidigare stöd från Musk inte förändrade hans inställning till elbilspolitiken:
”Elon Musk visste, långt innan han så starkt stödde mig som president, att jag var starkt emot elbilsmandatet”, skrev Trump på Truth Social.
”Det är löjligt och var alltid en stor del av min kampanj. Elbilar är bra, men inte alla bör tvingas äga en”.
Trump hotar att bussa DOGE på sin tidigare bundsförvant. Foto: faksimil/Truth Social//Donald Trump
Med tisdagens godkännande i senaten, där lagförslaget röstades igenom med siffrorna 51–50, fördjupades konflikten mellan Trump och Musk ytterligare. Nyligen har Musk också uttalat sitt stöd för ett riksrättsförfarande mot presidenten, något han senare dock tagit tillbaka och bett om ursäkt för.
Musk avgick från sin post inom DOGE den 29 maj, i enlighet med gränsen på 130 dagar för så kallade särskilda statliga anställda.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s regering överväger att stryka Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa – tidigare jihadistledare inom terrorgruppen al-Qaida – från sin globala terroristlista. Samtidigt jämförs han av amerikanska toppdiplomater med USA:s förste president George Washington.
USA:s president, Donald Trump, har undertecknat en exekutiv order som avvecklar stora delar av det omfattande sanktionsprogrammet mot Syrien. Samtidigt beordras en översyn av terroristklassificeringen av Ahmed al-Sharaa, tidigare Abu Mohammad al-Julani, den islamistiske terroristledaren som nu styr landet efter att Bashar al-Assads sekulära regering störtades av islamistiska grupper.
Enligt ordern, som offentliggjordes på måndagen, hävs breda finansiella restriktioner mot Syrien, medan riktade sanktioner mot Assad och hans tidigare regering kvarstår. HTS – Hayat Tahrir al-Sham – och andra militanta grupper som deltog i Assads fall berörs inte direkt, men ordern öppnar för förändringar.
Trump instruerar utrikesministern, Marco Rubio, att se över både HTS:s status som utländsk terroristorganisation och al-Sharaas beteckning som ”särskilt utpekad global terrorist”. Även Syriens beteckning som statlig sponsor av terrorism, som infördes 1979, ska omprövas.
Historiska paralleller
Beslutet kommer i kölvattnet av Trumps uppmärksammade möte med Ahmed al-Sharaa i Riyadh i maj. Fokus låg då på Syriens återuppbyggnad och en möjlig normalisering av relationerna med Israel. Trump beskrev det nya ledarskapet i Damaskus som förtjänt av ”en chans till storhet”.
För att leda kontakterna med Damaskus har Trump utsett Thomas Barrack till särskilt sändebud för Syrien. Barrack är tidigare ambassadör i Turkiet och mångårig förtrogen till presidenten.
Under måndagen kommenterade Barrack inför reportrar den ”kontrovers som finns här, med någon som varit en del av al-Nusra och betraktats som en skurk, men som plötsligt blir ledare” – och drog en historisk parallell mellan Syriens politiska förändring och de tidiga åren av USA:s självständighet.
”När man tänker efter – om ni minns – så hade vi ett revolutionskrig som varade i 14 månader, och vi hade brutalitet. Vi hade slagen vid Concord, slaget vid Lexington, och från 1776, när vi förklarade oss självständiga, tog det 12 år innan vi fick en president, och vem var presidenten? Presidenten var en general. Vem var generalen? Det var George Washington”.
Det amerikanska revolutionskriget pågick i själva verket i över åtta år, mellan 1775 och 1783.
”Under de tolv åren definierade vi allt. Vi tog fram en konstitution, lade grunden för den politiska strukturen och etablerade ett rättsväsende – vi försökte förstå riktningen innan vi ens höll något val”, fortsatte Barrack.
In accordance with @POTUS’s Executive Order ‘Providing for the Revocation of Syria Sanctions,’ the U.S. is taking further actions to support a Syria that is stable, unified, and at peace with itself and its neighbors. U.S. sanctions will not be an impediment to Syria’s future.
Utrikesminister Marco Rubio har tidigare varnat för att Syrien blivit ”en lekplats för jihadistgrupper, inklusive ISIS och andra”. Han medgav också att det nya ledarskapet i Damaskus ”inte klarade en bakgrundskontroll hos FBI”, men betonade att USA ändå måste stödja utvecklingen för att motverka större regional instabilitet.
”USA vidtar ytterligare åtgärder för att stödja ett Syrien som är stabilt, enat och i fred med sig självt och sina grannar,” skrev Rubio i ett inlägg på X under måndagen.
Donald Trump har tidigare väckt viss uppståndelse när han beskrev den syriske islamistledaren och terroristen som en ”ung attraktiv kille med en stark bakgrund” och en ”krigare”.
Nya Dagbladet har i flera artiklar tidigare uppmärksammat al-Sharaas/al-Julanis bakgrund som islamistisk terrorist och hur han efter Assads störtande plötsligt började lyftas fram av Västmakterna som en legitim politisk ledare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.
Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.
Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.
Foto: faksimil/socis.kiev.ua
Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.
Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.
1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.
Foto: faksimil/socis.kiev.ua
Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.
Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
