MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 11 juni 2025

onsdag 11 juni 2025

Människorättsorganisation: ”Ukraina måste sluta använda civila som mänskliga sköldar”

Kriget i Ukraina

publicerad 8 april 2022
– av Markus Andersson
Ukraina anklagas för att systematiskt avfyra tunga vapen från tätbefolkade områden. Strategin kan förklara de förödande skador som uppkommit i ukrainska städer när ryska trupper skutit tillbaka mot vad som då kan betraktas som militära mål.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett längre reportage belyser The Washington Posts utrikeskorrespondent Sudarsan Raghavan hur den ukrainska armén utsätter den civila befolkningen för mycket stora faror och risker genom att placera sina soldater och vapen vid civila positioner och byggnader och beskjuter de ryska styrkorna från dessa.

Kort efter att en rysk missil träffat ett lägenhetskomplex och dödat minst fyra människor anländer den ukrainske parlamentsledamoten Oleksii Goncharenko till platsen och beklagar sig över att ryssarna attackerar bostadshus och insisterar på att det inte finns några militära mål eller trupper i närheten – det handlar enbart om rysk terror menar han.

Raghavan noterar dock att bara minuter senare så hörs ukrainska missiler avfyras i flera omgångar och det låter som att vapnen bara är några gator bort – och att de definitivt avfyras från huvudstaden.

I allt högre grad tvingas ukrainare konfronteras med en obekväm sanning: militärens förståeliga impuls att försvara sig mot ryska attacker kan också sätta civila i fara. Praktiskt taget varje stadsdel i de flesta städer har blivit militariserad, vissa mer än andra, vilket också gör dem till potentiella mål för ryska styrkor som försöker slå ut det ukrainska försvaret”.

William Shabas, professor i internationell rätt vid Middlesex universitet i London vill inte säga att den ukrainska militären är direkt ansvariga för de civila dödsfallen i landet – men påpekar ändå att Ukrainas armé genom att positionera sig i tätbebyggda områden sätter civilbefolkningen i fara. Denna uppfattning delas även av Richard Weir, forskare vid människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Om det finns militär utrustning där och (ryssarna) säger att de beskjuter den här militära utrustningen så undergräver det påståenden om att de avsiktligen attackerar civila mål och civila personer.

Kan bryta mot krigets lagar

Utrikeskorrespondenten konstaterar också att Washington Posts journalister med egna ögon under den senaste månaden sett hur ukrainska pansarskott, luftvärnskanoner och pansarvagnar placeras nära flerfamiljshus och hur tungt beväpnad ukrainsk militär syns på Kievs gator och torg.

Ljudet av utgående raketer och artilleri kan höras ständigt i i huvudstaden Kiev”.

Richard Weir betonar att den ukrainska militären har ett ansvar utifrån internationell lag att avlägsna sin utrustning och sina soldater från områden som befolkas av civila och om detta inte går så är det den civila befolkningen som måste förflyttas bort från striderna.

– Om de inte gör det är det ett brott mot krigets lagar eftersom vad de gör är att sätta civila i fara eftersom all militär utrustning är legitima mål.

Den ukrainska militärledningen förkastar dock det resonemanget och menar att man har all rätt att försvara sina städer och att man strider efter principen om ”totalförsvar” – vilket innebär att frivilligsoldater har laglig rätt att skydda sina hem – även i civila miljöer. Vidare menar man att internationella krigslagar inte gäller för kriget i Ukraina eftersom Putins mål är att ”förstöra den ukrainska nationen” och att det inte går att försvara Kiev och andra städer utan att riskera att civila kommer till skada.

Mänskliga sköldar

Raghavan pekar dock vidare på hur beväpnad ukrainsk militär i Kiev stationerat sig vid lägenhetskomplex, kontor, tunnelbanestationer och butiker och hur man placerat ut minor i huvudstaden i syfte att stoppa ryska pansarvagnar.

Även om professor William Shabas understryker att Ryssland naturligtvis inte har rätt att döda civila, även om de befinner sig i närheten av militära mål och att man kan komma att ställas inför rätta för detta, så riktar han mycket skarp kritik mot Ukrainas militära strategi.

– Ukraina kan inte använda civila kvarter som mänskliga sköldar.

Säkerhetsexperter har också noterat hur det ukrainska luftvärnet är så centrerat i den centrala huvudstaden att när de skjutit ner ryska missiler eller drönare så har delar av dessa vid flera tillfällen regnat ner över civila bostadsområden. I ett annat fall dödades åtta människor vid en rysk attack mot ett shoppingcenter där ukrainska pansarvagnar och andra militärfordon posterats. Det är inte bara de ryska missilerna som oroar civilbefolkningen utan även det faktum att tunga vapen avfyras från deras egna bostadsområden.

– Det är otäckt. Det händer tre eller fyra gånger om dagen, kommenterar Ludmilia Kramerenko och tillägger att hon hoppas att kriget snart är över.

 

 

I en fältvideo som publicerats av den ryska statskanalen RT framkommer hur ryska trupper bekämpar ukrainska Azovbataljonens styrkor som positionerat sig i och befäst civila lägenhetsbyggnader i Mariupol varifrån man beskjuter ryska mål.

Boende i området vittnar också om hur medlemmar i Azov ofta tvingar sig in i lägenhetshusen och stationerar sig där och hur de antingen kör ut de som bor där eller helt enkelt skjuter ihjäl dem.

– Nationalisterna delade upp sig i grupper med cirka 10 personer i varje och positionerade sig i bostadshus. De kom hit på natten, säger en boende i Mariupol som också hävdar att byggnader som beskjutits med tungt ryskt artilleri är sådana som ockuperats av Azov.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hockeylegendaren Ovechkin tillagd på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:55
– av Redaktionen
Alexander Ovechkin är en uttalad anhängare av Rysslands president Vladimir Putin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ryske hockeylegendaren Alexander Ovechkin, som nyligen blev den främste målskytten i NHL:s historia, har lagts till på Ukrainas ökända ”fiendelista” på webbplatsen Mirotvorets (Fredsskaparen).

Mirotvorets är en databas som publicerar personuppgifter om individer som påstås hota Ukrainas säkerhet, men har av människorättsgrupper fördömts och beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som listats där kort efter har lönnmördats eller avlidit under oklara omständigheter.

Enligt Mirotvorets har Washington Capitals-stjärnan Ovechkin inkluderats för att han påstås ha arbetat med att försöka ”rentvå Rysslands rykte” inför omvärlden genom sitt deltagande i internationella idrottsevenemang, samt för att ha rättfärdigat ”aggressionen mot Ukraina inför en utländsk publik”.

Den 39-årige forwarden anklagas även för att ha ”avsiktligt överträtt” Ukrainas gräns, vilket sannolikt syftar på hans semester på Krimhalvön 2015 – ett år efter att regionen genom en folkomröstning röstade för att återförenas med Ryssland.

– Det är nu lättare att hitta personer som inte finns med i Mirotvorets-databasen, så det finns egentligen inget att diskutera, kommenterade Kremls talesman Dmitrij Peskov det hela.

Grundade ”Putin Team”

Den ryska parlamentsledamoten och OS-guldmedaljören i skridsko från 2006, Svetlana Zhurova, uttryckte i nyhetskanalen VseProSport förvåning över att Ovechkins namn lades till först nu.

– Det är märkligt att de inte lade till Ovechkin i Mirotvorets tidigare. Alex startade Putin Team (en rörelse till stöd för Vladimir Putins kandidatur i presidentvalet 2018), och bara det borde ha räckt för att han skulle hamna på listan.

Zhurova tillade att hon inte tror att listningen får några större konsekvenser för Ovechkin:

– Han kommer inte att möta några begränsningar i vardagen eller problem med att resa in i USA – där han spelar för NHL-laget Washington Capitals.

Kopplas till flera lönnmord

I april gjorde Ovechkin sitt 895:e mål i NHL:s grundserie och passerade därmed Wayne Gretzkys tidigare rekord på 894 mål. Sedan dess har han utökat målskörden ytterligare, och står nu på totalt 897 mål.

Ovechkins kontrakt med Washington Capitals gäller till sommaren 2026. Tidigare i år har han nämnt att han överväger att återvända till ryska Dynamo Moskva – klubben där hans professionella karriär en gång tog sin början.

Webbplatsen Mirotvorets har av kritiker beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som förekommit där senare har mördats. Yulia Gorbunova, seniorforskare vid Human Rights Watch, varnar för att listan utgör en konkret livsfara för de personer som finns med på den. I april 2015 publicerade webbplatsen  exempelvis hemadresserna till den ukrainske författaren Oles Buzina och den tidigare parlamentsledamoten Oleg Kalasjnikov – bara dagar innan båda dödades i separata attentat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 11:22
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
uppdaterad Idag 21:01 publicerad 9 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Zelenskyj gav Putin anledning att bomba Ukraina sönder och samman

Kriget i Ukraina

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
Bilder från ukrainska drönarattacker mot ryska flygbaser och delar av landets kärnvapenbombarflyg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump har uttryckt stark kritik mot Ukrainas senaste drönarattacker mot ryska långdistansbombplan. Enligt Trump har dessa attacker gett Ryssland giltig anledning att slå tillbaka med full kraft och drastiskt ökat risken för upptrappning av konflikten.

I uttalanden till journalister under fredagen kommenterade Trump de ukrainska attackerna mot ryska flygbaser som huserar strategiska bombplan med kärnvapenkapacitet. Han menade att dessa attacker, tillsammans med sabotage mot ryska järnvägar, har gett Moskva skäl att trappa upp sina militära insatser.

”De gav Putin en anledning att gå in och bomba skiten ur dem i natt”, sade Trump. ”Det var något jag inte gillade med det. När jag såg det sa jag: ’Nu kör det igång … nu kommer det att bli ett anfall’.”

Trumps kommentarer kom efter att Ryssland genomfört omfattande missilattacker mot ukrainska mål natten till fredag, som vedergällning mot vad Moskva kallar ”terrorhandlingar” från Kievs sida.

Putins varning i samtal med Trump

Enligt uppgifter diskuterade Rysslands president Vladimir Putin attackerna i ett telefonsamtal med Trump på onsdagen. Putin ska då ha varnat för att Moskvas oundvikliga svar är berättigat.

Det ryska försvarsdepartementet uppgav att fredagsnattens angrepp riktades mot mål kopplade till Ukrainas försvarsindustri, inklusive ”konstruktionsbyråer, företag involverade i produktion och reparation av Ukrainas vapen och militär utrustning, verkstäder för montering av attackdrönare, flygträningscenter samt vapenförråd”.

 

Anklagelser om sabotage mot fredssamtal

Moskva har anklagat Kiev för att trappa upp sina attacker i ett försök att underminera de USA-stödda fredssamtalen. Ryssland har också hävdat att Trump får ”filtrerad” information om konflikten från personer som driver på Washington att stödja Ukraina.

Situationen fortsätter att vara spänd, med risk för ytterligare eskalering om inte diplomatiska lösningar kan nås.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.