Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ryska myndigheter har sprängt en liga som specialiserat sig på handel med spädbarn i norra Kaukasus.
Polisen grep en 62-årig kvinna i den regionala huvudstaden i Tjetjenien när hon försökte sälja en nyfödd pojke för ca 110 000 kronor.
Kvinnan hade också sålt en 18 månader gammal flicka till en hemlig polis tidigare i år.
Enligt ryska medier bestod ringen av 12 personer, varav några arbetade på ett sjukhus i Dagestan och försökte skaffa fram bebisar för försäljning till ryssar och utländska köpare.
Människorättsgrupper anklagar myndigheterna i norra Kaukasus regioner, som sträcker sig ifrån Svarta havet till Kaspiska havet, för att inte upprätthålla mänskliga rättigheter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ett offentligt bråk har blossat upp mellan techmiljardären Elon Musk och USA:s president Donald Trump. Det som började med Musks kritik mot Trumps budgetförslag har eskalerat till allvarliga anklagelser om Trumps inblandning i Epstein-utredningen och hot om att avsluta statliga kontrakt med Musks företag.
Konflikten inleddes när Musk offentligt kritiserade Trumps budgetförslag och kallade det en ”vidrig styggelse” full av onödigt slöseri.
”Jag står bara inte ut med det längre. Denna massiva, upprörande, fläskfyllda kongressutgiftsproposition är en vidrig styggelse”, skrev han på X under tisdagen.
Kritiken markerade ett avsteg från den tidigare nära relationen mellan de två, där Musk bland annat har fungerat som rådgivare till Vita huset och lett Department of Government Efficiency (DOGE).
Trump svarade på kritiken under en pressträff med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, och uttryckte besvikelse över Musk.
– Jag är besviken på honom. Jag har hjälpt Elon mycket och jag tror att han saknar Vita huset, sa Trump. Han fortsatte på sin plattform Truth Social:
”Elon var ’utmattad’, jag bad honom att gå, jag tog bort hans EV-mandat som tvingade alla att köpa elbilar som ingen annan ville ha (vilket han visste i flera månader att jag skulle göra!), och han blev helt GALEN!”.
Musk eskalerar
Musk gick till motangrepp genom att anklaga Trump för att vara del av Epstein-utredningen. I ett inlägg på X skrev han:
”Dags att släppa den riktigt stora bomben: Donald Trump finns med i Epsteinutredningen. Det är den verkliga anledningen till att den ännu inte offentliggjorts”.
Time to drop the really big bomb:@realDonaldTrump is in the Epstein files. That is the real reason they have not been made public.
Bråket har fått konkreta konsekvenser. Teslas aktiekurs sjönk efter den offentliga dispytens eskalering, och det finns nu osäkerhet kring SpaceX:s statliga kontrakt. Trump har hotat att avsluta dessa och skrev på Truth Social:
”Den enklaste vägen att spara pengar i vår budget – miljarder och åter miljarder dollar – är att avsluta Elons statliga subventioner och kontrakt”.
Som svar meddelade Musk att SpaceX kommer att avveckla sitt Dragon-rymdskepp, som levererar förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.
In light of the President’s statement about cancellation of my government contracts, @SpaceX will begin decommissioning its Dragon spacecraft immediately pic.twitter.com/NG9sijjkgW
Rapporter gör gällande att situationen har lett till krismöten i Vita huset, där både Musks och Trumps team arbetar för att hantera konflikten. Bakgrunden till Musks budgetkritik tros delvis bero på frustration över uteblivna fördelar från Trumpadministrationen, enligt vissa källor.
Hur detta offentliga bråk kommer att påverka relationen mellan Musk och Trump, samt deras respektive verksamheter, återstår att se medan situationen utvecklas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En ny rapport förutspår att vita britter kommer att utgöra en minoritet i Storbritannien redan inom fyra decennier.
Genom att analysera migration, födelsetal och dödlighet fram till seklets slut konstaterar forskare att andelen vita britter kan minska från dagens 73 procent till 57 procent år 2050 – och falla under 50 procent år 2063.
Bakom forskningen står professor Matt Goodwin vid Buckingham University. Enligt analysen kan andelen vita britter sjunka så långt som till 33,7 procent vid seklets slut.
Samtidigt väntas andelen utlandsfödda och andra generationens invandrare stiga från under 20 procent till 33,5 procent inom de kommande 25 åren. År 2100 beräknas sex av tio invånare i Storbritannien antingen vara födda utomlands eller ha minst en invandrad förälder. Den muslimska befolkningen, som idag utgör cirka sju procent, förväntas växa till 11,2 procent inom 25 år och uppgå till 19,2 procent vid sekelskiftet.
Professor Goodwin, även hedersprofessor vid Kent University, betonar att forskningen bygger på data från brittiska statistikmyndigheten ONS och 2022 års folkräkning. Han menar att prognoserna väcker ”djupa frågor om Storbritanniens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.
Enligt honom riskerar utvecklingen att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politisk opposition” bland väljare som förespråkar minskad invandring för att bevara ”symbolerna, traditionerna, kulturen och levnadssätten hos den traditionella majoritetsgruppen”.
”En ö av främlingar”
– Deras oro kommer att behöva erkännas, respekteras och hanteras om Storbritannien ska undvika avsevärd politisk turbulens och polarisering under de kommande åren och decennierna, understryker han.
Rapporten publiceras i kölvattnet av rekordhög nettoinvandring uppgående till 906 000 under den påstått konservativa Toryregeringens styre 2023. Samtidigt har Labour i juni presenterat en vitbok med förslag om att begränsa migranters rätt att bo, arbeta och studera i landet – men många är skeptiska till att politikerna verkligen har en vilja att stoppa, eller ens bromsa massmigrationen.
– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar, betonar forskaren.
Redan i folkräkningen 2022 framkom det att vita redan har blivit en minoritet i stora brittiska städer som London och Birmingham. Just London har de senaste 10 åren också styrts av den brittisk-pakistanske borgmästaren Sadiq Khan – som själv är mycket positivt inställd till massinvandring från tredje världen.
– Mångfalden är vår huvudstads största styrka, slog han fast för några år sedan, i samband med att han uttryckte besvikelse över att denna mångfald inte hyllades tillräckligt helhjärtat – och att många av Londons gator och offentliga platser fortfarande bar namn med koppling till kolonialtiden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Stödet för Israel kollapsar i Västeuropa. En ny mätning visar rekordlågt förtroende och växande vrede mot den israeliska invasionen av Gaza.
Efter att vapenvilan i Gaza kollapsat har Israel meddelat planer på att ta kontroll över tre fjärdedelar av det palestinska området under de kommande månaderna. Den senaste tiden har allt fler röster också larmat om att det är just ett folkmord som pågår, och att de israeliska planerna syftar till att helt och permanent tömma Gaza på palestinier – för att därefter själva kunna ta kontroll över området.
Samtidigt visar en ny undersökning från YouGov EuroTrack att stödet för Israel i Västeuropa har sjunkit till rekordlåga nivåer sedan markinvasionen och bombningarna av Gaza inleddes.
Undersökningen, som omfattar Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, visar en kraftig nedgång i opinionen gentemot Israel. Nettofavorabiliteten – skillnaden mellan positiva och negativa omdömen – har nått sina lägsta nivåer sedan mätningarna inleddes:
• Tyskland: -44
• Frankrike: -48
• Danmark: -54
Västeuropéernas sympatier för Israel minskar i snabb takt. Foto: faksimil/Yougov
Även i Italien (-52) och Spanien (-55) ligger siffrorna på rekordlåga eller delade bottennivåer jämfört med tidigare mätningar. Endast 13–21 procent av de tillfrågade i något av länderna har en positiv syn på Israel, medan 63–70 procent uppger en negativ uppfattning.
Få västeuropéer stödjer Israels agerande
Stödet för Israels invasion av Gaza är svagt. Endast 6–16 procent av respondenterna i de sex länderna anser att ”Israel gjorde rätt i att skicka trupper till Gaza och har generellt svarat proportionerligt på Hamas attacker”. Det innebär en marginell nedgång jämfört med motsvarande mätning i oktober förra året.
En minoritet anser att Israel svar har varit proportionerligt. Foto: faksimil/Yougov
Även uppfattningen om att Israels attacker skulle vara motiverade har försvagats:
• Frankrike, Tyskland, Danmark: 24–25 procent anser fortfarande att Israels agerande kan motiveras.
• Storbritannien: 18 procent
• Italien: 9 procent (lägst)
Samtidigt anser endast 5–9 procent att Hamas ursprungliga attacker i slutet av 2023 var motiverade.
Sympatier skiftar mot Palestina
Stödet för Israel har minskat markant. Endast 7–18 procent uppger idag att de sympatiserar mest med den israeliska sidan – vilket är den lägsta eller delat lägsta noteringen i fem av sex länder sedan Hamas attacker.
Däremot sympatiserar mellan 18 och 33 procent mer med den palestinska sidan. I det annars mycket pro-israeliska Tyskland är stödet för respektive sida nu närapå jämnt fördelat: 17 procent för Israel, 18 procent för Palestina.
Idag sympatiserar betydligt fler européer med palestinierna. Foto: faksimil/Yougov
Förtroendet för en varaktig fred i Mellanöstern är också lågt bland européerna. Endast 15–29 procent tror att båda sidor kommer att kunna lägga sina motsättningar åt sidan inom det kommande decenniet.
Mest optimistiska är fransmännen, där 29 procent tror på en fredlig lösning, medan danskarna är mest pessimistiska med endast 15 procent. Tron på fred har minskat med 4–10 procentenheter i samtliga länder.
Enligt bedömare visar undersökningen tydligt hur opinionen i Västeuropa har svängt sedan Hamas attacker i oktober 2023.
Kritiken mot Israels övergrepp och krigsförbrytelser i Gaza ökar kraftigt i många länder, medan sympatierna för Israel tycks minska i takt med allt fler övergrepp och fall av grovt våld mot civila uppdagas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
EU:s tidigare chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, riktar skarp kritik mot kommissionsordförande Ursula von der Leyen i en ny bok. Han anklagar henne för att ha lett EU-kommissionen i en ”auktoritär riktning” under de senaste sex åren.
Barnier menar att von der Leyen strävar efter att ”bestämma allt” själv och varnar för en utveckling där makten i unionen glider allt längre bort från medborgarna.
Boken, Vad jag har lärt mig av er, släpptes i onsdags och skildrar Barniers tid i Bryssel samt hans korta period som Frankrikes premiärminister.
Enligt fransmannen har von der Leyen under sin tid som kommissionsordförande gjort stora ansträngningar för att centralisera makten inom EU och säkerställa att hon själv får maximalt inflytande.
– Man lyssnar inte tillräckligt. Man lyssnar inte tillräckligt på folket, konstaterar han i en intervju med Politico.
Barnier anser att kommissionens ledamöter under von der Leyens styre alltmer agerar som ”superteknokrater” snarare än som politiska företrädare. Han lyfter fram överregleringar och de långsamma framstegen med att integrera EU:s kapitalmarknader som exempel på vad han ser som stora misslyckanden.
Sköts åt sidan
Trots att både Barnier och von der Leyen tillhör den liberalkonservativa partigruppen EPP har deras relation varit spänd, inte minst under slutfasen av Brexitförhandlingarna 2020. Enligt Barnier blev han åsidosatt av von der Leyen när samtalen med Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson gick in i sitt slutskede.
– Jag trodde det skulle vara normalt, efter det arbete jag hade gjort, att vara vid hennes sida under de sista timmarna. Men så var det inte, sa han.
Han beskriver även hur von der Leyen enligt honom var villig att offra europeiska fiskares intressen för att nå ett handelsavtal med Storbritannien. Fiske blev, enligt Barnier, ”en sekundär, kanske till och med marginell” fråga för henne. För att skydda fiskerättigheterna uppger han att han tvingades få Frankrikes president Emmanuel Macron att hota med veto om inte en uppgörelse nåddes.
Osannolik presidentkandidat
Barnier skriver också att von der Leyen helt ignorerade hans avgång från kommissionen 2021.
– Uppenbarligen har vi inte samma syn på arbete och mänskliga relationer.
Michel Barnier är mest känd i Bryssel för sitt arbete med Brexit och sitt återkommande slagord ”klockan tickar”. Han var premiärminister i Frankrike i endast tre månader – den kortaste mandatperioden i modern tid. Med bokens lansering har hans namn börjat nämnas i fransk press som en möjlig, om än osannolik, kandidat i presidentvalet 2027.
En talesman för EU-kommissionen har avböjt att kommentera anklagelserna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
