Annons:

Mali överger franska som officiellt språk

Uppdaterad juli 29, 2023, Publicerad juli 27, 2023
– av Redaktionen
Demonstration i Malis huvudstad Bamako mot fransk militär närvaro.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I en vändning som markerar ett steg bort från landets koloniala förflutna, har Mali meddelat att de ska överge franskan som sitt officiella språk. Detta innebär att landet kommer att övergå till att använda sina inhemska språk, inklusive bambara, som talas av majoriteten av befolkningen.

Denna vändning följer en tioårsperiod av surnande relationer mellan Mali och Frankrike, dess tidigare koloniala makt, som tog vid när Frankrike på Malis begäran sände en styrka på 1700 soldater till Mali 2013. Syftet var att bekämpa "väpnade icke statliga aktörer", i första hand jihadister. Operationen utvidgades senare till fem Sahel-länder under namnet Operation Barkhane.

Förbindelserna mellan länderna försämrades emellertid kraftigt i samband med två militärkupper i Mali, den senaste i maj 2021. I början av 2022, efter omfattande protester och diplomatiska spänningar, bekräftade den franske presidenten Emmanuel Macron att de franska trupperna skulle dras tillbaka från Mali.

Malis beslut att överge franska som officiellt språk tolkas som en del av landets strävan efter större självständighet och nationell identitet. Hur denna förändring kommer att implementeras och vilken effekt den kommer att ha på Malis utbildningssystem och internationella relationer är ännu oklart.

Annons:

Mali, beläget i Västafrika, är ett land rikt på historia och kultur, känt för sina tidiga civilisationer och roll som centrum för transsaharisk handel. Landet var en fransk koloni från sent 1800-tal till sin självständighet 1960, vilket har lämnat djupa spår i landets språk och infrastruktur.

Malis ekonomi är starkt beroende av jordbruk, med över 80% av befolkningen engagerad i jordbruk och fiske. Landet är också den tredje största producenten av guld i Afrika.

Kulturellt sett är Mali känt för sin rika musiktradition, med artister som Ali Farka Touré och Salif Keita, och dess historiska städer Timbuktu och Djenné, kända för sina imponerande lerbyggnader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Republikaner kräver att Bidens benådningar ogiltigförklaras

Publicerad Idag 10:52
– av Markus Andersson
Joe Biden
Ett republikanskt utskott vill nu ogiltigförklara flera av Bidens presidentbeslut och drar slutsatsen att hans stab missbrukade den automatiserade signeringsapparaten.

Ett utskott lett av republikaner i den amerikanska representanthuset anklagar Joe Bidens närmaste krets för att medvetet ha dolt den tidigare presidentens mentala försämring under hans tid i Vita huset.

I en rapport som presenterades på tisdagen ifrågasätts även legitimiteten hos ett antal presidentbeslut, däribland benådningar, med hänvisning till påstått missbruk av den så kallade autopen – en apparat som automatiskt reproducerar presidentens signatur.

Rapporten, som bär den talande titeln The Biden Autopen Presidency: Decline, Delusion, and Deception in the White House, lades fram av House Committee on Oversight and Government Reform under ledning av representanten James Comer.

Enligt utskottet gjorde Bidens "inre krets av lojala medarbetare försök att vilseleda nationen" när det gällde presidentens "minskande mentala och fysiska förmåga" och kongressledamöterna är övertygade om att det rör sig om en systematisk mörkläggning.

Annons:

Utskottet riktar också skarp kritik mot hur presidentens personal ska ha hanterat den automatiserade signeringsapparaten.

"När president Biden försämrades missbrukade hans personal autopen och en slapp kommandokedja för att genomföra verkställande åtgärder som saknar all dokumentation om huruvida de faktiskt godkändes", står det att läsa i rapporten.

Särskilt kritiska är lagstiftarna mot "benådningsåtgärder som vidtogs under de sista dagarna av Bidens presidentskap", vilka berörde dömda våldsförbrytare.

Med hänvisning till dessa omständigheter drar kommittén en långtgående slutsats: "Utskottet betraktar alla verkställande åtgärder som signerats med autopen som ogiltiga, såvida de inte åtföljs av korrekt, motsvarande, samtidigt skriftligt godkännande som kan spåras tillbaka till presidentens eget samtycke".

Läkare åberopade rätten att tiga

Kommittén uppmanar nu District of Columbia Board of Medicine att granska Bidens läkare, Dr. Kevin O'Connor. Bakgrunden är att O'Connor åberopade sin rätt enligt det femte tillägget i den amerikanska konstitutionen – rätten att inte behöva vittna mot sig själv – när han tillfrågades om han beordrats att ljuga om den tidigare presidentens hälsotillstånd.

Vidare rekommenderar utskottet att justitiedepartementet inleder utredningar mot flera andra högt uppsatta medlemmar av Bidens administration.

En talesperson för Biden avfärdar rapportens slutsatser och försäkrade att "det inte förekom någon konspiration, ingen mörkläggning och inget oegentligt agerande".

President Donald Trump anklagade i maj sin företrädares ledande medarbetare för att ha begått "förräderi på högsta nivå" genom att ha utfört obehöriga åtgärder med hjälp av Bidens autopen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 12:32
– av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet: Docka av Netanyahu hängd offentligt

Situationen vid Gazaremsan

Publicerad oktober 27, 2025
– av Jan Sundstedt
Den från en kran hängda dockan föreställande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

I en kontroversiell demonstration i staden Trabzon i norra Turkiet har en docka föreställande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hängts från en kran, vilket har väckt starka reaktioner både inom Turkiet och internationellt.

Den 26 oktober genomförde en grupp turkiska aktivister en offentlig protest i Trabzon, där de hängde upp en docka föreställande Benjamin Netanyahu i en byggkran. Dockan var försedd med en skylt där det stod "Dödsstraff för Netanyahu."

Enligt uppgifter från Israels utrikesdepartement (Israel MFA) ska en turkisk akademiker vid namn Dr Kamal Sa'lam, en föreläsare vid ett regionalt universitet, ha initierat aktionen.

Kamal Sa'lam uppger att det var en protest mot "kränkningen av rätten till liv för kvinnor, barn och oskyldiga medborgare i Gaza. Världen kan inte förbli tyst inför detta brott. Detta är en symbolisk uppmaning – de verkliga rättegångarna bör äga rum i internationella domstolar."

Annons:

En statligt ägd turkisk institution ska enligt samma uppgifter ha bistått vid framställningen av dockan.

Aktionen har fått internationell uppmärksamhet och fördöms av Israeliska myndigheter, som kallar händelsen för en "uppvigling till hat och våld". Man påpekar att en sådan handling inte bör tolereras i en civiliserad värld.

Aktionen ökar spänningarna

Protesten sker mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Israel och Hamas i Gaza, där Turkiet har varit en uttalad kritiker av Israels militära operationer.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har upprepade gånger anklagat Israel för att begå folkmord i Gaza och har uttryckt starkt stöd för palestinierna.

Det är för närvarande oklart om den turkiska regeringen kommer att vidta några åtgärder mot de ansvariga bakom aktionen.

Händelsen belyser de djupa klyftorna mellan Israel och Turkiet, som tidigare varit allierade men nu befinner sig på motsatta sidor i flera regionala frågor, inklusive konflikten i Gaza och stabiliteten i Syrien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Milei firar stor seger – lovar fortsatta reformer

Uppdaterad oktober 27, 2025, Publicerad oktober 27, 2025
– av Redaktionen
Milei under valrallyt 2023.

Argentinas anarkokapitalistiskt orienterade president Javier Milei och hans parti La Libertad Avanza (LLA) vann en överraskande stor seger i söndagens mellanval och lovar nu att driva igenom ytterligare reformer för att krympa staten och avreglera ekonomin.

Mileis parti fick 40,7 procent av rösterna till kongressen, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare mandat. LLA vann enligt preliminära siffror 101 platser i underhuset, upp från 37, och 20 platser i senaten, upp från sex. Slutlig sammanställning av rösterna väntas senare i veckan.

Vid valvakan i Buenos Aires firade hundratals anhängare med jubel, kramar och tårar.

— Idag nådde vi en vändpunkt. Idag börjar byggandet av ett storslaget Argentina, sade 55-årige Milei till sina anhängare. Han lovade ett fortsatt reformarbete och spådde att kongressen nu skulle bli "den mest reforminriktade i Argentinas historia".

Annons:

USA:s president Donald Trump, som har god relation med Milei, gratulerade och kallade stödet för "väldigt starkt".

— Det var en stor seger i Argentina. Jag gav honom ett väldigt starkt stöd, sade Trump om Mileis seger.

Oppositionen reagerar

Det traditionella Peronistpartiet, som styrt stora delar av Argentinas efterkrigshistoria, hamnade på andra plats med 31,7 procent. Axel Kicillof, guvernör i Buenos Airesprovinsen och Mileis politiska motståndare, menade att det krävs extra insatser för att skydda medborgarna.

"Milei har fel om han firar detta valresultat där sex av tio argentinska väljare sagt att de inte stöder hans modell," skrev Kicillof på X.

Valdeltagandet var 67,9 procent, den lägsta på fyrtio år, och visar på väljarnas utbredda missnöje med hela den politiska klassen.

Reformagenda och ekonomisk oro

Milei har sedan tillträdet i december 2023 genomfört omfattande reformer: tiotusentals offentliga jobb har försvunnit, offentliga byggprojekt har frysts och utgifter för hälsa, utbildning och pensioner har minskats. Förutom nedskärningar i offentliga utgifter har han drivit igenom en omfattande avreglering.

Reformerna har initialt lett till ökad fattigdom, men har samtidigt sänkt inflationen med två tredjedelar, även om tillväxten och konsumtionen har minskat.

Den argentinska peson har varit under press och USA har flera gånger intervenierat för att stabilisera valutamarknaden. Inför valet fanns spekulationer om en eventuell valutadepreciering, men ekonomiminister Luis Caputo avfärdade detta på valdagen.

Många väljare stödde Milei trots kritik mot hans ledarskap och korruptionsskandaler i hans inre krets. Pensionären Adriana Cotoneo, 69 år, förklarade:

— Jag röstade på Mileis parti inte för att jag tror det är det bästa alternativet, utan för att jag vet vem jag vill ha bort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.