Annons:

Löpande uppdateringar om Ukraina – krigets andra vecka

Kriget i Ukraina

Uppdaterad mars 14, 2022, Publicerad mars 11, 2022
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nya Dagbladet har upphört med uppdateringarna av denna löpande artikel och återgår preliminärt till normal nyhetsrapportering.

 


Lördag 12 mars


14:14

Det kan komma över 200 000 flyktingar från Ukraina till Sverige fram till halvårsskiftet, enligt Migrationsverket.
Hittills har 5 200 flyktingar från Ukraina registrerats sedan de kommit till Sverige, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket. som understryker att den verkliga siffran är mycket högre, rapporterar SVT.

Annons:

Fredag 11 mars


23:18

Facebook kommer tillfälligt att tillåta inlägg som uppmanar till våld mot ryssar, rapporterar Reuters.

 

21:55

”Idag ser vi en stark enighet inom EU kring att isolera Ryssland. Vi har redan tagit beslut om omfattande stöd till Ukraina och vi har antagit EU:s hårdaste sanktionsbeslut någonsin.
Nu träffar jag EU:s stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike under två dagar och tar arbetet vidare. Vi har flera utmaningar framför oss och det är nu EU:s sammanhållning kommer att prövas på riktigt.
Vi vet att motsanktioner från Ryssland kommer att drabba Sverige och EU, men ännu inte hur och med vilken kraft. Den ryska politiska ledningen hoppas på en splittring inom EU. Det ska vi inte ge dem. Vi måste fortsätta stå starka och eniga i vår solidaritet med Ukraina”, skriver statsminister Magdalena Andersson på Facebook.

https://twitter.com/SwedishPM/status/1501984958868606976?cxt=HHwWgMC-tZfXj9gpAAAA

 

 

16:35

Kärnkraftverket i Tjernobyl har åter ström – det meddelar Rysslands vice energiminister Yevgeny Grabchak, enligt Interfax.

Vitryska specialister ska ha kallats in och återställt elförsörjningen till verket som idag kontrolleras av ryska styrkor.

16:25

Attacken mot barnsjukhuset i Mariupol under gårdagen har fördömts av en lång rad länder i väst. Enligt ukrainska myndigheter dog minst tre personer och minst 17 skadades under attacken och Spaniens och Storbritanniens premiärministrar anklagar nu Ryssland för att begå krigsbrott.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdar dock att det rör sig om ett ukrainskt propagandatrick och att sjukhuset sedan en tid tillbaka tömts på patienter och vid tidpunkten för attacken istället fungerat som en bas för ukrainska militanta nationalister från Azovbataljonen.

– Det här är inte första gången vi har hört patetiskt gråtande om påstådda förbrytelser begångna av den ryska militären. Hos mötet med FN:s säkerhetsråd presenterade vår delegation fakta som visar att sjukhusen sedan länge ockuperats av Azovbataljonen och andra radikala element.

15:16

Den svenska Försvarsmakten håller just nu pressträff om läget i Ukraina. Man menar bland annat att hotet mot Sverige har ökat under de senaste två veckorna och att kriget i Ukraina på olika sätt kommer att få stora konsekvenser för Sverige och svenskarna. Däremot ser man ingen ”oväntad militär aktivitet” i det svenska närområdet.

Representanter för Försvarsmakten bekräftar också att det ännu inte finns någon konkret plan för hur de ökade anslagen till försvarsbudgeten ska fördelas eller hur pengarna rent praktiskt ska användas. Även den militära underrättelsetjänsten MUST meddelar att man har stärkt sin beredskap på grund av kriget och att det föreligger en förhöjd risk för påverkansoperationer riktade mot Sverige.

15:04

Under torsdagens pressträff tillkännagav den svenska regeringen att man vill skjuta till betydligt mer pengar till den svenska försvarsbudgeten på grund av ”det försämrade säkerhetsläget i Europa.”

– Det här är en markering mot omvärlden, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringen vill höja anslagen till Försvarsmakten från 1,3 till 2 procent av BNP och det hela ska enligt statsminister Magdalena Andersson ske ”så fort det är praktiskt möjligt”.

– Många människor kommer att påverkas, vi måste alla nu ställa in oss på att vi ska göra vår del av att stärka Sverige. Vi kommer att få se mer av det svenska försvaret under de kommande åren från norr till söder över hela vårt land, säger hon.

14:40

Andrey Turchak, högt uppsatt politiker inom det ryska regeringspartiet Förenade Ryssland är starkt kritisk till att ett stort antal utländska företag stängt ner sina fabriker och butiker i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Han kallar företagens agerande för ett ”krig mot ryska medborgare” och föreslår nu att man helt enkelt går in och nationaliserar företagen och fabrikerna – alltså att den ryska staten tar över ägandet och driften.

Förenade Ryssland föreslår nationalisering av produktionsanläggningar tillhörande de företag som har annonserat att de lämnar och lägger ner verksamheten i Ryssland under den särskilda operationen i Ukraina”, skriver han i ett uttalande och medger att det är en ”extrem åtgärd” – men att den är nödvändig.

Vi kommer inte att tolerera att bli huggna i ryggen, och vi kommer att försvara vårt folk. Det här är ett verkligt krig, inte mot Ryssland, utan mot våra medborgare”, fortsätter han.

14:00

Ryssland kommer inte göra någonting för att försöka övertala EU-länder att fortsätta köpa rysk olja, säger landets utrikesminister Sergej Lavrov enligt ryska Interfax.

– Vi kommer att ha andra marknader – de existerar redan, förklarade ministern.

Det har tidigare i olika politiska och massmediala sammanhang diskuterats huruvida Kina kommer att utnyttja sanktionerna mot Ryssland genom att köpa på sig mycket stora mängder olja till låga priser.

13:50

Ukrainska myndigheter uppger att strömförsörjningen till kärnkraftverket Tjernobyl har brutits och landets statliga energibolag hävdar att verkets kylsystem kan gå sönder och att radioaktiv strålning kan läcka ut.

FN:s atomenergiorgan IAEA menar dock att ingenting tyder på att avbrottet orsakat någon ”kritisk inverkan på säkerheten.”

Enligt ukrainska källor ska en ledning ha skadats under de pågående striderna och under omständigheterna ska det vara svårt att genomföra reparationer.

Jan Hanberg vid svenska Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att det inte finns några akuta risker med att strömtillförseln har brutits.

– Temperaturen kommer att stiga utan eltillförsel men det rör sig om mycket långsamma förlopp, säger han till Expressen.

13:35

Sveriges statsminister Magdalena Andersson förklarade under en presskonferens i tisdags att en svensk ansökan om Nato-medlemskap i dagsläget skulle ”destabilisera den här delen av Europa och öka spänningarna”.

Däremot berättar hon att man i samtal med USA:s och Finlands presidenter har beslutat att försvarssamarbetet länderna emellan ska stärkas.

Statsministern meddelar också att även om flyktingarna från Ukraina ska fördelas ”solidariskt inom EU” så förbereder sig Sverige att ta emot ett stort antal människor.

Det har också framkommit att flera tunga socialdemokratiska debattörer försökt påverka partiet att backa från sitt motstånd att gå med i Nato men att Socialdemokraterna hittills hållit fast vid linjen att Sverige ska stå utanför militäralliansen.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg.

13:20

Om sanktionerna mot rysk olja fortsätter så kommer det att resultera i ”katastrofala” konsekvenser, enligt Rysslands vicepresident Aleksandr Novak. Den ryske makthavaren hävdade under månaden att det skulle leda till priser på cirka 300 dollar per fat och att det heller inte är möjligt för Europa att på kort sikt hitta andra oljekällor eller alternativa lösningar än de som Ryssland erbjuder.

– Det kommer att ta över ett år och kommer att bli mycket dyrare för de europeiska konsumenterna, sade Novak under ett tal.

 


Måndag 7 mars


 

17:12

Alliansfrihet inskrivet i den ukrainska konstitutionen för att säkra Ukrainas neutralitet och ett erkännande av Donetsk och Lugansk som självständiga stater och att erkänna Krim som ryskt territorium. Det erbjuder nu Ryssland i utbyte mot att upphöra med sin militära operation.

Enligt Reuters bekräftar Rysslands utrikespolitiske talesman Dmitrij Peskov erbjudandet.

De ska göra tillägg till konstitutionen enligt vilka Ukraina avvisar alla ambitioner att gå in i något block.

Vi har även talat om att de ska erkänna Krim som ryskt territorium och att de behöver erkänna Donetsk och Lugansk som självständiga stater. Det är allt. Den militära operationen skulle upphöra ögonblickligen.

Den första grundförutsättningen, säger Peskov, är att den ukrainska militären upphör med all aktivitet.

 

08:12

Matbrist i Ukraina – inför exportförbud

Tolv dagar efter att kriget påbörjades håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina.

Landet beslutar därför att stoppa export av vissa matvaror, kött, socker, råg, bovete, havre, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan fågel, ägg, olja, vete och majs fortsatt exporteras, för detta krävs dock ett särskilt tillstånd

 


Söndag 6 mars



06:00

Svenska Pen, svensk ideell organisation för skribenter, varnar för ett ”vi-och-dom-tänkande”

Det är utmärkt med hårda sanktioner mot Ryssland, men omvärlden bör inte rikta in sig på det ryska civilsamhället”, skriver Svenska Pens ordförande Jesper Bengtsson i en debattartikel i Aftonbladet.

Det finns ingen poäng i att blockera ryska filmer och filmare som själva arbetar för att hävda sin yttrandefrihet, hårt pressade av de stränga ryska medielagarna och förföljelsen av alla oliktänkande”, fortsätter han.

 


Lördag 5 mars


 

23:41

Kortföretagen Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland.

Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av, säger VD:n för Visa, Alfred Kelly.

Ryska banken SberBank säger däremot att betalkorten Visa och Mastercard, som utfärdats genom dem, inte kommer att påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters.

22:31

Internetleverantören Cogent har stängt av tjänster till Ryssland.

17:02

Elon Musks Starlink kommer inte att blockera ryska medier via Starlink.

Starlink har tillfrågats av några regeringar (inte Ukrainas) att blockera ryska nyhetsmedier. Det kommer vi inte att göra såvida vi inte hotas med pistol”, skriver han på Twitter.

16:00

De blodiga bilder och filmer av tillfångatagna och dödade, främst ryska soldater, från kriget som cirkulerar online kan bryta mot Genèvekonventionen, enligt experter.

12:09

SD säger ja till EU:s planer på att ta emot ett stort antal flyktingar från Ukraina. Det säger SD:s utrikespolitiske talesman Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

Det följer rimlighetens linje, säger Aron Emilsson.

08:24

Elon Musk: ”Hatar att säga det, men vi behöver mer olja”.

Musk säger att det behövs mer produktion av fossila bränslen omedelbart, även om det påverkar hans egna företag Tesla negativt så kan inte hållbara energilösningar kompensera för rysk olje- och gasexport.

 


Fredag 4 mars


 

21:25

Ryssland blockerar Twitter och Facebook efter Putins nya lag som gör det olagligt att sprida ”fake news” kring den ryska militären. Maxstraffet uppgår till 15 års fängelse för sådant brott.

15:27

331 civila har dött i kriget, 19 av dem är barn, enligt FN:s senaste siffror. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som missiler eller artilleri.

15:12

USA:s ambassad i Ukraina skriver i ett uttalande på Twitter att attacken mot Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja är ett krigsbrott.

FN:s säkerhetsråd kommer att ha ett extrainsatt möte klockan 17:30 svensk tid.

14.04

SD öppnar för svenskt medlemskap i Nato.

Är det så att indikationerna stämmer – att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap – så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

09:05

Begäran om att stänga av ryska toppdomäner har fått avslag från organisationen Icann. Anledningen till begäran enligt ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov är att förhindra propaganda och desinformation.

Icanns svenske vd Göran Marby skriver i ett svar till Fedorov att internet är ett decentraliserat system och att ingen aktör har förmågan att kontrollera eller stänga av det.

07.40

Rysk militär har tagit över Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja. Det utbröt även en brand i närheten under natten, branden kunde släckas vid 06-tiden och inga uppgifter om förhöjd radioaktivitet har rapporterats.

 


Torsdag 3 mars


 

19:16

I förhandlingarna i regionen Brest i Vitryssland har Ukraina och Ryssland enats om att införa “humanitära korridorer” för civila.

Dessutom har man kommit överens om ett eldupphör i samband med evakueringen av civila, enligt en ukrainsk talesman. Den ukrainske presidentrådgivaren Mychailo Podoljak är dock besviken över resultatet.

De resultat som vi behöver har inte uppnåtts”, skriver han på Twitter.

 

 

17:12

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger på en pressträff på torsdagen att man är villiga till förhandlingar med Kiev från ryskt håll, men att man samtidigt ser sig tvungna att fortsätta militäroperationen i Ukraina.

Samtidigt kommer han med hårda utspel mot västmakterna.

Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa, säger Lavrov.

Han uttrycker också en oro över en ovilja att föra dialog från västligt håll och att hela situationen på grund av detta riskerar att eskalera till ett kärnvapenkrig.

17:00

Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odessa i Ukraina, rapporterar Reuters. Rederiet vittnar om att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän uppges ha tagit sig upp i livbåtar och fyra saknas.

16:48

Den amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield hävdade under natten att Ryssland hotar att invadera både Sverige och Finland – ett utspel som får kritik av flera experter, rapporterar Ekot.

Trots att Magdalena Anderssons S-regering beslutat att leverera vapen och materiel till konflikten är en invasion från Rysslands sida ändå inte trolig, menar överstelöjtnanten Joakim Paasikivi.

Min uppfattning är att det är ett stormaktsspel.

Jan Hallenberg på Utrikespolitiska Institutet sågar uttalandet som överdrivet, slarvigt och svepande i en kommentar till Schibsted-tidningen Aftonbladet. Även Malena Britz vid Försvarshögskolan är på samma linje.

– Att Putin skulle kunna attackera halva Västeuropa är fullständigt befängt. Det här är onödig krigsretorik där man vill ha Sverige på sin sida och visa hur illa ryssarna beter sig, säger Hallenberg.

 

Uppdateringar från krigets första vecka finns att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 15, 2025
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA – den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med Tomahawks till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 13, 2025
– av Jan Sundstedt
Tomahawk Block IV kryssningsmissil

USA:s president Donald Trump säger att Ukraina kan få långdistansrobotarna Tomahawk om kriget inte får en lösning. Han medger att vapentillförseln skulle utgöra ”ett nytt aggressivt steg” mot Ryssland.

President Donald Trump meddelade under ett framträdande på söndagen att han är beredd att föra frågan om leverans av Tomahawk-missiler till Ukraina i diskussion med Rysslands president Vladimir Putin, om kriget inte avslutas inom en nära framtid.

Om det här kriget inte kommer att lösas, kommer jag att skicka Tomahawks, sade Trump till reportrar ombord på Air Force One, enligt uppgifter från Associated Press.

Han betonade samtidigt att han skulle vilja förstå vad Ukraina avser göra med vapnen, för att undvika en oönskad upptrappning i kriget.

Annons:

I likhet med Trump själv har dock flera källor uttryckt reservation inför en faktisk leverans. Reuters rapporterar att det är osannolikt att USA kommer att skicka Tomahawks till Ukraina, eftersom befintliga lager redan är öronmärkta för flottan och andra militära syften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge önskat Tomahawk-missiler av USA. Montage. Foto: IAEA, Matt Johnson/Right Cheer/CC BY 2.0

Kan träffa mål långt in i Ryssland

Tomahawk-missiler har en uppskattad räckvidd på omkring 2 500 km (1 550 miles), vilket skulle ge Ukraina kapacitet att slå mot mål långt inne i Ryssland – inklusive Moskva – om leveranserna blir verklighet.

Vissa kritiker och analytiker ifrågasätter dock hur mycket ett sådant vapen skulle kunna påverka konflikten på marken. Enligt rapporter är Trumps närmaste rådgivare skeptiska till att Tomahawk-missiler skulle förändra stridsdynamiken avsevärt.

Kreml varnar nu kraftfullt för konsekvenser om Tomahawks levereras till Ukraina. Ryska representanter hävdar att en sådan handling skulle trappa upp konflikten dramatiskt och bädda för ett nytt kapitel i kriget.

Ryssland menar vidare att ukrainska styrkor inte skulle kunna hantera ett sådant sofistikerat system utan direkt amerikanskt deltagande.

Tidigare uttalanden från Vladimir Putin har också pekat på att leverans av sådana vapen skulle innebära ett ”kvalitativt nytt stadium” i konflikten.

Retoriken mellan Vladimir Putin och Donald Trump alltmer ansträngd. Foto: USA:s försvarsdepartement

Trump: ”Fattat ett slags beslut”

Trump har tidigare antytt att han ”fattat ett slags beslut” kring leverans av Tomahawks, men att han vill ha mer information om vad Ukraina faktiskt planerar att göra med dem. Han har också framhållit att vapnen inte skulle skickas direkt av USA till Ukraina, utan snarare via Nato-alliansen.

Om en överenskommelse träffas och vapnen verkligen levereras, återstår svåra tekniska, organisatoriska och diplomatiska utmaningar att lösa.

Ukraina skulle behöva operativ kapacitet, träning, målvalssystem och stöd för att hantera långräckviddig offensiv förmåga.

Hotet om att beväpna Ukraina med Tomahawks markerar en tydlig förändring i retoriken från Trump-administrationen och en ökad beredskap att använda krigets tyngsta symboler i diplomatisk press.

Mellan orden och verkligheten står logistiska begränsningar och politiska farhågor – inte minst från Moskva.

Om beslutet väl fattas – och vapnen levereras – kan vi stå inför en ny upptrappning i konflikten där riskerna för direkt konfrontation mellan stormakterna kan bli verklighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islamistledare övervakades av Säpo – nu hyllad drönarspecialist i Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 8, 2025
– av Isac Boman
Viktor Gaziev är tydlig med att han aldrig hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning.

Säpo såg honom som ett så farligt hot att han hölls under daglig uppsikt. Men i juni 2023 försvann Viktor Gaziev – och nu har han hittats i Ukraina där han blivit hyllad drönarexpert, fått utmärkelser och träffat president Zelenskyj.

Själv uppger han att svenska myndigheter pressade honom att åka ner till kriget och eskorterade honom dit.

Viktor Gaziev var en av de så kallade sex imamerna som 2019 klassades som ett allvarligt hot mot rikets säkerhet. Regeringen beslutade att utvisa honom, men utvisningen verkställdes aldrig – Gaziev bedömdes riskera tortyr och förföljelse i sitt hemland Ryssland.

Istället hölls den radikale islamisten under omfattande övervakning med daglig anmälningsplikt hos polisen. Tills han plötsligt var borta.

Annons:

Statstelevisionen SVT:s Uppdrag granskning har nu spårat upp honom – inte i Sverige, utan som drönarspecialist i den ukrainska armén.

Pressades att åka till kriget

Hur hamnade en internationellt efterlyst person utan resehandlingar och med daglig anmälningsplikt på Gävle polisstation i Ukraina?

Själv beskriver Gaziev det som resultatet av påtryckningar från Säkerhetspolisen. Han hävdar att Säpo arrangerade ett enskilt möte med hans exfru och uppmanade henne att övertala honom att åka. Lockelsen skulle ha varit ett löfte om att myndigheten inte skulle hindra hennes ansökan om svenskt medborgarskap.

Flera andra personer som klassats som säkerhetshot bekräftar för Uppdrag granskning att de fått liknande förslag om att bege sig till Ukraina.

Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik Hallström tillbakavisar dock uppgifterna helt: ”Vi bedriver inte den typ av verksamhet som påstås här”, hävdar han och fortsätter:

— Vi föreslår inte eller försöker förmå någon att resa till ett visst ställe. Allra minst till krigets Ukraina.

Must-kontakt planerade resan

I chattkonversationer som Uppdrag granskning har tagit del av framgår hur resan till Ukraina planerades i detalj. En person som identifierar sig som svensk soldat diskuterar flygbiljetter till Polen och vilken gränsövergång de ska använda. Gaziev hävdar att personen arbetar för MUST, Sveriges militära underrättelsetjänst.

I chatten skickar Gaziev sina bankuppgifter och visar upp militär utrustning han köpt inför kriget. Enligt Gaziev var det hans kontaktperson på Säkerhetspolisen som gav honom kontakten till MUST.

— De har pratat med militärtjänsten i Polen. Det var en man och en kvinna som flög med mig till Warszawa utan dokument, utan pass, bara svenskt körkort.

MUST har inte velat kommentera uppgifterna överhuvudtaget.

Ukrainskt befäl bekräftar svensk inblandning

Murad Zumzo, befäl i den ukrainska armén, ger dock en helt annan bild än Säpo. Han berättar att han talade i telefon med en svensk person som matchade namnet i chatten – och att svensken hade en central roll i att få Gaziev till Ukraina.

— Han tog ju kontakt och tog honom till polsk-ukrainska gränsen. Jag skickade dit två av mina killar. Svenskarna och polackerna överlämnade honom, säger Zumzo.

Viktor Gaziev är tydlig med att han inte hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning och han tog Säpos påstådda löfte om medborgarskap till exfrun på stort allvar.

Men idag anser han att han blivit manipulerad – exfrun fick avslag på sin medborgarskapsansökan med hänvisning till uppgifter från just Säkerhetspolisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

”Inte en enkelriktad väg”

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att ”fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen”.

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad ”drönarmur” längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.