Annons:

Löpande uppdateringar om Ukraina – krigets andra vecka

Kriget i Ukraina

Uppdaterad mars 13, 2022, Publicerad mars 11, 2022 – av Redaktionen

Nya Dagbladet har upphört med uppdateringarna av denna löpande artikel och återgår preliminärt till normal nyhetsrapportering.

 


Lördag 12 mars


14:14

Det kan komma över 200 000 flyktingar från Ukraina till Sverige fram till halvårsskiftet, enligt Migrationsverket.
Hittills har 5 200 flyktingar från Ukraina registrerats sedan de kommit till Sverige, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket. som understryker att den verkliga siffran är mycket högre, rapporterar SVT.

Annons:

Fredag 11 mars


23:18

Facebook kommer tillfälligt att tillåta inlägg som uppmanar till våld mot ryssar, rapporterar Reuters.

 

21:55

"Idag ser vi en stark enighet inom EU kring att isolera Ryssland. Vi har redan tagit beslut om omfattande stöd till Ukraina och vi har antagit EU:s hårdaste sanktionsbeslut någonsin.
Nu träffar jag EU:s stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike under två dagar och tar arbetet vidare. Vi har flera utmaningar framför oss och det är nu EU:s sammanhållning kommer att prövas på riktigt.
Vi vet att motsanktioner från Ryssland kommer att drabba Sverige och EU, men ännu inte hur och med vilken kraft. Den ryska politiska ledningen hoppas på en splittring inom EU. Det ska vi inte ge dem. Vi måste fortsätta stå starka och eniga i vår solidaritet med Ukraina", skriver statsminister Magdalena Andersson på Facebook.

https://twitter.com/SwedishPM/status/1501984958868606976?cxt=HHwWgMC-tZfXj9gpAAAA

 

 

16:35

Kärnkraftverket i Tjernobyl har åter ström – det meddelar Rysslands vice energiminister Yevgeny Grabchak, enligt Interfax.

Vitryska specialister ska ha kallats in och återställt elförsörjningen till verket som idag kontrolleras av ryska styrkor.

16:25

Attacken mot barnsjukhuset i Mariupol under gårdagen har fördömts av en lång rad länder i väst. Enligt ukrainska myndigheter dog minst tre personer och minst 17 skadades under attacken och Spaniens och Storbritanniens premiärministrar anklagar nu Ryssland för att begå krigsbrott.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdar dock att det rör sig om ett ukrainskt propagandatrick och att sjukhuset sedan en tid tillbaka tömts på patienter och vid tidpunkten för attacken istället fungerat som en bas för ukrainska militanta nationalister från Azovbataljonen.

– Det här är inte första gången vi har hört patetiskt gråtande om påstådda förbrytelser begångna av den ryska militären. Hos mötet med FN:s säkerhetsråd presenterade vår delegation fakta som visar att sjukhusen sedan länge ockuperats av Azovbataljonen och andra radikala element.

15:16

Den svenska Försvarsmakten håller just nu pressträff om läget i Ukraina. Man menar bland annat att hotet mot Sverige har ökat under de senaste två veckorna och att kriget i Ukraina på olika sätt kommer att få stora konsekvenser för Sverige och svenskarna. Däremot ser man ingen ”oväntad militär aktivitet” i det svenska närområdet.

Representanter för Försvarsmakten bekräftar också att det ännu inte finns någon konkret plan för hur de ökade anslagen till försvarsbudgeten ska fördelas eller hur pengarna rent praktiskt ska användas. Även den militära underrättelsetjänsten MUST meddelar att man har stärkt sin beredskap på grund av kriget och att det föreligger en förhöjd risk för påverkansoperationer riktade mot Sverige.

15:04

Under torsdagens pressträff tillkännagav den svenska regeringen att man vill skjuta till betydligt mer pengar till den svenska försvarsbudgeten på grund av ”det försämrade säkerhetsläget i Europa.”

– Det här är en markering mot omvärlden, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringen vill höja anslagen till Försvarsmakten från 1,3 till 2 procent av BNP och det hela ska enligt statsminister Magdalena Andersson ske ”så fort det är praktiskt möjligt”.

– Många människor kommer att påverkas, vi måste alla nu ställa in oss på att vi ska göra vår del av att stärka Sverige. Vi kommer att få se mer av det svenska försvaret under de kommande åren från norr till söder över hela vårt land, säger hon.

14:40

Andrey Turchak, högt uppsatt politiker inom det ryska regeringspartiet Förenade Ryssland är starkt kritisk till att ett stort antal utländska företag stängt ner sina fabriker och butiker i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Han kallar företagens agerande för ett ”krig mot ryska medborgare” och föreslår nu att man helt enkelt går in och nationaliserar företagen och fabrikerna – alltså att den ryska staten tar över ägandet och driften.

Förenade Ryssland föreslår nationalisering av produktionsanläggningar tillhörande de företag som har annonserat att de lämnar och lägger ner verksamheten i Ryssland under den särskilda operationen i Ukraina”, skriver han i ett uttalande och medger att det är en ”extrem åtgärd” – men att den är nödvändig.

Vi kommer inte att tolerera att bli huggna i ryggen, och vi kommer att försvara vårt folk. Det här är ett verkligt krig, inte mot Ryssland, utan mot våra medborgare”, fortsätter han.

14:00

Ryssland kommer inte göra någonting för att försöka övertala EU-länder att fortsätta köpa rysk olja, säger landets utrikesminister Sergej Lavrov enligt ryska Interfax.

– Vi kommer att ha andra marknader – de existerar redan, förklarade ministern.

Det har tidigare i olika politiska och massmediala sammanhang diskuterats huruvida Kina kommer att utnyttja sanktionerna mot Ryssland genom att köpa på sig mycket stora mängder olja till låga priser.

13:50

Ukrainska myndigheter uppger att strömförsörjningen till kärnkraftverket Tjernobyl har brutits och landets statliga energibolag hävdar att verkets kylsystem kan gå sönder och att radioaktiv strålning kan läcka ut.

FN:s atomenergiorgan IAEA menar dock att ingenting tyder på att avbrottet orsakat någon ”kritisk inverkan på säkerheten.”

Enligt ukrainska källor ska en ledning ha skadats under de pågående striderna och under omständigheterna ska det vara svårt att genomföra reparationer.

Jan Hanberg vid svenska Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att det inte finns några akuta risker med att strömtillförseln har brutits.

– Temperaturen kommer att stiga utan eltillförsel men det rör sig om mycket långsamma förlopp, säger han till Expressen.

13:35

Sveriges statsminister Magdalena Andersson förklarade under en presskonferens i tisdags att en svensk ansökan om Nato-medlemskap i dagsläget skulle ”destabilisera den här delen av Europa och öka spänningarna”.

Däremot berättar hon att man i samtal med USA:s och Finlands presidenter har beslutat att försvarssamarbetet länderna emellan ska stärkas.

Statsministern meddelar också att även om flyktingarna från Ukraina ska fördelas ”solidariskt inom EU” så förbereder sig Sverige att ta emot ett stort antal människor.

Det har också framkommit att flera tunga socialdemokratiska debattörer försökt påverka partiet att backa från sitt motstånd att gå med i Nato men att Socialdemokraterna hittills hållit fast vid linjen att Sverige ska stå utanför militäralliansen.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg.

13:20

Om sanktionerna mot rysk olja fortsätter så kommer det att resultera i ”katastrofala” konsekvenser, enligt Rysslands vicepresident Aleksandr Novak. Den ryske makthavaren hävdade under månaden att det skulle leda till priser på cirka 300 dollar per fat och att det heller inte är möjligt för Europa att på kort sikt hitta andra oljekällor eller alternativa lösningar än de som Ryssland erbjuder.

– Det kommer att ta över ett år och kommer att bli mycket dyrare för de europeiska konsumenterna, sade Novak under ett tal.

 


Måndag 7 mars


 

17:12

Alliansfrihet inskrivet i den ukrainska konstitutionen för att säkra Ukrainas neutralitet och ett erkännande av Donetsk och Lugansk som självständiga stater och att erkänna Krim som ryskt territorium. Det erbjuder nu Ryssland i utbyte mot att upphöra med sin militära operation.

Enligt Reuters bekräftar Rysslands utrikespolitiske talesman Dmitrij Peskov erbjudandet.

De ska göra tillägg till konstitutionen enligt vilka Ukraina avvisar alla ambitioner att gå in i något block.

Vi har även talat om att de ska erkänna Krim som ryskt territorium och att de behöver erkänna Donetsk och Lugansk som självständiga stater. Det är allt. Den militära operationen skulle upphöra ögonblickligen.

Den första grundförutsättningen, säger Peskov, är att den ukrainska militären upphör med all aktivitet.

 

08:12

Matbrist i Ukraina - inför exportförbud

Tolv dagar efter att kriget påbörjades håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina.

Landet beslutar därför att stoppa export av vissa matvaror, kött, socker, råg, bovete, havre, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan fågel, ägg, olja, vete och majs fortsatt exporteras, för detta krävs dock ett särskilt tillstånd

 


Söndag 6 mars



06:00

Svenska Pen, svensk ideell organisation för skribenter, varnar för ett "vi-och-dom-tänkande"

"Det är utmärkt med hårda sanktioner mot Ryssland, men omvärlden bör inte rikta in sig på det ryska civilsamhället", skriver Svenska Pens ordförande Jesper Bengtsson i en debattartikel i Aftonbladet.

Det finns ingen poäng i att blockera ryska filmer och filmare som själva arbetar för att hävda sin yttrandefrihet, hårt pressade av de stränga ryska medielagarna och förföljelsen av alla oliktänkande”, fortsätter han.

 


Lördag 5 mars


 

23:41

Kortföretagen Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland.

Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av, säger VD:n för Visa, Alfred Kelly.

Ryska banken SberBank säger däremot att betalkorten Visa och Mastercard, som utfärdats genom dem, inte kommer att påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters.

22:31

Internetleverantören Cogent har stängt av tjänster till Ryssland.

17:02

Elon Musks Starlink kommer inte att blockera ryska medier via Starlink.

Starlink har tillfrågats av några regeringar (inte Ukrainas) att blockera ryska nyhetsmedier. Det kommer vi inte att göra såvida vi inte hotas med pistol”, skriver han på Twitter.

16:00

De blodiga bilder och filmer av tillfångatagna och dödade, främst ryska soldater, från kriget som cirkulerar online kan bryta mot Genèvekonventionen, enligt experter.

12:09

SD säger ja till EU:s planer på att ta emot ett stort antal flyktingar från Ukraina. Det säger SD:s utrikespolitiske talesman Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

Det följer rimlighetens linje, säger Aron Emilsson.

08:24

Elon Musk: "Hatar att säga det, men vi behöver mer olja".

Musk säger att det behövs mer produktion av fossila bränslen omedelbart, även om det påverkar hans egna företag Tesla negativt så kan inte hållbara energilösningar kompensera för rysk olje- och gasexport.

 


Fredag 4 mars


 

21:25

Ryssland blockerar Twitter och Facebook efter Putins nya lag som gör det olagligt att sprida "fake news" kring den ryska militären. Maxstraffet uppgår till 15 års fängelse för sådant brott.

15:27

331 civila har dött i kriget, 19 av dem är barn, enligt FN:s senaste siffror. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som missiler eller artilleri.

15:12

USA:s ambassad i Ukraina skriver i ett uttalande på Twitter att attacken mot Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja är ett krigsbrott.

FN:s säkerhetsråd kommer att ha ett extrainsatt möte klockan 17:30 svensk tid.

14.04

SD öppnar för svenskt medlemskap i Nato.

Är det så att indikationerna stämmer – att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap – så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

09:05

Begäran om att stänga av ryska toppdomäner har fått avslag från organisationen Icann. Anledningen till begäran enligt ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov är att förhindra propaganda och desinformation.

Icanns svenske vd Göran Marby skriver i ett svar till Fedorov att internet är ett decentraliserat system och att ingen aktör har förmågan att kontrollera eller stänga av det.

07.40

Rysk militär har tagit över Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja. Det utbröt även en brand i närheten under natten, branden kunde släckas vid 06-tiden och inga uppgifter om förhöjd radioaktivitet har rapporterats.

 


Torsdag 3 mars


 

19:16

I förhandlingarna i regionen Brest i Vitryssland har Ukraina och Ryssland enats om att införa “humanitära korridorer” för civila.

Dessutom har man kommit överens om ett eldupphör i samband med evakueringen av civila, enligt en ukrainsk talesman. Den ukrainske presidentrådgivaren Mychailo Podoljak är dock besviken över resultatet.

De resultat som vi behöver har inte uppnåtts”, skriver han på Twitter.

 

 

17:12

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger på en pressträff på torsdagen att man är villiga till förhandlingar med Kiev från ryskt håll, men att man samtidigt ser sig tvungna att fortsätta militäroperationen i Ukraina.

Samtidigt kommer han med hårda utspel mot västmakterna.

Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa, säger Lavrov.

Han uttrycker också en oro över en ovilja att föra dialog från västligt håll och att hela situationen på grund av detta riskerar att eskalera till ett kärnvapenkrig.

17:00

Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odessa i Ukraina, rapporterar Reuters. Rederiet vittnar om att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän uppges ha tagit sig upp i livbåtar och fyra saknas.

16:48

Den amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield hävdade under natten att Ryssland hotar att invadera både Sverige och Finland – ett utspel som får kritik av flera experter, rapporterar Ekot.

Trots att Magdalena Anderssons S-regering beslutat att leverera vapen och materiel till konflikten är en invasion från Rysslands sida ändå inte trolig, menar överstelöjtnanten Joakim Paasikivi.

Min uppfattning är att det är ett stormaktsspel.

Jan Hallenberg på Utrikespolitiska Institutet sågar uttalandet som överdrivet, slarvigt och svepande i en kommentar till Schibsted-tidningen Aftonbladet. Även Malena Britz vid Försvarshögskolan är på samma linje.

– Att Putin skulle kunna attackera halva Västeuropa är fullständigt befängt. Det här är onödig krigsretorik där man vill ha Sverige på sin sida och visa hur illa ryssarna beter sig, säger Hallenberg.

 

Uppdateringar från krigets första vecka finns att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Miljonfiasko i Estlands vapenstöd till Ukraina – ministern lämnar

Kriget i Ukraina

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur talar med USA:s dåvarande försvarsminister Lloyd Austin.
Hanno Pevkur i möte med USA:s dåvarande försvarsminister Lloyd Austin 2022. Nu avgår han efter Estlands ammunitionsaffär.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur avgår efter en vapenaffär där omkring 70 miljoner euro betalades i förskott för artillerigranater till Ukraina. Pengarna gick till en leverantör utan tidigare erfarenhet av granatproduktion, medan leveranserna enligt estniska myndigheter varit ofullständiga och bristfälliga.

Affären rör det italienskregistrerade bolaget Datasel S.R.L., som ägs av det indiska företaget Neco Defence Munitions. Estlands statliga försvarsinvesteringscenter RKIK tecknade det första avtalet i augusti 2024 och förde då över 15 miljoner euro. I oktober följde ytterligare en förskottsbetalning på drygt 10 miljoner euro.

Trots förseningar och problem slöts ytterligare två avtal samma år. Förskotten växte därmed till omkring 70 miljoner euro. Enligt estniska public service-bolaget ERR hade varken Datasel eller dess ägare tidigare tillverkat granater. Grundläggande kontroll av leverantören tycks alltså inte ha följt med i den brådskande jakten på ammunition till kriget i Ukraina.

Delar av leveransen nådde ett mellanlager i ett europeiskt land, men RKIK bedömde den som ofullständig och av otillräcklig kvalitet. Estland avslutade avtalen och kräver tillbaka de förskottsbetalade pengarna i en rättslig tvist.

Tar politiskt ansvar

Pevkur meddelade den 2 september att han lämnar posten efter kritik mot försvarets och RKIK:s hantering. Han säger att han tar politiskt ansvar för verksamheten inom sitt departement, men förnekar personligt ansvar för upphandlingen.

Försvarsministern har sagt att han kände till avtalen men inte läste dem. Han har hänvisat till att upphandlingar och kontraktsförhandlingar hanteras av RKIK, medan ministern fattar det övergripande beslutet att stödja Ukraina militärt.

Den tidigare RKIK-chefen Magnus-Valdemar Saar har å sin sida uppgett att större beslut inte fattades utan försvarsdepartementets ledning. Pevkur har beskrivit affären som en högriskanskaffning i en situation där granater söktes via mellanhänder på en hårt pressad marknad.

EU-medel kan krävas tillbaka

En del av förskottsbetalningarna finansierades genom EU:s europeiska fredsfacilitet, som används för militärt stöd till Ukraina. EU-kommissionen granskar nu ärendet tillsammans med estniska myndigheter.

Kommissionens talesperson Christian Wigand har sagt att det ännu inte är klarlagt om Estland måste betala tillbaka medel till fonden. Pevkur hävdar att det inte bör uppstå någon kostnad för estniska skattebetalare om upphandlingen har genomförts med tillräcklig omsorg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad september 3, 2026, Publicerad september 3, 2026 – av Emil Fjellstedt
Skärmdump från en teknisk genomgång där en jetdriven drönare flyger över ett militärfordon
Skärmdump som visar en teknisk genomgång av den jetdrivna Geran-serien. Exakt drönarmodell kan inte fastställas enbart från bilden.

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 3, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Leipzig/Halle flygplats, ett obekräftat faksimil av den påstådda drönaren och Ulf Kristersson
Leipzig/Halle flygplats, en bild som påstås visa drönaren som hittades sent den 4 augusti samt Ulf Kristersson.

Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.

En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.

Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.

Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.

Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.

Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.

Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.

Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.

Ulf Kristersson pekar ut Ryssland

Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.

Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.

Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.

Ryssland tillbakavisar

Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.

President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.

Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.

Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland hotar slå mot brittiska militära anläggningar

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Maria Zakharova talar vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva.
Maria Zakharova framförde varningen vid det ryska utrikesdepartementets briefing i Moskva den 27 augusti 2026.

Ryssland varnar för att brittiska militära anläggningar och materiel kan angripas både i Ukraina och utanför landets gränser. Beskedet kommer efter att London godkänt överföring av hemlig Storm Shadow-teknik som ska möjliggöra robotproduktion på ukrainsk mark.

Varningen framfördes av det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova vid en pressträff i Moskva på torsdagen. Hon kopplade den direkt till ukrainska attacker mot ryskt territorium med brittiska vapen.

Vi har upprepade gånger varnat för att svaret på ukrainska attacker med brittiska vapen mot ryskt territorium kan riktas mot alla brittiska militära anläggningar och all brittisk materiel i Ukraina och utanför dess gränser, sade Zakharova.

Hon tillade att de som ligger bakom attacker mot ryska civila kommer att straffas och att även deras ”medhjälpare och anstiftare” kommer att möta följder. Vilka mål utanför Ukraina som kan bli aktuella preciserade hon inte.

Storbritannien lämnar ut hemlig robotteknik

Den brittiska regeringen meddelade den 24 augusti att vapentillverkaren MBDA får lämna ut sekretessbelagd information om brittiska komponenter i kryssningsroboten SCALP. Syftet är att Frankrike och Ukraina ska kunna upprätta lokala monteringslinjer i Ukraina.

SCALP är den franska versionen av den brittiska Storm Shadow och bygger på gemensam fransk-brittisk teknik. Den flygburna kryssningsroboten har en uppgiven räckvidd på omkring 560 kilometer och är konstruerad för att slå mot befästa mål på stort avstånd.

Storbritannien började leverera Storm Shadow till Ukraina 2023. Det nya beslutet går längre genom att ge Ukraina tillgång till kunskap och industriprocesser som kan göra landet mindre beroende av begränsade utländska leveranser.

Attacken mot Donetsk skärpte ordväxlingen

Zakharovas uttalande kom dagen efter en attack mot området kring köpcentret Donetsk City. Det ryska utrikesdepartementet uppger att anglo-franska Storm Shadow/SCALP-robotar användes och att åtta civila skadades, däribland två barn. Uppgifterna om vapentyp och skadeutfall kommer från rysk sida.

Ryssland betraktar Donetsk som en del av landet efter den omstridda annekteringen 2022, medan Ukraina och merparten av omvärlden ser området som ukrainskt territorium under rysk kontroll. Det är denna motsättning som också påverkar hur parterna beskriver attacker med västliga långdistansvapen.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har anklagat Storbritannien för att delta i kriget på Kievs sida. Enligt Peskov kartlägger ryska styrkor samtidigt platser i Ukraina där Storm Shadow och annan militär materiel kan komma att tillverkas.

Varnar för ”katastrofala konsekvenser”

Zakharova beskrev Storm Shadow-frågan som kärnan i Londons allt djupare inblandning i kriget. Hon uppmanade den brittiska befolkningen att tänka över vad hon kallade de ”oundvikliga, katastrofala konsekvenserna” av regeringens agerande.

Vi uppmanar också den brittiska ledningen att ännu en gång noggrant analysera situationen och omedelbart, beslutsamt och otvetydigt överge sin fientliga och aggressiva linje, sade hon.

London framställer tekniköverföringen som ett långsiktigt stöd till Ukrainas försvar. Moskva ser samma beslut som ytterligare ett steg mot direkt brittiskt deltagande. När Ukraina ges möjlighet att tillverka långdistansrobotar på egen mark skärps därför också den ryska varningen: brittiska vapen kan enligt Moskva följas av ryska angrepp mot brittiska mål.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.