Annons:

Löpande uppdateringar om Ukraina – krigets andra vecka

Kriget i Ukraina

Uppdaterad mars 13, 2022, Publicerad mars 11, 2022 – av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nya Dagbladet har upphört med uppdateringarna av denna löpande artikel och återgår preliminärt till normal nyhetsrapportering.

 


Lördag 12 mars


14:14

Det kan komma över 200 000 flyktingar från Ukraina till Sverige fram till halvårsskiftet, enligt Migrationsverket.
Hittills har 5 200 flyktingar från Ukraina registrerats sedan de kommit till Sverige, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket. som understryker att den verkliga siffran är mycket högre, rapporterar SVT.

Annons:

Fredag 11 mars


23:18

Facebook kommer tillfälligt att tillåta inlägg som uppmanar till våld mot ryssar, rapporterar Reuters.

 

21:55

"Idag ser vi en stark enighet inom EU kring att isolera Ryssland. Vi har redan tagit beslut om omfattande stöd till Ukraina och vi har antagit EU:s hårdaste sanktionsbeslut någonsin.
Nu träffar jag EU:s stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike under två dagar och tar arbetet vidare. Vi har flera utmaningar framför oss och det är nu EU:s sammanhållning kommer att prövas på riktigt.
Vi vet att motsanktioner från Ryssland kommer att drabba Sverige och EU, men ännu inte hur och med vilken kraft. Den ryska politiska ledningen hoppas på en splittring inom EU. Det ska vi inte ge dem. Vi måste fortsätta stå starka och eniga i vår solidaritet med Ukraina", skriver statsminister Magdalena Andersson på Facebook.

https://twitter.com/SwedishPM/status/1501984958868606976?cxt=HHwWgMC-tZfXj9gpAAAA

 

 

16:35

Kärnkraftverket i Tjernobyl har åter ström – det meddelar Rysslands vice energiminister Yevgeny Grabchak, enligt Interfax.

Vitryska specialister ska ha kallats in och återställt elförsörjningen till verket som idag kontrolleras av ryska styrkor.

16:25

Attacken mot barnsjukhuset i Mariupol under gårdagen har fördömts av en lång rad länder i väst. Enligt ukrainska myndigheter dog minst tre personer och minst 17 skadades under attacken och Spaniens och Storbritanniens premiärministrar anklagar nu Ryssland för att begå krigsbrott.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdar dock att det rör sig om ett ukrainskt propagandatrick och att sjukhuset sedan en tid tillbaka tömts på patienter och vid tidpunkten för attacken istället fungerat som en bas för ukrainska militanta nationalister från Azovbataljonen.

– Det här är inte första gången vi har hört patetiskt gråtande om påstådda förbrytelser begångna av den ryska militären. Hos mötet med FN:s säkerhetsråd presenterade vår delegation fakta som visar att sjukhusen sedan länge ockuperats av Azovbataljonen och andra radikala element.

15:16

Den svenska Försvarsmakten håller just nu pressträff om läget i Ukraina. Man menar bland annat att hotet mot Sverige har ökat under de senaste två veckorna och att kriget i Ukraina på olika sätt kommer att få stora konsekvenser för Sverige och svenskarna. Däremot ser man ingen ”oväntad militär aktivitet” i det svenska närområdet.

Representanter för Försvarsmakten bekräftar också att det ännu inte finns någon konkret plan för hur de ökade anslagen till försvarsbudgeten ska fördelas eller hur pengarna rent praktiskt ska användas. Även den militära underrättelsetjänsten MUST meddelar att man har stärkt sin beredskap på grund av kriget och att det föreligger en förhöjd risk för påverkansoperationer riktade mot Sverige.

15:04

Under torsdagens pressträff tillkännagav den svenska regeringen att man vill skjuta till betydligt mer pengar till den svenska försvarsbudgeten på grund av ”det försämrade säkerhetsläget i Europa.”

– Det här är en markering mot omvärlden, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringen vill höja anslagen till Försvarsmakten från 1,3 till 2 procent av BNP och det hela ska enligt statsminister Magdalena Andersson ske ”så fort det är praktiskt möjligt”.

– Många människor kommer att påverkas, vi måste alla nu ställa in oss på att vi ska göra vår del av att stärka Sverige. Vi kommer att få se mer av det svenska försvaret under de kommande åren från norr till söder över hela vårt land, säger hon.

14:40

Andrey Turchak, högt uppsatt politiker inom det ryska regeringspartiet Förenade Ryssland är starkt kritisk till att ett stort antal utländska företag stängt ner sina fabriker och butiker i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Han kallar företagens agerande för ett ”krig mot ryska medborgare” och föreslår nu att man helt enkelt går in och nationaliserar företagen och fabrikerna – alltså att den ryska staten tar över ägandet och driften.

Förenade Ryssland föreslår nationalisering av produktionsanläggningar tillhörande de företag som har annonserat att de lämnar och lägger ner verksamheten i Ryssland under den särskilda operationen i Ukraina”, skriver han i ett uttalande och medger att det är en ”extrem åtgärd” – men att den är nödvändig.

Vi kommer inte att tolerera att bli huggna i ryggen, och vi kommer att försvara vårt folk. Det här är ett verkligt krig, inte mot Ryssland, utan mot våra medborgare”, fortsätter han.

14:00

Ryssland kommer inte göra någonting för att försöka övertala EU-länder att fortsätta köpa rysk olja, säger landets utrikesminister Sergej Lavrov enligt ryska Interfax.

– Vi kommer att ha andra marknader – de existerar redan, förklarade ministern.

Det har tidigare i olika politiska och massmediala sammanhang diskuterats huruvida Kina kommer att utnyttja sanktionerna mot Ryssland genom att köpa på sig mycket stora mängder olja till låga priser.

13:50

Ukrainska myndigheter uppger att strömförsörjningen till kärnkraftverket Tjernobyl har brutits och landets statliga energibolag hävdar att verkets kylsystem kan gå sönder och att radioaktiv strålning kan läcka ut.

FN:s atomenergiorgan IAEA menar dock att ingenting tyder på att avbrottet orsakat någon ”kritisk inverkan på säkerheten.”

Enligt ukrainska källor ska en ledning ha skadats under de pågående striderna och under omständigheterna ska det vara svårt att genomföra reparationer.

Jan Hanberg vid svenska Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att det inte finns några akuta risker med att strömtillförseln har brutits.

– Temperaturen kommer att stiga utan eltillförsel men det rör sig om mycket långsamma förlopp, säger han till Expressen.

13:35

Sveriges statsminister Magdalena Andersson förklarade under en presskonferens i tisdags att en svensk ansökan om Nato-medlemskap i dagsläget skulle ”destabilisera den här delen av Europa och öka spänningarna”.

Däremot berättar hon att man i samtal med USA:s och Finlands presidenter har beslutat att försvarssamarbetet länderna emellan ska stärkas.

Statsministern meddelar också att även om flyktingarna från Ukraina ska fördelas ”solidariskt inom EU” så förbereder sig Sverige att ta emot ett stort antal människor.

Det har också framkommit att flera tunga socialdemokratiska debattörer försökt påverka partiet att backa från sitt motstånd att gå med i Nato men att Socialdemokraterna hittills hållit fast vid linjen att Sverige ska stå utanför militäralliansen.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg.

13:20

Om sanktionerna mot rysk olja fortsätter så kommer det att resultera i ”katastrofala” konsekvenser, enligt Rysslands vicepresident Aleksandr Novak. Den ryske makthavaren hävdade under månaden att det skulle leda till priser på cirka 300 dollar per fat och att det heller inte är möjligt för Europa att på kort sikt hitta andra oljekällor eller alternativa lösningar än de som Ryssland erbjuder.

– Det kommer att ta över ett år och kommer att bli mycket dyrare för de europeiska konsumenterna, sade Novak under ett tal.

 


Måndag 7 mars


 

17:12

Alliansfrihet inskrivet i den ukrainska konstitutionen för att säkra Ukrainas neutralitet och ett erkännande av Donetsk och Lugansk som självständiga stater och att erkänna Krim som ryskt territorium. Det erbjuder nu Ryssland i utbyte mot att upphöra med sin militära operation.

Enligt Reuters bekräftar Rysslands utrikespolitiske talesman Dmitrij Peskov erbjudandet.

De ska göra tillägg till konstitutionen enligt vilka Ukraina avvisar alla ambitioner att gå in i något block.

Vi har även talat om att de ska erkänna Krim som ryskt territorium och att de behöver erkänna Donetsk och Lugansk som självständiga stater. Det är allt. Den militära operationen skulle upphöra ögonblickligen.

Den första grundförutsättningen, säger Peskov, är att den ukrainska militären upphör med all aktivitet.

 

08:12

Matbrist i Ukraina - inför exportförbud

Tolv dagar efter att kriget påbörjades håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina.

Landet beslutar därför att stoppa export av vissa matvaror, kött, socker, råg, bovete, havre, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan fågel, ägg, olja, vete och majs fortsatt exporteras, för detta krävs dock ett särskilt tillstånd

 


Söndag 6 mars



06:00

Svenska Pen, svensk ideell organisation för skribenter, varnar för ett "vi-och-dom-tänkande"

"Det är utmärkt med hårda sanktioner mot Ryssland, men omvärlden bör inte rikta in sig på det ryska civilsamhället", skriver Svenska Pens ordförande Jesper Bengtsson i en debattartikel i Aftonbladet.

Det finns ingen poäng i att blockera ryska filmer och filmare som själva arbetar för att hävda sin yttrandefrihet, hårt pressade av de stränga ryska medielagarna och förföljelsen av alla oliktänkande”, fortsätter han.

 


Lördag 5 mars


 

23:41

Kortföretagen Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland.

Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av, säger VD:n för Visa, Alfred Kelly.

Ryska banken SberBank säger däremot att betalkorten Visa och Mastercard, som utfärdats genom dem, inte kommer att påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters.

22:31

Internetleverantören Cogent har stängt av tjänster till Ryssland.

17:02

Elon Musks Starlink kommer inte att blockera ryska medier via Starlink.

Starlink har tillfrågats av några regeringar (inte Ukrainas) att blockera ryska nyhetsmedier. Det kommer vi inte att göra såvida vi inte hotas med pistol”, skriver han på Twitter.

16:00

De blodiga bilder och filmer av tillfångatagna och dödade, främst ryska soldater, från kriget som cirkulerar online kan bryta mot Genèvekonventionen, enligt experter.

12:09

SD säger ja till EU:s planer på att ta emot ett stort antal flyktingar från Ukraina. Det säger SD:s utrikespolitiske talesman Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

Det följer rimlighetens linje, säger Aron Emilsson.

08:24

Elon Musk: "Hatar att säga det, men vi behöver mer olja".

Musk säger att det behövs mer produktion av fossila bränslen omedelbart, även om det påverkar hans egna företag Tesla negativt så kan inte hållbara energilösningar kompensera för rysk olje- och gasexport.

 


Fredag 4 mars


 

21:25

Ryssland blockerar Twitter och Facebook efter Putins nya lag som gör det olagligt att sprida "fake news" kring den ryska militären. Maxstraffet uppgår till 15 års fängelse för sådant brott.

15:27

331 civila har dött i kriget, 19 av dem är barn, enligt FN:s senaste siffror. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som missiler eller artilleri.

15:12

USA:s ambassad i Ukraina skriver i ett uttalande på Twitter att attacken mot Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja är ett krigsbrott.

FN:s säkerhetsråd kommer att ha ett extrainsatt möte klockan 17:30 svensk tid.

14.04

SD öppnar för svenskt medlemskap i Nato.

Är det så att indikationerna stämmer – att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap – så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

09:05

Begäran om att stänga av ryska toppdomäner har fått avslag från organisationen Icann. Anledningen till begäran enligt ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov är att förhindra propaganda och desinformation.

Icanns svenske vd Göran Marby skriver i ett svar till Fedorov att internet är ett decentraliserat system och att ingen aktör har förmågan att kontrollera eller stänga av det.

07.40

Rysk militär har tagit över Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja. Det utbröt även en brand i närheten under natten, branden kunde släckas vid 06-tiden och inga uppgifter om förhöjd radioaktivitet har rapporterats.

 


Torsdag 3 mars


 

19:16

I förhandlingarna i regionen Brest i Vitryssland har Ukraina och Ryssland enats om att införa “humanitära korridorer” för civila.

Dessutom har man kommit överens om ett eldupphör i samband med evakueringen av civila, enligt en ukrainsk talesman. Den ukrainske presidentrådgivaren Mychailo Podoljak är dock besviken över resultatet.

De resultat som vi behöver har inte uppnåtts”, skriver han på Twitter.

 

 

17:12

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger på en pressträff på torsdagen att man är villiga till förhandlingar med Kiev från ryskt håll, men att man samtidigt ser sig tvungna att fortsätta militäroperationen i Ukraina.

Samtidigt kommer han med hårda utspel mot västmakterna.

Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa, säger Lavrov.

Han uttrycker också en oro över en ovilja att föra dialog från västligt håll och att hela situationen på grund av detta riskerar att eskalera till ett kärnvapenkrig.

17:00

Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odessa i Ukraina, rapporterar Reuters. Rederiet vittnar om att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän uppges ha tagit sig upp i livbåtar och fyra saknas.

16:48

Den amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield hävdade under natten att Ryssland hotar att invadera både Sverige och Finland – ett utspel som får kritik av flera experter, rapporterar Ekot.

Trots att Magdalena Anderssons S-regering beslutat att leverera vapen och materiel till konflikten är en invasion från Rysslands sida ändå inte trolig, menar överstelöjtnanten Joakim Paasikivi.

Min uppfattning är att det är ett stormaktsspel.

Jan Hallenberg på Utrikespolitiska Institutet sågar uttalandet som överdrivet, slarvigt och svepande i en kommentar till Schibsted-tidningen Aftonbladet. Även Malena Britz vid Försvarshögskolan är på samma linje.

– Att Putin skulle kunna attackera halva Västeuropa är fullständigt befängt. Det här är onödig krigsretorik där man vill ha Sverige på sin sida och visa hur illa ryssarna beter sig, säger Hallenberg.

 

Uppdateringar från krigets första vecka finns att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 14:39 – av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:27 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland skickar Patriot-system – Ukraina vill ha fler

Kriget i Ukraina

Publicerad november 3, 2025 – av Isac Boman
Zelensky förbereder kontrakt för ytterligare 25 Patriot-system. Varje system kostar cirka en miljard dollar.

Ukraina har tagit emot ytterligare amerikanskt tillverkade Patriot-luftvärnssystem från Tyskland. Det bekräftade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen.

Den allt mer ifrågasatta och pressade presidenten har offentligt tackat Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-chefen Friedrich Merz för leveransen av nya amerikanska luftvärnssystem. Den tidigare uppgörelsen mellan länderna har nu verkställts, meddelade presidenten på söndagen.

"Våra överenskommelser har uppfyllts. Fler Patriot-system finns nu i Ukraina och tas i bruk", meddelade han.

Ukraina har under lång tid krävt mer avancerade vapen från sina västliga allierade, däribland Tomahawk-kryssningsrobotar och ytterligare Patriot-batterier. Enligt New York Times rapportering i maj ägde landet åtta Patriot-system, men endast sex av dessa var operativa.

Annons:

"Behövs fler system"

Zelenskyj var tydlig med att han vill ha ännu fler vapenleveranser framöver.

"Naturligtvis behövs fler system för att skydda viktiga infrastrukturobjekt och våra städer över hela Ukrainas territorium, och vi kommer att fortsätta arbeta för att få dem – inte bara på politisk nivå med stater och ledare utan även direkt med tillverkarna av alla nödvändiga luftvärnssystem och robotar till dem", fortsatte presidenten.

Rysslands försvarsdepartement uppger att man förstört omkring 40 Patriot-avfyrningsramper sedan 2023.

Nya kontrakt förbereds

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hittills avböjt att leverera Tomahawk-robotar till Ukraina, men har istället uppmanat Nato-länder att köpa amerikanska vapen åt Kievs räkning. Moskva har genomgående uppgett att inget utländskt stöd kommer att förändra situationen på slagfältet till Ukrainas fördel.

Förra månaden uppgav Zelenskyj att Ukraina och USA förbereder ett kontrakt för 25 Patriot-system. Han tillade att leveranserna kan ta flera år om inte EU-länder visar "god vilja" genom att prioritera Kiev eller överföra system de redan äger.

Med en kostnad på cirka en miljard dollar per system hoppas Ukraina kunna finansiera inköpen genom ett EU-lån som backas upp av frysta ryska tillgångar. Ryssland har å sin sida fördömt alla försök att konfiskera dess tillgångar som stöld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.