MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 13 september 2025

lördag 13 september 2025

Löpande uppdateringar om Ukraina – krigets andra vecka

Kriget i Ukraina

publicerad 11 mars 2022
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nya Dagbladet har upphört med uppdateringarna av denna löpande artikel och återgår preliminärt till normal nyhetsrapportering.

 


Lördag 12 mars


14:14

Det kan komma över 200 000 flyktingar från Ukraina till Sverige fram till halvårsskiftet, enligt Migrationsverket.
Hittills har 5 200 flyktingar från Ukraina registrerats sedan de kommit till Sverige, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket. som understryker att den verkliga siffran är mycket högre, rapporterar SVT.


Fredag 11 mars


23:18

Facebook kommer tillfälligt att tillåta inlägg som uppmanar till våld mot ryssar, rapporterar Reuters.

 

21:55

”Idag ser vi en stark enighet inom EU kring att isolera Ryssland. Vi har redan tagit beslut om omfattande stöd till Ukraina och vi har antagit EU:s hårdaste sanktionsbeslut någonsin.
Nu träffar jag EU:s stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike under två dagar och tar arbetet vidare. Vi har flera utmaningar framför oss och det är nu EU:s sammanhållning kommer att prövas på riktigt.
Vi vet att motsanktioner från Ryssland kommer att drabba Sverige och EU, men ännu inte hur och med vilken kraft. Den ryska politiska ledningen hoppas på en splittring inom EU. Det ska vi inte ge dem. Vi måste fortsätta stå starka och eniga i vår solidaritet med Ukraina”, skriver statsminister Magdalena Andersson på Facebook.

https://twitter.com/SwedishPM/status/1501984958868606976?cxt=HHwWgMC-tZfXj9gpAAAA

 

 

16:35

Kärnkraftverket i Tjernobyl har åter ström – det meddelar Rysslands vice energiminister Yevgeny Grabchak, enligt Interfax.

Vitryska specialister ska ha kallats in och återställt elförsörjningen till verket som idag kontrolleras av ryska styrkor.

16:25

Attacken mot barnsjukhuset i Mariupol under gårdagen har fördömts av en lång rad länder i väst. Enligt ukrainska myndigheter dog minst tre personer och minst 17 skadades under attacken och Spaniens och Storbritanniens premiärministrar anklagar nu Ryssland för att begå krigsbrott.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdar dock att det rör sig om ett ukrainskt propagandatrick och att sjukhuset sedan en tid tillbaka tömts på patienter och vid tidpunkten för attacken istället fungerat som en bas för ukrainska militanta nationalister från Azovbataljonen.

– Det här är inte första gången vi har hört patetiskt gråtande om påstådda förbrytelser begångna av den ryska militären. Hos mötet med FN:s säkerhetsråd presenterade vår delegation fakta som visar att sjukhusen sedan länge ockuperats av Azovbataljonen och andra radikala element.

15:16

Den svenska Försvarsmakten håller just nu pressträff om läget i Ukraina. Man menar bland annat att hotet mot Sverige har ökat under de senaste två veckorna och att kriget i Ukraina på olika sätt kommer att få stora konsekvenser för Sverige och svenskarna. Däremot ser man ingen ”oväntad militär aktivitet” i det svenska närområdet.

Representanter för Försvarsmakten bekräftar också att det ännu inte finns någon konkret plan för hur de ökade anslagen till försvarsbudgeten ska fördelas eller hur pengarna rent praktiskt ska användas. Även den militära underrättelsetjänsten MUST meddelar att man har stärkt sin beredskap på grund av kriget och att det föreligger en förhöjd risk för påverkansoperationer riktade mot Sverige.

15:04

Under torsdagens pressträff tillkännagav den svenska regeringen att man vill skjuta till betydligt mer pengar till den svenska försvarsbudgeten på grund av ”det försämrade säkerhetsläget i Europa.”

– Det här är en markering mot omvärlden, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringen vill höja anslagen till Försvarsmakten från 1,3 till 2 procent av BNP och det hela ska enligt statsminister Magdalena Andersson ske ”så fort det är praktiskt möjligt”.

– Många människor kommer att påverkas, vi måste alla nu ställa in oss på att vi ska göra vår del av att stärka Sverige. Vi kommer att få se mer av det svenska försvaret under de kommande åren från norr till söder över hela vårt land, säger hon.

14:40

Andrey Turchak, högt uppsatt politiker inom det ryska regeringspartiet Förenade Ryssland är starkt kritisk till att ett stort antal utländska företag stängt ner sina fabriker och butiker i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Han kallar företagens agerande för ett ”krig mot ryska medborgare” och föreslår nu att man helt enkelt går in och nationaliserar företagen och fabrikerna – alltså att den ryska staten tar över ägandet och driften.

Förenade Ryssland föreslår nationalisering av produktionsanläggningar tillhörande de företag som har annonserat att de lämnar och lägger ner verksamheten i Ryssland under den särskilda operationen i Ukraina”, skriver han i ett uttalande och medger att det är en ”extrem åtgärd” – men att den är nödvändig.

Vi kommer inte att tolerera att bli huggna i ryggen, och vi kommer att försvara vårt folk. Det här är ett verkligt krig, inte mot Ryssland, utan mot våra medborgare”, fortsätter han.

14:00

Ryssland kommer inte göra någonting för att försöka övertala EU-länder att fortsätta köpa rysk olja, säger landets utrikesminister Sergej Lavrov enligt ryska Interfax.

– Vi kommer att ha andra marknader – de existerar redan, förklarade ministern.

Det har tidigare i olika politiska och massmediala sammanhang diskuterats huruvida Kina kommer att utnyttja sanktionerna mot Ryssland genom att köpa på sig mycket stora mängder olja till låga priser.

13:50

Ukrainska myndigheter uppger att strömförsörjningen till kärnkraftverket Tjernobyl har brutits och landets statliga energibolag hävdar att verkets kylsystem kan gå sönder och att radioaktiv strålning kan läcka ut.

FN:s atomenergiorgan IAEA menar dock att ingenting tyder på att avbrottet orsakat någon ”kritisk inverkan på säkerheten.”

Enligt ukrainska källor ska en ledning ha skadats under de pågående striderna och under omständigheterna ska det vara svårt att genomföra reparationer.

Jan Hanberg vid svenska Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att det inte finns några akuta risker med att strömtillförseln har brutits.

– Temperaturen kommer att stiga utan eltillförsel men det rör sig om mycket långsamma förlopp, säger han till Expressen.

13:35

Sveriges statsminister Magdalena Andersson förklarade under en presskonferens i tisdags att en svensk ansökan om Nato-medlemskap i dagsläget skulle ”destabilisera den här delen av Europa och öka spänningarna”.

Däremot berättar hon att man i samtal med USA:s och Finlands presidenter har beslutat att försvarssamarbetet länderna emellan ska stärkas.

Statsministern meddelar också att även om flyktingarna från Ukraina ska fördelas ”solidariskt inom EU” så förbereder sig Sverige att ta emot ett stort antal människor.

Det har också framkommit att flera tunga socialdemokratiska debattörer försökt påverka partiet att backa från sitt motstånd att gå med i Nato men att Socialdemokraterna hittills hållit fast vid linjen att Sverige ska stå utanför militäralliansen.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg.

13:20

Om sanktionerna mot rysk olja fortsätter så kommer det att resultera i ”katastrofala” konsekvenser, enligt Rysslands vicepresident Aleksandr Novak. Den ryske makthavaren hävdade under månaden att det skulle leda till priser på cirka 300 dollar per fat och att det heller inte är möjligt för Europa att på kort sikt hitta andra oljekällor eller alternativa lösningar än de som Ryssland erbjuder.

– Det kommer att ta över ett år och kommer att bli mycket dyrare för de europeiska konsumenterna, sade Novak under ett tal.

 


Måndag 7 mars


 

17:12

Alliansfrihet inskrivet i den ukrainska konstitutionen för att säkra Ukrainas neutralitet och ett erkännande av Donetsk och Lugansk som självständiga stater och att erkänna Krim som ryskt territorium. Det erbjuder nu Ryssland i utbyte mot att upphöra med sin militära operation.

Enligt Reuters bekräftar Rysslands utrikespolitiske talesman Dmitrij Peskov erbjudandet.

De ska göra tillägg till konstitutionen enligt vilka Ukraina avvisar alla ambitioner att gå in i något block.

Vi har även talat om att de ska erkänna Krim som ryskt territorium och att de behöver erkänna Donetsk och Lugansk som självständiga stater. Det är allt. Den militära operationen skulle upphöra ögonblickligen.

Den första grundförutsättningen, säger Peskov, är att den ukrainska militären upphör med all aktivitet.

 

08:12

Matbrist i Ukraina – inför exportförbud

Tolv dagar efter att kriget påbörjades håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina.

Landet beslutar därför att stoppa export av vissa matvaror, kött, socker, råg, bovete, havre, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan fågel, ägg, olja, vete och majs fortsatt exporteras, för detta krävs dock ett särskilt tillstånd

 


Söndag 6 mars



06:00

Svenska Pen, svensk ideell organisation för skribenter, varnar för ett ”vi-och-dom-tänkande”

Det är utmärkt med hårda sanktioner mot Ryssland, men omvärlden bör inte rikta in sig på det ryska civilsamhället”, skriver Svenska Pens ordförande Jesper Bengtsson i en debattartikel i Aftonbladet.

Det finns ingen poäng i att blockera ryska filmer och filmare som själva arbetar för att hävda sin yttrandefrihet, hårt pressade av de stränga ryska medielagarna och förföljelsen av alla oliktänkande”, fortsätter han.

 


Lördag 5 mars


 

23:41

Kortföretagen Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland.

Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av, säger VD:n för Visa, Alfred Kelly.

Ryska banken SberBank säger däremot att betalkorten Visa och Mastercard, som utfärdats genom dem, inte kommer att påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters.

22:31

Internetleverantören Cogent har stängt av tjänster till Ryssland.

17:02

Elon Musks Starlink kommer inte att blockera ryska medier via Starlink.

Starlink har tillfrågats av några regeringar (inte Ukrainas) att blockera ryska nyhetsmedier. Det kommer vi inte att göra såvida vi inte hotas med pistol”, skriver han på Twitter.

16:00

De blodiga bilder och filmer av tillfångatagna och dödade, främst ryska soldater, från kriget som cirkulerar online kan bryta mot Genèvekonventionen, enligt experter.

12:09

SD säger ja till EU:s planer på att ta emot ett stort antal flyktingar från Ukraina. Det säger SD:s utrikespolitiske talesman Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

Det följer rimlighetens linje, säger Aron Emilsson.

08:24

Elon Musk: ”Hatar att säga det, men vi behöver mer olja”.

Musk säger att det behövs mer produktion av fossila bränslen omedelbart, även om det påverkar hans egna företag Tesla negativt så kan inte hållbara energilösningar kompensera för rysk olje- och gasexport.

 


Fredag 4 mars


 

21:25

Ryssland blockerar Twitter och Facebook efter Putins nya lag som gör det olagligt att sprida ”fake news” kring den ryska militären. Maxstraffet uppgår till 15 års fängelse för sådant brott.

15:27

331 civila har dött i kriget, 19 av dem är barn, enligt FN:s senaste siffror. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som missiler eller artilleri.

15:12

USA:s ambassad i Ukraina skriver i ett uttalande på Twitter att attacken mot Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja är ett krigsbrott.

FN:s säkerhetsråd kommer att ha ett extrainsatt möte klockan 17:30 svensk tid.

14.04

SD öppnar för svenskt medlemskap i Nato.

Är det så att indikationerna stämmer – att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap – så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

09:05

Begäran om att stänga av ryska toppdomäner har fått avslag från organisationen Icann. Anledningen till begäran enligt ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov är att förhindra propaganda och desinformation.

Icanns svenske vd Göran Marby skriver i ett svar till Fedorov att internet är ett decentraliserat system och att ingen aktör har förmågan att kontrollera eller stänga av det.

07.40

Rysk militär har tagit över Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja. Det utbröt även en brand i närheten under natten, branden kunde släckas vid 06-tiden och inga uppgifter om förhöjd radioaktivitet har rapporterats.

 


Torsdag 3 mars


 

19:16

I förhandlingarna i regionen Brest i Vitryssland har Ukraina och Ryssland enats om att införa “humanitära korridorer” för civila.

Dessutom har man kommit överens om ett eldupphör i samband med evakueringen av civila, enligt en ukrainsk talesman. Den ukrainske presidentrådgivaren Mychailo Podoljak är dock besviken över resultatet.

De resultat som vi behöver har inte uppnåtts”, skriver han på Twitter.

 

 

17:12

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger på en pressträff på torsdagen att man är villiga till förhandlingar med Kiev från ryskt håll, men att man samtidigt ser sig tvungna att fortsätta militäroperationen i Ukraina.

Samtidigt kommer han med hårda utspel mot västmakterna.

Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa, säger Lavrov.

Han uttrycker också en oro över en ovilja att föra dialog från västligt håll och att hela situationen på grund av detta riskerar att eskalera till ett kärnvapenkrig.

17:00

Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odessa i Ukraina, rapporterar Reuters. Rederiet vittnar om att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän uppges ha tagit sig upp i livbåtar och fyra saknas.

16:48

Den amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield hävdade under natten att Ryssland hotar att invadera både Sverige och Finland – ett utspel som får kritik av flera experter, rapporterar Ekot.

Trots att Magdalena Anderssons S-regering beslutat att leverera vapen och materiel till konflikten är en invasion från Rysslands sida ändå inte trolig, menar överstelöjtnanten Joakim Paasikivi.

Min uppfattning är att det är ett stormaktsspel.

Jan Hallenberg på Utrikespolitiska Institutet sågar uttalandet som överdrivet, slarvigt och svepande i en kommentar till Schibsted-tidningen Aftonbladet. Även Malena Britz vid Försvarshögskolan är på samma linje.

– Att Putin skulle kunna attackera halva Västeuropa är fullständigt befängt. Det här är onödig krigsretorik där man vill ha Sverige på sin sida och visa hur illa ryssarna beter sig, säger Hallenberg.

 

Uppdateringar från krigets första vecka finns att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”EU:s krigsstöd gör de ukrainska oligarkerna rika”

Kriget i Ukraina

EU:s miljarder till Ukraina göder oligarkers förmögenheter – varför låter vi Zelenskyj och hans krets förlänga kriget för sin egen personliga vinning? Det frågar sig Josef Csiba.

publicerad 7 september 2025
EU-byråkraterna har hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Hur länge vill och orkar EU ösa in pengar i det bottenlösa hål som heter Ukraina? Den frågan ställde jag till EU-byråkraterna genom EU-portalen utan att få något vettigt svar därifrån, vilket är naturligt, för EU har inga hållbara planer för sin framtida Ukrainapolitik.

Ukraina befinner sig i en mycket allvarlig situation. Kriget är så gott som förlorat, landet ligger i ruiner – vilket naturligtvis är beklagligt men delvis också självförvållat. För vilken förnuftig människa skulle utmana Mike Tyson i en boxningsmatch utan att vara i samma viktklass som han själv? Samma regel gäller även för Ukraina. Man går inte ut i krig mot en tio gånger så mäktig fiende, utan att räkna med konsekvenserna. Det är inte vackert och moraliskt att säga så, men verkligheten förblir sådan i alla fall.

EU-byråkraterna i Bryssel har enligt sina egna uppgifter hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina. Den enorma summan skulle ha räckt till att ge varenda svensk barnfamilj sexhundratusen kronor skattefritt och ändå skulle det bli pengar över. Ursula von der Leyen och hennes kamrater i Bryssel valde att skicka den enorma summan till Ukraina istället. Ett land som inte ens är medlem i EU och utan formell godkännande av EU:s egna medborgare.

Och då kan man naturligtvis fråga sig vilka fickor dessa oerhörda summor pengar har hamnat i? Det vet vi faktiskt inte med säkerhet, men det finns ändå vissa uppgifter om att förutom Zelenskyj och hans familj, även vilka av hans tidigare polare har plötsligt blivit stenrika på kort tid efter statskuppen i Kiev 2014.

Vladimir Zelenskyj kan första hand tacka Igor Kolomorskij, TV-producenten och dollarmiljardären, för sin lycka som Ukrainas president, för det var han som i en TV-serie omvandlade den tidigare skådespelaren och komikern till en fiktiv hjälte som Ukrainas president.

Rinat Ahmetov, stålmiljardären, vars förmögenhet värderas till trettiomiljarder dollar i det fattiga Ukraina som är så beroende av hjälp från EU.

Sergej Taruta som har blivit stenrik efter statskuppen på privatisering av Ukrainska statsegendomar.

Sergej Kolonjuk, en Black Rock figur, har blivit rik genom sina kontakter bland annat inom globalistkretsar och EU eliten inom Bryssel.

Viktor Pintjuk med en förmögenhet över tremiljarder dollar.

Listan kan göras lång, men vad jag framförallt vill jag säga är att det finns gott om resurser och rika oligarker i Ukraina. Problemet är att makten och pengarna ligger i fel händer. Inte utan orsak är Ukraina klassad som ett av världens mest korrupta land.

Dessa oligarker, inklusive Zelenskyj, själv vill naturligtvis inte att kriget ska ta slut, för då kommer penningflödet framförallt från EU att sina, och då kommer kanske de tidigare bidragsgivarna att ställa den obekväma frågan, varifrån härstammar deras miljardförmögenheter?

Ukraina disponerar idag med Europas största arme utrustad med världens mest moderna vapen, allt finansierat med pengar från EU. Var finns det garantier på att Ukraina, med sin enorma militärstyrka, inte ska vända sig mot exempelvis Ungern eller Slovakien efter kriget slut? Mot länder som idag motsätter sig all finansiering av Ukrainas krig mot Ryssland.

Vi som är lite äldre kan fortfarande komma ihåg att ockupationen av Ungern 1956 och dåvarande Tjeckoslovakien 1968 skedde framförallt med hjälp av militära styrkor från Ukraina. Finns det några garantier på att detta inte ska upprepas igen? Ungern och Slovakien är idag medlemmar av Nato skulle de flesta säga, men vad gjorde Nato då Ukraina bombade sönder och samman den livsviktiga oljeledningen till dessa länder? Svaret är att Nato inte ens rörde ett finger till försvar av sina allierade. Nato är nämligen bara den förlängda armen av USA för att försvara USA:s intressen i Europa och i övriga världen.

Om någon eventuellt skulle tro att USA skulle skicka sina soldater för att dö i Europa ifall någon av dessa små, för USA obetydliga länder, till exempel Sverige och Finland skulle bli invaderade av Ryssland eller Ukraina är alldeles fel ute. USA ingriper militärt enbart om det gagnar sina egna intressen och dit hör varken Sverige eller Finland.

Om vi européer vill bevara vår suveränitet och säkerhet utan hjälp av USA och kunna försvara oss själva gör vi bäst i att lämna Nato och EU för att sedan förena Europas länder i en sammanslutning av starka nationalstater som respekterar varandras olikheter och särintressen. Detta är naturligtvis en mardrömsscenario för globalisterna som Ursula von der Leyen och vår egen statsminister Ulf Kristersson.

Hur som helst globalisternas tid är snart förbi, ty fler och fler av Europas ledare inser att de har blivit lurade av den globalistiska eliten i Bryssel och förhoppningsvis kommer snart att följa Storbritanniens väg, vilken leder oss ut ur EU.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2025
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainsk vapenfabrik i Danmark – medborgarna får inte överklaga

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2025
– av Isac Boman
Fabriken i Skrydstrup ska främst producera raketbränsle till kryssningsroboten "Flamingo".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska vapentillverkaren Fire Point etablerar en fabrik för raketbränsle i danska Skrydstrup. För att påskynda etableringen använder regeringen en omstridd lag som kringgår medborgarnas överklaganderätt – och behöver därmed inte ta hänsyn till lokalbefolkningens oro.

Bara på andra sidan stängslet från flygbasen Skrydstrup, där Danmarks nya F-35-stridsflygplan är stationerade, ska det ukrainska vapenföretaget Fire Point starta produktion av fast raketbränsle den 1 december. Beskedet kom under en presskonferens med försvarsminister Troels Lund Poulsen (Venstre).

— Vi är stolta över att få välkomna dem till Danmark. Vi bidrar nu som land till att säkerställa att Ukraina kan föra den viktiga kampen mot övermakten Ryssland, hävdar ministern, som personligen besökt företaget i Ukraina.

Fire Point ligger bakom Ukrainas nya kryssningsrobot ”Flamingo”, som enligt uppgifter nyligen använts mot en rysk bas på Krim. Vapnet uppges ha en räckvidd på 3 000 kilometer och har av president Volodymyr Zelenskyj beskrivits som landets ”mest framgångsrika” missil.

Det är just det fasta raketbränslet till denna missil som nu ska produceras i Skrydstrup, där lokalbefolkningen uttryckt stark oro över eventuella säkerhetsrisker.

”Dialog” ska lugna medborgarna

För att möjliggöra den snabba etableringen använder den danska regeringen den kritiserade lagen som sätter medborgarnas överklaganderätt ur spel och ger myndigheterna fritt spelrum att kringgå andra lagar när ett projekt anses tjäna väsentliga nationella försvarsmål eller civila beredskapssyften.

Lokalbefolkningen har reagerat med oro över att ha en raketbränslefabrik i sitt närområde och ett offentligt möte hålls på lördag, där både försvarsministern och näringsminister Morten Bødskov (Socialdemokraterna) ska möta bekymrade medborgare.

— Jag förstår mycket väl de många bekymmer som potentiellt kommer i och omkring Skrydstrup, medger Troels Lund Poulsen.

Haderslevs borgmästare Mads Skau (Venstre) försöker balansera mellan regeringens beslut och missnöjda medborgares oro.

— Vi ska se till att det fortfarande är tryggt för medborgarna att bo i området. Det gör vi genom dialog. Jag har sagt till ministrarna att det är viktigt att de håller medborgarna informerade om vad som försiggår.

”Hundratals arbetstillfällen”

Näringsminister Bødskov är noga med att betona att fabriken kommer att skapa ”flera hundra arbetstillfällen”, främst för outbildad arbetskraft.

Trots användningen av den omstridda lagen bedyrar han att säkerheten inte kompromissas:

— De krav som existerar för säkerhetsavstånd till omgivningen rör vi inte. Detsamma gäller kraven för transport av raketbränsle. Det som gäller idag kommer också att gälla imorgon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyen: EU kan skicka tiotusentals soldater till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 september 2025
– av Isac Boman
Enligt Ursula von der Leyen är det självklart att EU fortsätter finansiera Ukrainas militär.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Europeiska makthavare arbetar med vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ”ganska precisa planer” för truppinsatser i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal.

Hur det hela ska finansieras och vilka befogenheter trupperna skulle få är dock fortfarande oklart.

I en intervju med Financial Times hävdar von der Leyen att planerna har fullt amerikanskt stöd och att president Trump lovat amerikansk närvaro som backup.

— Säkerhetsgarantier är absolut avgörande. Vi har en tydlig färdplan och vi hade en överenskommelse i Vita huset. Det här arbetet går mycket bra framåt, uppger EU-kommissionens ordförande.

Truppinsatsen skulle enligt EU-bossen kunna omfatta tiotusentals europeiska soldater, med stöd från amerikanska lednings- och kontrollsystem. Exakt hur många länder som skulle delta eller vad deras mandat skulle vara framgår dock inte i dagsläget.

Planerna ska ha diskuterats vid förra månadens möte i Washington mellan Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare. Samma grupp väntas träffas igen i Paris den 4 september, denna gång på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron.

Plötsligt förtroende för Trump

Efter att europeiska makthavare i månader oroat sig för Trumps uttalanden om att snabbt avsluta kriget och dra ner det amerikanska stödet till Ukraina, framställer von der Leyen honom nu som en pålitlig partner.

— Putin har inte förändrats, han är ett rovdjur. Trump vill ha fred men Putin kommer inte till förhandlingsbordet. Trump har negativa erfarenheter av Putin, som allt oftare ignorerar vad han säger, påstår hon.

Försvarsministrar från den så kallade koalitionen ska enligt von der Leyen ha träffats förra veckan och ”arbetat fram ganska precisa planer”. Samtidigt medger hon att truppinsatser är bland de mest känsliga beslut en nation kan fatta.

— Att skicka ut trupper är ett av de viktigaste suveräna besluten för en nation, men känslan är att det brådskar enormt. Det går framåt. Det tar verkligen form, säger von der Leyen.

Vem ska betala notan?

EU-toppen signalerar att EU-skattebetalare kommer att få stå för en betydande del av finansieringen av Ukrainas försvar även efter ett fredsavtal. EU-kommissionen ska undersöka nya finanseringskällor för vad hon kallar ”hållbar finansiering av de ukrainska väpnade styrkorna som en säkerhetsgaranti.”

— Efter ett fredsavtal kommer Kiev att behöva ganska många soldater, och de behöver bra löner och förstås modern utrustning. Det är helt säkert att EU måste bidra, fortsätter hon.

Utöver befintligt stöd ska enligt von der Leyen ”en extra betalning” tillhandahållas för de ukrainska väpnade styrkorna. Medlemsländerna uppmanas dessutom använda en lånefond på 150 miljarder euro för fortsatta vapenköp till Ukraina.

Trots de ambitiösa planerna saknas fortfarande svar på grundläggande frågor om hur länge en eventuell insats skulle pågå, under vilket juridiskt ramverk den skulle ske, och vad som händer om inte alla EU-länder vill ställa upp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.