EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen riskerar nu ett misstroendevotum till följd av den så kallade ”Pfizergate”-skandalen.
Initiativet kommer från högerorienterade ledamöter i Europaparlamentet, men har även fått stöd från vissa socialdemokratiska och liberala partigrupper som kritiserar bristande insyn i kommissionens arbete.
Bakgrunden är ett domstolsbeslut från maj i år, där EU-domstolen slår fast att kommissionen felaktigt vägrat lämna ut textmeddelanden mellan von der Leyen och Pfizers vd, Albert Bourla, i samband med vaccinupphandlingen under covid-19-pandemin.
– Dessa avtal saknade helt motstycke – och det gjorde även sammanhanget de slöts i, sade en EU-tjänsteman inför domen.
Domstolen fann att kommissionens påstående om att meddelandena ”försvunnit” inte var tillräckligt underbyggt, vilket strider mot EU:s förvaltningsstadgar om transparens och insyn.
Misstroendeförklaringen initierades av rumänske ledamoten Gheorghe Piperea, som säkrat över 72 underskrifter – tillräckligt för att tvinga fram en omröstning i parlamentet.
Ursula von der Leyen faces no confidence vote over Pfizergate https://t.co/4ilcytCK2k
— Financial Times (@FT) June 26, 2025
Två tredjedelar krävs
Att fälla hela kommissionen kräver två tredjedelars majoritet, något som i nuläget bedöms som osannolikt. Trots detta väntas misstroendet skapa ett politiskt efterspel.
Von der Leyen kan exempelvis, mot bakgrund av situationen, tvingas göra eftergifter gentemot parlamentet. Särskilt i frågor som rör transparens, dokumenthantering och öppenhet i beslutsfattande.

Skandalen har även satt fokus på en bredare debatt om hur EU:s ledning hanterar dokumentation och ansvarsskyldighet. Många menar att även digital kommunikation – såsom sms och chattmeddelanden – måste omfattas av offentliga register när det gäller beslut av stort allmänintresse.
Omröstningen om misstroendevotumet är preliminärt planerad till de närmaste månaderna. Ännu finns inget officiellt datum fastställt, men förväntningarna är att omröstningen kommer att äga rum inom kort efter att tillräckligt många ledamöter ställt sig bakom initiativet.
EU-kommissionen har enligt gällande EU-rättsliga processer normalt två månader på sig att överklaga EU-domstolens beslut från det att domen meddelats. Detta ger kommissionen en möjlighet att formellt ifrågasätta domstolens bedömning innan eventuella ytterligare åtgärder vidtas.
Även om Ursula von der Leyen klarar omröstningen kommer den sannolikt att lämna kvar en oro kring kommissionens öppenhet och hennes möjligheter att driva sin politik utan inre motstånd.
Vad innebär ett misstroendevotum mot EU-kommissionen?
- Misstroendevotum riktas mot hela EU-kommissionen, inte enbart ordföranden.
- Om Europaparlamentet godkänner misstroendet krävs att hela kommissionen avgår kollektivt.
- För att fälla kommissionen krävs två tredjedelars majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet.
- Ett misstroendevotum är ovanligt och anses vara ett allvarligt politiskt uttryck för bristande förtroende.
- Även om ett misstroendevotum inte leder till avgång kan det försvaga kommissionens ledarskap och tvinga fram politiska eftergifter, särskilt i frågor om transparens och ansvar.