MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 4 juli 2025

fredag 4 juli 2025

Konservativ sjubarnsmor kan bli nästa domare i amerikanska HD

publicerad 29 september 2020
– av Markus Andersson
Trump hoppas få Amy Coney Barrett utsedd som domare i HD.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trump har nominerat Amy Coney Barrett som ersättare till den avlidna vänsterliberala domaren Ruth Bader Ginsburg i USA:s högsta domstol. Där Ginsburg profilerade sig som en tydlig förespråkare av fri abort och migranters rättigheter har Coney Barrett en betydligt mer konservativ profil. Hon är troende katolik, sjubarnsmor och ställer sig positiv till friare vapenlagar och en mer restriktiv migrationspolitik.

USA:s högsta domstol består vanligtvis av nio domare. John Roberts (chefsdomare), Clarence Thomas, Samuel Alito, Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh anses vara konservativa och har tillsatts av republikanska presidenter. Stephen Breyer, Sonia Sotomayor och Elena Kagan är mer vänsterliberala domare och har tillsatts av demokratiska presidenter. Den judiska domaren Ruth Bader Ginsburg som avled i mitten av september och som Trump nu vill ersätta med katoliken Amy Coney Barrett betraktades som mycket vänsterliberal och sågs kanske som mest tydligt vänsterpolitiskt profilerad av samtliga domare.

Coney Barrett har en imponerande juridisk karriär bakom sig som toppstudent vid University of Notre Dame i Indiana och blev sedan professor vid samma universitet vid blott 38 års ålder. Hon är sjubarnsmor och troende katolik och är privat mycket kritisk till aborter. Hennes vänsterliberala motståndare har kallat henne för ”moralkonservativ”. För tre år sedan utsågs hon av Donald Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för landets sjunde distrikt, som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin. Där har Coney Barrett utmärkt sig som en anhängare av frihetsinriktade vapenlagar och öppet tagit ställning för Trumps migrationspolitik som är betydligt mer restriktiv än hans föregångares.

Coney Barrett har också varit en högljudd kritiker av den omfattande och till stora delar skattefinansierade hälsovårdsreform som brukar kallas för Obamacare, och även där är hennes uppfattning i linje med mer konservativa republikaner.

Till synes verkar Coney Barrett vara en ideologisk motsats till den avlidna Ruth Bader Ginsburg. Ginsburg har under sina drygt 17 år på posten varit något av en feministisk profil som lagt stort fokus på kvinnofrågor, förment ojämlikhet mellan könen, fri aborträtt och utökade rättigheter för sexuella minoriteter och migranter. Det faktum att Ginsburg dog med kort varsel innan valet och att Trump nu vill ersätta den vänsterliberala profilen med en betydligt mer konservativ kandidat har fått stora delar av det vänsterliberala mediamaskineriet och politiska etablissemanget att rasa och kräva att utnämningen ska blockeras eller åtminstone försenas till efter presidentvalet.

Högsta domstolen i USA är precis som i Sverige landets högsta rättsliga instans. Till skillnad från i Sverige är det dock presidenten som utnämner domarna – utnämningar som också måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Den som väl blivit godkänd som domare i HD sitter på sin post livet ut, vilket innebär att det är en mycket inflytelserik och prestigefylld position. Samtliga HD-domare i USA idag har en bakgrund på landets toppuniversitet.

HD har också mandat att ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller den amerikanska kongressen. Precis som i Sverige tar man regelbundet också upp mål som överklagats vid lägre instanser och fattar beslut i dessa, så också i tvister mellan olika delstater.

Eftersom domarna sitter på sin post på livstid är det troligt att Coney Barrett, om hon blir utnämnd, kommer att inneha sin position i flera decennier eftersom hon bara är 48 år gammal. Många demokrater och andra mer vänsterorienterade politiska aktivister anser det därför vara av yttersta vikt att förhindra utnämningen. Även om den konservativa sidan redan har majoritet med 5 domare i HD så konstateras en utnämning av Coney Barrett kunna leda till en mer tydlig konservativ dominans av USA:s högsta rättsliga instans och att det vänsterliberala inflytandet följdaktligen minskar.

Processen att utse Coney Barrett är redan inledd, men det slutliga avgörandet väntas avgöras i senaten kort före valet den 3 november.

Tre kända fall där amerikanska HD fällt avgörandet

Dred Scott mot Sanford (1857)
1857 kom HD fram till att människor av afrikansk härkomst inte kunde inneha amerikanskt medborgarskap, oavsett om de var slavar eller frigivna. 1865, efter inbördeskriget, gjordes dock en revidering av konstitutionen, slaveriet förbjöds och domen från 1857 bedömdes ogiltig. Istället skulle alla som föddes på amerikansk mark bli amerikanska medborgare.

Roe mot Wade (1973)
Ett av de mest kända rättsfallen som behandlats av amerikanska HD är Roe mot Wade 1973, där domstolen slog fast att fri aborträtt ingår i medborgarnas konstitutionellt skyddade rätt till privatliv. Beslutet innebar att många amerikanska delstater tvingades liberalisera sin abortlagstiftning och där bland annat Texas lagstiftning inom området bedömdes bryta mot konstitutionen. Beslutet kom att hyllas av feminister och vänsterliberaler men kraftigt kritiseras av kristna och mer konservativa grupperingar. Idag tillåter sju amerikanska delstater abort ända fram till barnets födsel.

Gregg mot Georgia (1976)
Ett annat uppmärksammat HD-fall i modern tid var Gregg mot Georgia där domstolen 1976 kom fram till att dödsstraff för mord trots allt kan vara förenligt med den amerikanska konstitutionen. Innan HD fattade beslut hade verkställandet av alla utdömda dödsstraff fördröjts sedan 1967. Troy Leon Gregg, som målet är namngivet efter, hade mördat två personer 1973. Natten före sin avrättning lyckades han rymma, men blev ihjälslagen i ett barslagsmål efter bara några timmar på fri fot.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Owens: Trump bad mig sluta prata om att Macrons fru är en man

publicerad Igår 9:34
– av Jan Sundstedt
Brigitte Macrons biologiska könstillhörighet har länge varit föremål för spekulationer och debatt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanska högerprofilen Candace Owens uppger att hon blivit personligen uppringd av Donald Trump – på uppdrag av Frankrikes president Emmanuel Macron – med en vädjan om att sluta prata om Macrons hustru Brigitte och teorin att den franska presidenthustrun i själva verket är en biologisk man.

Bakgrunden är en serie avsnitt i Owens YouTube-show Candace, där hon återkommande ifrågasatt om Brigitte Macron verkligen är en kvinna. Enligt Owens ringde Trump upp henne i februari, bara dagar efter att hon avslutat serien.

– Det här samtalet kommer från Florida. Jag svarar, och det visar sig vara… Det är president Donald J. Trump! Han ringer mig, och i äkta Trump-stil hoppar han rakt in i berättelsen. Han säger inte ’Hej, hur står det till?’, berättar Owens i programmet.

– Han kastar sig direkt in i exakt hur allt gick till. Jag tappar nästan andan när jag tänker på att för fyra dagar sedan avslutade jag en serie om Brigitte Macron, och nu pratar jag med USA:s president – och samtalsämnet är Macrons frus penis.

Enligt Owens beskrev Trump hur han under ett möte i Vita huset blev uppsökt av Emmanuel Macron, omgiven av Secret Service och eskortbilar. Den franske presidenten ska ha bett Trump att kontakta Owens och få henne att sluta prata om Brigitte.

– Hon är gammal, och det här påverkar henne verkligen, verkligen, ska Trump också ha sagt.

Ville inte ”sluta säga sanningen”

Presidenten hävdade vidare att han sett Brigitte Macron på nära håll under en middag vid Eiffeltornet i Paris och försäkrade att ”hon såg verkligen ut som en kvinna”.

Owens uppger att hon ifrågasatte Trumps begäran och kontrade med att Brigitte Macron enligt henne ”har den mest fantastiska läkaren inom könskorrigering eller feminiseringsingrepp”. Hon fortsatte:

– Du begär att jag, trots att dina skäl är väldigt rimliga, ska sluta säga sanningen.

Owens säger att hon till slut svarade Trump skämtsamt:

– Vet du, med all respekt, herr president, det är inte mitt fel att han gifte sig med någon med penis.

En personlig tjänst

Enligt Owens försökte Trump övertyga henne genom att säga att Macron varit ”väldigt bra” mot honom och att det här var ”en sak han ville få ur vägen”. Han lade också till en personlig komplimang i klassisk Trump-stil:

– Melania älskar dig… hon säger att du är vacker.

Owens uppger att hon gick med på en tillfällig paus i ämnet, av oro för att det kunde påverka Trumps pågående försök att medla i kriget mellan Ukraina och Ryssland. Men hon betonade att beslutet inte är permanent:

– Det här är inte något långsiktigt för mig.

Mot slutet av samtalet ska Trump ha försökt vinna över Owens genom att föreslå att han kunde medverka i hennes podcast – något han menade skulle ge höga tittarsiffror, varpå Owens avslutade samtalet med att ge tillbaka komplimangen:

– Med all respekt, herr president, jag är tydligen också bra för tittarsiffror – eftersom du har en landsledare, en president, som ber dig be mig om en tjänst.

Utrikespolitiskt bekymmer

Owens menar att även om Trump aldrig uttryckligen sade det, fick hon intrycket av att hennes kommentarer om Brigitte Macron hade blivit ett utrikespolitiskt bekymmer.

Hon hänvisar till uppgifter från en tredje part i Washington, och tolkar Trumps vädjan som att det franska presidentparet ansåg att hennes uttalanden riskerade att påverka Macrons vilja att stödja ett amerikanskt förslag om fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.

Varken Donald Trump eller Emmanuel Macron har kommenterat uppgifterna offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump öppnar för att utvisa Elon Musk

Donald Trumps USA

publicerad 2 juli 2025
– av Markus Andersson
Elon Musk och Donald Trumps relation tycks idag pendla mellan att vara frostig och rent fientlig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump öppnade nyligen för möjligheten att utvisa sin tidigare allierade och rådgivare Elon Musk, samtidigt som han antydde att det nyinrättade effektiviseringsdepartementet (DOGE) kan komma att granska de statliga subventioner som Musks företag har mottagit.

Det oväntade utspelet kom under en pressträff på Vita husets gräsmatta, där Trump fick en direkt fråga om möjligheten att deportera Tesla- och SpaceX-chefen.

– Vi får ta en titt på det, svarade presidenten.

Musk, som föddes i Sydafrika, är amerikansk medborgare sedan 2002. För att utvisas skulle han enligt gällande lag först behöva dömas för ett brott. Trump utvecklade sin kommentar med ett sarkastiskt utfall riktat mot sin tidigare vän:

– Vi kanske måste sätta DOGE på Elon. Vet du vad DOGE är? Monstret som kanske måste gå tillbaka och sluka Elon. Skulle inte det vara hemskt? Han får en massa subventioner, sade han.

Eskalerande konflikt

Konflikten mellan Trump och Musk har eskalerat under de senaste veckorna, framförallt kring det omfattande lagförslaget ”One Big Beautiful Bill Act”, som utgör kärnan i Trumps inrikespolitiska agenda. Musk har kallat lagförslaget för ”helt vansinnigt” och ”politiskt självmord”.

Presidenten svarade på kritiken med ett inlägg på sin plattform Truth Social:

”Elon får kanske fler subventioner än någon människa i historien, med råge, och utan subventioner skulle Elon förmodligen behöva stänga ner verksamheten och återvända hem till Sydafrika”, skrev han.

”Inga fler raketuppskjutningar, satelliter eller elbilstillverkning, och vårt land skulle spara en FÖRMÖGENHET. Kanske borde vi låta DOGE ta en ordentlig, noggrann titt på detta? STORA PENGAR ATT SPARA!!!”

Bakgrunden till utspelen är Musks upprepade attacker mot lagförslaget, som han menar hotar både jobb och framtidsteknologi. I ett inlägg på X under lördagen skrev han att ”det senaste utkastet till senatens lagförslag kommer att förstöra miljontals jobb i Amerika och orsaka enorm strategisk skada för vårt land!”

”Vansinnigt och destruktivt”

”Helt vansinnigt och destruktivt. Det ger bidrag till gårdagens industrier medan det allvarligt skadar framtidens industrier”, fortsatte han.

På måndagen skärpte han tonen ytterligare:

”Lagstiftare som kampanjat för att minska utgifterna men stödjer detta förslag borde skämmas! De kommer att förlora sina primärval nästa år om det så är det sista jag gör på denna jord”.

Musk beskrev även det politiska klimatet i USA som ”ett enpartiland – FLÄSKIGA GRIS-PARTIET!!” och efterlyste bildandet av ett nytt politiskt parti.

Bråk om elbilar

Trump betonade på tisdagen att hans tidigare stöd från Musk inte förändrade hans inställning till elbilspolitiken:

”Elon Musk visste, långt innan han så starkt stödde mig som president, att jag var starkt emot elbilsmandatet”, skrev Trump på Truth Social.

”Det är löjligt och var alltid en stor del av min kampanj. Elbilar är bra, men inte alla bör tvingas äga en”.

Trump hotar att bussa DOGE på sin tidigare bundsförvant. Foto: faksimil/Truth Social//Donald Trump

Med tisdagens godkännande i senaten, där lagförslaget röstades igenom med siffrorna 51–50, fördjupades konflikten mellan Trump och Musk ytterligare. Nyligen har Musk också uttalat sitt stöd för ett riksrättsförfarande mot presidenten, något han senare dock tagit tillbaka och bett om ursäkt för.

Musk avgick från sin post inom DOGE den 29 maj, i enlighet med gränsen på 130 dagar för så kallade särskilda statliga anställda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps toppdiplomat jämför Syriens jihadistledare med George Washington

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Ahmed al-Sharaa och USA:s förste president George Washington (1732-1799).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s regering överväger att stryka Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa – tidigare jihadistledare inom terrorgruppen al-Qaida – från sin globala terroristlista. Samtidigt jämförs han av amerikanska toppdiplomater med USA:s förste president George Washington.

USA:s president, Donald Trump, har undertecknat en exekutiv order som avvecklar stora delar av det omfattande sanktionsprogrammet mot Syrien. Samtidigt beordras en översyn av terroristklassificeringen av Ahmed al-Sharaa, tidigare Abu Mohammad al-Julani, den islamistiske terroristledaren som nu styr landet efter att Bashar al-Assads sekulära regering störtades av islamistiska grupper.

Enligt ordern, som offentliggjordes på måndagen, hävs breda finansiella restriktioner mot Syrien, medan riktade sanktioner mot Assad och hans tidigare regering kvarstår. HTS – Hayat Tahrir al-Sham – och andra militanta grupper som deltog i Assads fall berörs inte direkt, men ordern öppnar för förändringar.

Trump instruerar utrikesministern, Marco Rubio, att se över både HTS:s status som utländsk terroristorganisation och al-Sharaas beteckning som ”särskilt utpekad global terrorist”. Även Syriens beteckning som statlig sponsor av terrorism, som infördes 1979, ska omprövas.

Historiska paralleller

Beslutet kommer i kölvattnet av Trumps uppmärksammade möte med Ahmed al-Sharaa i Riyadh i maj. Fokus låg då på Syriens återuppbyggnad och en möjlig normalisering av relationerna med Israel. Trump beskrev det nya ledarskapet i Damaskus som förtjänt av ”en chans till storhet”.

För att leda kontakterna med Damaskus har Trump utsett Thomas Barrack till särskilt sändebud för Syrien. Barrack är tidigare ambassadör i Turkiet och mångårig förtrogen till presidenten.

Under måndagen kommenterade Barrack inför reportrar den ”kontrovers som finns här, med någon som varit en del av al-Nusra och betraktats som en skurk, men som plötsligt blir ledare” – och drog en historisk parallell mellan Syriens politiska förändring och de tidiga åren av USA:s självständighet.

”När man tänker efter – om ni minns – så hade vi ett revolutionskrig som varade i 14 månader, och vi hade brutalitet. Vi hade slagen vid Concord, slaget vid Lexington, och från 1776, när vi förklarade oss självständiga, tog det 12 år innan vi fick en president, och vem var presidenten? Presidenten var en general. Vem var generalen? Det var George Washington”.

Det amerikanska revolutionskriget pågick i själva verket i över åtta år, mellan 1775 och 1783.

”Under de tolv åren definierade vi allt. Vi tog fram en konstitution, lade grunden för den politiska strukturen och etablerade ett rättsväsende – vi försökte förstå riktningen innan vi ens höll något val”, fortsatte Barrack.

Trump: ”Ung attraktiv kille”

Utrikesminister Marco Rubio har tidigare varnat för att Syrien blivit ”en lekplats för jihadistgrupper, inklusive ISIS och andra”. Han medgav också att det nya ledarskapet i Damaskus ”inte klarade en bakgrundskontroll hos FBI”, men betonade att USA ändå måste stödja utvecklingen för att motverka större regional instabilitet.

”USA vidtar ytterligare åtgärder för att stödja ett Syrien som är stabilt, enat och i fred med sig självt och sina grannar,” skrev Rubio i ett inlägg på X under måndagen.

Donald Trump har tidigare väckt viss uppståndelse när han beskrev den syriske islamistledaren och terroristen som en ”ung attraktiv kille med en stark bakgrund” och en ”krigare”.

Nya Dagbladet har i flera artiklar tidigare uppmärksammat al-Sharaas/al-Julanis bakgrund som islamistisk terrorist och hur han efter Assads störtande plötsligt började lyftas fram av Västmakterna som en legitim politisk ledare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.