MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 4 maj 2025

söndag 4 maj 2025


Kofi Annan är död

publicerad 18 augusti 2018

FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan avled under lördagen. 80 år gammal.

Ghananen Kofi Annan var den första svarta afrikanen som var generalsekreterare i FN, en post han innehade åren 1997-2006.

Under lördagen avled den 80-årige Kofi Annan efter en kort tids sjukdom, rapporterar BBC.

År 2001 delade Kofi Annan Nobels fredspris med Förenta nationerna för deras arbete för att skapa en ”bättre organiserad och fredligare värld”. 2012 utnämndes han till FN:s särskilda sändebud till Syrien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA fördömer extremiststämpling av AfD: ”Tyranni i förklädnad”

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Idag 9:36
– av Redaktionen
Marco Rubio menar att det är det politiska etablissemanget och dess förda politik som är "extremt" - inte AfD.

Beslutet av Tysklands inrikesunderrättelsetjänst att klassificera partiet Alternativ för Tyskland som ”högerextremistiskt” har lett till ansträngda relationer mellan USA och Tyskland.

Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio kallar makthavarnas agerande för ”ett tyranni i förklädnad” och pekar på att det är Tysklands gränslösa massinvandringspolitik som är ”extremistisk” – inte det nationalistiska partiet som myndigheterna nu ska spionera på.

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur det tyska författningsskyddet beslutat att klassa hela AfD som en ”högerextrem” organisation – på grund av deras invandringskritiska retorik och nationalistiska ideologi. I praktiken innebär detta att staten ges utökade befogenheter att övervaka partiet, exempelvis genom avlyssning och användandet av infiltratörer.

Även om det tyska etablissemanget har en lång tradition av att bekämpa eller kriminalisera politiskt oliktänkande, kommer det senaste beskedet som en chock för många – inte minst då AfD i dag är näst största parti i landet – och allra störst i vissa östtyska delstater.

Någon som reagerar mycket kraftigt på att partiet, trots sin popularitet, nu stämplats som en fiende till den tyska staten är USA:s utrikesminister Marco Rubio, som argumenterar för att det snarare är etablissemangspartierna som bör betraktas som ”extremister”.

Tyskland har just gett sin underrättelsetjänst nya befogenheter att övervaka oppositionen. Det är inte demokrati – det är tyranni i förklädnad. Det som verkligen är extremistiskt är inte det populära AfD – som kom på andra plats i det senaste valet – utan snarare etablissemangets dödliga invandringspolitik med öppna gränser, som AfD motsätter sig. Tyskland bör ändra kurs”, skriver han på X.

Tyskland: ”Högerextremism måste stoppas”

Vicepresidenten JD Vance är av liknande uppfattning och pekar på att Berlinmuren har byggts upp på nytt – men denna gång inte av någon främmande ockupationsmakt, utan av Tysklands egna politiker.

AfD är det mest populära partiet i Tyskland och det som är mest representativt för Östtyskland. Nu försöker byråkraterna förstöra det. Väst rev Berlinmuren tillsammans. Och den har byggts upp igen – inte av sovjeterna eller ryssarna, utan av det tyska etablissemanget”.

Det tyska utrikesdepartementet försvarar dock AfD:s extremiststämpel och hävdar att ”detta är demokrati”.

Detta beslut är resultatet av en grundlig och oberoende utredning för att skydda vår konstitution och rättsstaten. Det är oberoende domstolar som kommer att ha det sista ordet. Vi har lärt oss av vår historia att högerextremism måste stoppas”, påstås det.

”Val ogiltigförklaras när resultatet inte passar makthavarna”

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur JD Vance redan tidigare fördömt det europeiska etablissemanget och anklagat dessa för att underminera demokratin och medborgarnas yttrandefrihet.

– Vi har fått höra att allt vi stödjer i Europa handlar om demokrati. Men när vi ser val ogiltigförklaras för att resultatet inte passar makthavarna, vad säger det om den demokratiska standarden? frågade den amerikanske vicepresidenten under säkerhetskonferensen i München i februari och fortsatte:

– Om er demokrati kan förstöras av att fel parti vinner ett val, så var den inte särskilt stark till att börja med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Britter fängslas i rekordfart för åsiktsbrott

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Igår 8:06
– av Jan Sundstedt
Storbritannien åsiktsbrott Facebook

Tecknen på demokratisk tillbakagång i Storbritannien blir allt fler. Medborgare grips nu i tiotusental för påstådda åsiktsbrott på sociala medier samtidigt som yttrandefriheten fortsätter att stramas åt i landet.

Västerländska ledare använder ofta exempelvis Ryssland som ett varnande exempel vad gäller antidemokratiska lagar riktade mot landets medborgare, samtidigt som allt fler länder i Väst själva drar åt tumskruvarna vad gäller rätten att tala och skriva fritt.

Lagar mot hatbrott används i Storbritannien alltmer frekvent för att tysta folkligt missnöje, enligt bland annat en artikel i Tablet Magazine från mars 2025. Polisen genomför, som framgår av en färsk rapport från yttrandefrihetsorganisationen The Free Speech Union, cirka 12 000 gripanden årligen för innehåll på sociala medier som bedöms som ”stötande”. Siffran markerar dessutom en ökning med 58 procent sedan 2019.

Även offentlig statistik från Storbritannien visar en tydlig trend. År 2023 registrerades 145 214 hatbrott, enligt regeringsdata. Siffran sjönk något till 140 561 år 2024, men arresteringar för sociala medieinlägg fortsatte att öka.

Ansvariga politiker i Storbritannien, inklusive den nuvarande regeringen, försvarar de allt hårdare lagarna med att man måste skydda så kallade minoriteter.

Lagstiftning som Communications Act 2003 och Malicious Communications Act 1988 ligger bakom många ingripanden. Dessa lagar förbjuder inlägg, meddelanden och uttryck som kan anses grovt kränkande eller hotfulla.

Polisen gör 30 arresteringar om dagen för stötande meddelanden online, konstaterar The Free Speech Union i sin analys.

Till skillnad från många andra länder har Storbritannien heller ingen formell grundlag som skyddar yttrandefriheten.

Lagen Human Rights Act 1998 (HRA), är avsedd att garantera grundläggande rättigheter, inklusive rätten till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. HRA-lagen har dock inte samma konstitutionella status och kan ändras eller upphävas genom vanlig lagstiftning.

Malicious Communications Act 1988 (MCA) är en brittisk lag som förbjuder att skicka eller leverera meddelanden, brev eller andra artiklar med avsikt att orsaka oro eller ångest hos mottagaren. Lagen gäller både fysiska och elektroniska kommunikationer, inklusive inlägg på sociala medier.

Under denna lag är det olagligt att sända meddelanden som är:

  • Grovt kränkande eller oanständiga
  • Hotfulla
  • Falska och medvetet spridda för att vilseleda eller skada

För att en person ska kunna dömas måste åklagaren bevisa att avsikten var att orsaka mottagaren oro eller ångest. Straffet kan vara böter eller fängelse upp till två år.

Communications Act 2003, särskilt sektion 127, utvidgar reglerna till att omfatta elektroniska kommunikationsnätverk och förbjuder att sända meddelanden som är:

  • Grovt kränkande, oanständiga, obscena eller hotfulla
  • Avsedda att orsaka irritation, olägenhet eller onödig oro

Den mentala aspekten i denna lag är bredare, vilket innebär att det räcker att personen borde ha insett att meddelandet kunde vara stötande eller riskera att förolämpa mottagaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spanjorer måste meddela staten inför större kontantuttag

Kriget mot kontanterna

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Den som inte berättar för myndigheterna om planerade större uttag riskerar straffavgifter och andra repressalier.

Spanjorer som känner för att ta ut 3 000 euro (32 000 kronor) eller mer i kontanter kan numera bara göra detta om de först meddelar landets skattemyndighet om sina planer.

I vanlig ordning motiveras de nya restriktionerna med att den organiserade brottsligheten, skattefuskandet och penningtvätten måste bekämpas till varje pris, och den som vill göra större kontantuttag behöver anmäla detta på myndighetens webbplats, tillsammans med någon variant av elektronisk ID eller digitalt certifikat.

Kan något kvitto från skattemyndigheten inte visas upp så har bankerna också rätt att stoppa medborgarna från att ta ut pengar. Bankerna är dessutom skyldiga att rapportera ”misstänkta transaktioner” till skattemyndigheten – vilket även inkluderar upprepade uttag under gränsvärdet.

För de allra flesta räcker det att ansöka om att få ta ut kontanter minst 24 timmar i förväg – men den som vill ta ut 100 000 euro eller mer måste be om skattemyndighetens godkännande åtminstone tre dygn innan uttaget ska genomföras.

Den som struntar i, eller glömmer att berätta för myndigheterna att de planerar att använda sig av kontanter, kommer att bötfällas på upp till 10 procent av beloppet – eller minst 600 euro.

Samma trend i hela Västvärlden

Det kan noteras att Spanien är långt ifrån ensamt om att skärpa kontrollen av kontanter – en liknande trend syns i hela Västvärlden. Sverige brukar utmålas som ett internationellt skräckexempel där fysiska pengar i praktiken inte längre går att använda i många butiker eller för att betala räkningar – och där personer som gör återkommande kontantuttag riskerar att få sina konton nedstängda.

Den som vill undvika spanska myndigheters vrede måste framöver vara mycket noggrann – och inte bara redovisa exakt hur mycket man tänker ta ut och vem man är – man måste också redogöra i detalj för vad man ska använda pengarna till.

Att istället ta ut mindre summor pengar, men vid skilda tillfällen är också mycket riskabelt – även återkommande uttag på några hundra euro riskerar att leda till liknande repressalier och straffavgifter.

Även om det råder en enighet om att den organiserade brottsligheten bör bekämpas, varnar kritiker för att den spanska lagstiftningen kommer att drabba vanliga medborgare – och underminera medborgarnas personliga ekonomiska integritet, där de i praktiken måste be om lov för att få använda sina egna pengar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysklands säkerhetstjänst extremiststämplar AfD

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
AfD:s partiledare Alice Weidel fördömer beskedet.

Det tyska författningsskyddet, Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV), har beslutat klassa hela partiet Alternative für Deutschland (AfD) som en ”högerextrem” organisation. Det meddelade myndigheten på fredagen efter vad man själva beskriver som en ”intensiv och omfattande” granskning.

Klassificeringen ger staten utökade befogenheter att övervaka partiet, exempelvis genom avlyssning och användning av infiltratörer. Tidigare har BfV redan pekat ut AfD:s regionala förgreningar i Thüringen och Sachsen-Anhalt som ”bevisat extremistiska”.

I sin motivering nämner BfV att partiet företräder en ”etnicitets- och härkomstbaserad människosyn” som inte anses förenlig med den fria demokratiska grundordningen. Myndigheten lyfter även fram ”främlingsfientlig, minoritetsfientlig, islamfientlig och antimuslimsk retorik från ledande företrädare” som skäl till beslutet.

AfD:s partiledare, Alice Weidel, och Tino Chrupalla kallar beslutet för en politiskt motiverad attack och fördömer detta i ett offentligt uttalande.

Dagens beslut från Författningsskyddet är ett allvarligt slag mot den tyska demokratin. Enligt aktuella opinionsmätningar är AfD den starkaste kraften. Den federala regeringen har bara fyra dagar kvar vid makten, och underrättelsetjänsten har inte ens någon chef längre. Dessutom är klassificeringen som ett så kallat misstänkt fall ännu inte rättsligt bindande”, skriver man och fortsätter:

Ändå utsätts AfD, som oppositionsparti, nu för offentlig misstänkliggörande och kriminalisering strax före regeringsskiftet. Denna riktade inblandning i den demokratiska beslutsprocessen är därför uppenbart politiskt motiverad. AfD kommer fortsatt att försvara sig juridiskt mot dessa förtal som hotar demokratin”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.