Annons:

Klimataktivister limmade fast sig – klagade över att inte få hink att uträtta behov i

Publicerad november 4, 2022 – av Sofie Persson
Aktivisterna kallar sig själva "Scientist Rebellion".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En klimataktivistgrupp limmade fast sig vid en Porsche-utställning i Tyskland för att bland annat kräva att man inför en hastighetsbegränsning på 100 km/h. Aktivisterna började dock snart klaga när personalen inte tillhandahöll dem hinkar att göra sina behov i av hygienskäl.

Det var omkring 25 personer från aktivistgruppen ”Scientist Rebellion” som tog sig till området runt Volkswagenkoncernens upplevelsepark Autostadt i Wolfburg i Tyskland. Protesten gällde främst att man vill införa en hastighetsbegränsning på 100 km/h i Tyskland, återinföra 9-eurotågbiljetter, utveckla ett byggstopp världen över på bilfabriker samt en hel annat för att ”stoppa klimatförändringarna”.

Efter att ha slängt omkring fejkblod och rullat ut diverse banderoller lyckades nio av aktivisterna ta sig in i byggnaden vid en Porsche-utställning. Aktivisterna gick då ett steg längre i sin protest när man valde att limma fast sina händer framför olika bilar på utställningen och fortsatte att kräva att vd:n för Volkswagen skulle bemöta deras krav, rapporterar tyska Bild.

Autostadt är visserligen ett dotterbolag till Volkswagen, men är oberoende av koncernen och har ingenting med biltillverkningen eller bilbolagets beslut att göra. Dessutom har inte Volkswagen som bilbolag auktoritet att införa hastighetsbegränsningar eller billiga tågbiljetter i Tyskland.

Annons:

Ganska snabbt insåg dock aktivisterna att det fanns ett problem med deras plan, nämligen att det inte fanns någonstans att gå på toaletten. När man bad personalen om hinkar och privata provisoriska ”tält” att använda hinkarna i sade de nej. Detta beror främst på hygien, förklarar Armin Maus, vd för Autostadt.

För det första handlade det om hygieniska skäl och för det andra för att Autostadt inte har något sådant i lager, menar Maus.

Flera av aktivisterna ska då ha ”avlimmat” sig och använt företagets toalett.

Däremot försåg företaget aktivisterna med mat och vatten under hela protesten, men det blev dock mer klagomål när man på natten stängde av värmen och lamporna. Aktivisterna menade att de skulle fortsätta vara påslagna, trots att avslagningen innebar att man sparade på energi. Ledaren och socialpsykologen Gianluca Grimalda blev tvungen att avbryta eftersom hans hand började svullna och en läkare som kommit till plats konstaterade att psykologen behövde sjukvård genast.

Klimatprotesten avslutades efter 42 timmar av polis, då hade vd:n Maus upprepade gånger bett aktivisterna att lämna frivilligt.

Som operatör av en mötesplats har vi en omsorgsplikt. Detta gäller även och särskilt för våra anställda, som enligt lag var skyldiga att vara på plats dygnet runt under denna tid mot bakgrund av protestaktionen, förklarar Maus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tyskland skickar Patriot-system – Ukraina vill ha fler

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 18:15 – av Isac Boman
Zelensky förbereder kontrakt för ytterligare 25 Patriot-system. Varje system kostar cirka en miljard dollar.

Ukraina har tagit emot ytterligare amerikanskt tillverkade Patriot-luftvärnssystem från Tyskland. Det bekräftade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen.

Den allt mer ifrågasatta och pressade presidenten har offentligt tackat Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-chefen Friedrich Merz för leveransen av nya amerikanska luftvärnssystem. Den tidigare uppgörelsen mellan länderna har nu verkställts, meddelade presidenten på söndagen.

"Våra överenskommelser har uppfyllts. Fler Patriot-system finns nu i Ukraina och tas i bruk", meddelade han.

Ukraina har under lång tid krävt mer avancerade vapen från sina västliga allierade, däribland Tomahawk-kryssningsrobotar och ytterligare Patriot-batterier. Enligt New York Times rapportering i maj ägde landet åtta Patriot-system, men endast sex av dessa var operativa.

Annons:

"Behövs fler system"

Zelenskyj var tydlig med att han vill ha ännu fler vapenleveranser framöver.

"Naturligtvis behövs fler system för att skydda viktiga infrastrukturobjekt och våra städer över hela Ukrainas territorium, och vi kommer att fortsätta arbeta för att få dem – inte bara på politisk nivå med stater och ledare utan även direkt med tillverkarna av alla nödvändiga luftvärnssystem och robotar till dem", fortsatte presidenten.

Rysslands försvarsdepartement uppger att man förstört omkring 40 Patriot-avfyrningsramper sedan 2023.

Nya kontrakt förbereds

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hittills avböjt att leverera Tomahawk-robotar till Ukraina, men har istället uppmanat Nato-länder att köpa amerikanska vapen åt Kievs räkning. Moskva har genomgående uppgett att inget utländskt stöd kommer att förändra situationen på slagfältet till Ukrainas fördel.

Förra månaden uppgav Zelenskyj att Ukraina och USA förbereder ett kontrakt för 25 Patriot-system. Han tillade att leveranserna kan ta flera år om inte EU-länder visar "god vilja" genom att prioritera Kiev eller överföra system de redan äger.

Med en kostnad på cirka en miljard dollar per system hoppas Ukraina kunna finansiera inköpen genom ett EU-lån som backas upp av frysta ryska tillgångar. Ryssland har å sin sida fördömt alla försök att konfiskera dess tillgångar som stöld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Polen har blivit lydstat till Bryssel

Globalismens framfart

Publicerad Idag 16:45 – av Jan Sundstedt
Relationerna mellan Polens premiärminister Donald Tusk (t. v.) och Ungerns premiärminister Viktor Orbán alltmer infekterade.

Relationerna mellan Viktor Orbán i Ungern och Donald Tusk i Polen fördjupas till ett öppet bråk kring såväl EU:s inflytande som kriget i Ukraina. Orbán menar att Tusk-problemet går långt utöver bilaterala meningsskiljaktigheter — det handlar om att Polen har getts rollen som Bryssels lydstat.

Ungerns premiärminister menar att Polen under Tusk har tagit ett dramatiskt steg mot att förlora nationell handlingsfrihet och även blivit en "vasall till Bryssel".

"Han har blivit en av de mest högljudda krigshetsarna i Europa – men hans krigspolitik misslyckas: Ukraina håller på att få slut på europeiska pengar och det polska folket är trött på kriget. Han kan inte ändra kurs eftersom han har förvandlat Polen till en vasallstat till Bryssel", skriver Orbán i ett inlägg på X.

Utöver kriget i Ukraina står även frågor om EU:s roll i centrum för konflikten. Orbán har tidigare anklagat Bryssel för att ha spelat en aktiv roll i att hjälpa Donald Tusks EU-vänliga regering till makten i Polen.

Annons:

Donald Tusk har i sin tur kritiserat Orbán för att se "EU, demokrati och rättsstatliga principer som problem", ett angrepp som ytterligare trappat upp spänningarna mellan länderna.

Opinionsskifte i Polen

Enligt en opinionsundersökning från institutet IBRiS stödjer för närvarande enbart 33,5 procent av polackerna Ukrainas Nato-medlemskap. Det visar på ett skifte som får Orbán att hävda att Europa håller på att vakna, och att det polska folkets stöd för Ukraina minskar.

Donald Tusk däremot har förklarat kriget i Ukraina som "vårt krig", med hänvisning till att framtiden för Polen och Europa står på spel. Orbán svarar att både Polen och EU spelar ett farligt spel med livet för miljoner européer.

Att Ungern återkommande blockerat militärt stöd till Ukraina och dess ansökan om EU- och Nato-medlemskap har under lång tid varit en nagel i ögat för Polen och andra EU-medlemsstater.

Polen och Ungern hörde tidigare till den så kallade Visegrádgruppen (V4) och delade ofta ståndpunkter mot Bryssel. Men i takt med kriget i Ukraina och de stora strategiska skiljelinjerna har relationen stelnat.

Samtidigt som Tusk strävar efter att vinna ökat inflytande för Polen inom EU och Nato, har Orbán gjort tydligt att han vill se en annan sorts europeisk ordning — där nationalstater har större frihet och Bryssels centrala makt ifrågasätts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny amerikansk attack i internationellt vatten – tre döda

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 14:36 – av Redaktionen
Försvarsminister Pete Hegseth hävdar att samtliga angrepp har riktats mot karteller och narkotikasmugglare.

Amerikanska styrkor har genomfört ännu ett angrepp mot vad som påstås vara en misstänkt narkotikabåt i internationellt vatten, där alla tre personer ombord dödades.

Det är åtminstone den 15:e attacken sedan september månad, och minst 64 personer har dödats enligt officiella uppskattningar.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade sent på lördagskvällen att båten befann sig i Karibiska havet och var känd av amerikansk underrättelsetjänst som ett fartyg för narkotikasmuggling.

De tre männen ombord beskrevs som "narkotikaterrorister" kopplade till en "utsedd terroristorganisation".

Annons:

"Detta fartyg – liksom varje annat – var känt av vår underrättelsetjänst för att vara involverat i illegal narkotikasmuggling, färdades längs en känd smugglingsrutt och fraktade narkotika", skrev Hegseth i ett inlägg på sitt X-konto, som inte innehöll några bevis för påståendena.

Inga amerikanska styrkor skadades, enligt försvarsministern.

Hegseth hävdade att båtar som den som träffades är en del av ett försök av narkotikaterrorister att "förgifta amerikaner hemma" och upprepade sin policy att behandla de misstänkta smugglarna "exakt som vi behandlade al-Qaida".

"Vi kommer att fortsätta spåra dem, kartlägga dem, jaga dem och döda dem", hotade han.

Kongressen kräver transparens

Kongressledamöter har alltmer frekvent börjat kräva öppenhet kring angreppen och på torsdagen kritiserade lagstiftare Trumps administration för att ha underlåtit att bjuda in demokratiska kongressledamöter till en briefing om attackerna.

Senator Mark Warner från Virginia, den högst rankade demokraten i underrättelsekommittén, sa att båda partier måste ha insyn i sådana frågor.

Både republikaner och demokrater har också sagt att administrationen inte tillhandahåller tillräcklig information om strategin och underrättelsearbetet bakom angreppen, inklusive hur personer på båtarna bedömdes vara kopplade till narkotikaligor, rapporterade NBC News förra månaden.

Hangarfartyg till Karibien

Trump-administrationen beordrade i slutet av förra månaden hangarfartygsgruppen Gerald R. Ford att färdas från sin position i Medelhavet till Karibien för att stödja angreppen mot misstänkta narkotikaterrorister, uppgav Pentagons talesman Sean Parnell.

Hegseths inlägg innehöll ingen ytterligare information om personerna som enligt uppgift dödades i det angrepp som tillkännagavs på lördagen. I vissa tidigare fall har Trump-administrationen tillhandahållit mer information om de påstådda grupperna eller ursprungslandet för besättningsmedlemmarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med attack mot Nigeria

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 12:29 – av Markus Andersson
Nigerianska soldater under gemensam övning med amerikanska styrkor 2018 – nu hotar USA med militär insats i landet.

USA:s president Donald Trump har hotat med att sända in amerikanska styrkor till Nigeria om landet inte kraftfullt motarbetar våld mot kristna. Samtidigt stoppas allt amerikanskt bistånd till Afrikas mest folkrika nation.

Trump uppmanade på lördagen i ett inlägg på Truth Social försvarsdepartementet att förbereda sig för en möjlig "snabb" militär operation i den västafrikanska oljenationen.

"Om vi attackerar kommer det att gå snabbt, våldsamt och smidigt, precis som när terroristpacket attackerar våra älskade kristna", skrev presidenten, utan att närmare precisera sina anklagelser.

Nigerias huvudstad Abuja har ännu inte reagerat på hotet. USA:s försvarsminister Pete Hegseth stödde presidenten i ett eget inlägg: "Antingen skyddar den nigerianska regeringen kristna, eller så kommer vi att döda de islamistiska terroristerna som begår dessa fruktansvärda grymheter."

Annons:
Att Trump riktar hot mot andra länder via sitt Truth Social-konto är ingenting nytt. Foto: faksmil/Truth social/Trump

Nigeria förnekar anklagelserna

Trumps hot kom dagen efter att hans administration återigen placerat Nigeria på en lista över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Andra länder på listan inkluderar Kina, Myanmar, Nordkorea, Ryssland och Pakistan.

Nigerias president Bola Ahmed Tinubu tillbakavisade tidigare på lördagen påståendena om religiös intolerans.

— Beskrivningen av Nigeria som religiöst intolerant återspeglar inte vår nationella verklighet, sa Tinubu i ett uttalande.

Landets utrikesministerium lovade att fortsätta kampen mot våldsam extremism och uttryckte förhoppning om att Washington ska förbli en nära allierad framöver.

200 etniska grupper

Nigeria har 200 etniska grupper som utövar kristendom, islam och traditionella religioner. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har plågat nordöstra Nigeria i 15 år och dödat tiotusentals människor, dels kristna men också mer moderata muslimer och andra religionsutövare.

Trump hade under sin första mandatperiod placerat Nigeria på listan över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Hans ökände efterträdare Joe Biden tog bort landet från listan 2021.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.