MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025


Inflytelserika tankesmedjan: ”Putin kommer aldrig att ge upp”

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2024
– av Isac Boman
Vladimir Putin Ryssland
Strategin att försöka pressa Putin att lämna Ukraina har hittills inte alls varit framgångsrik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare CIA-analytikern Peter Schroeder skriver i lobbygruppen Council on Foreign Relations tidskrift att USA:s strategi kring Ukraina bygger på orealistiska förväntningar och ”önsketänkande”.

Han menar att det är ytterst osannolikt att Putin kommer att ge upp, och förespråkar istället en mer långsiktig strategi och att man väntar på att Putin avgår, tvingas bort – eller dör.

Den inflytelserika amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations har genom åren huserat många av USA:s mest inflytelserika politiker och andra makthavare, och har beskrivits som en de facto permanent regeringsliknande institution i USA. I sin skrift Foreign Affairs deklarerar man att Putin ”aldrig kommer att ge upp Ukraina” och att det är en ”utsiktslös uppgift” att ens försöka få till ett sådant scenario.

Det finns bara ett genomförbart alternativ för att få slut på kriget i Ukraina på villkor som är acceptabla för väst och Kiev: att vänta ut Putin. Enligt detta tillvägagångssätt skulle USA hålla linjen i Ukraina och upprätthålla sanktioner mot Ryssland samtidigt som man minimerar stridsnivån och mängden resurser som används tills Putin dör eller på annat sätt lämnar sitt ämbete. Först då kommer det att finnas en chans till en varaktig fred i Ukraina”, skriver den tidigare CIA-analytikern Peter Schroeder i sin analys.

Schroeder menar att Putin har makt att stoppa kriget när han vill, utan att detta skulle hota hans ställning – men att detta sannolikt inte sker.

”Ett antiryskt Ukraina”

Snarare än ett opportunistiskt anfallskrig kan angreppet på Ukraina bättre förstås som ett orättfärdigt förebyggande krig som inleddes för att stoppa vad Putin såg som ett framtida säkerhetshot mot Ryssland. Enligt Putin höll Ukraina på att förvandlas till en antirysk stat som, om den inte stoppades, skulle kunna användas av väst för att underminera Rysslands inhemska sammanhållning och hysa Nato-styrkor som skulle hota själva Ryssland”, skriver han.

En grupp ryska soldater. Foto: Mil.ru/CC BY 4.0

Att kriget i så hög grad avviker från Putins normala riskkalkyl tyder på att han fattat ett strategiskt beslut om Ukraina som han inte är villig att backa från. Hans beslut att skicka huvuddelen av Rysslands armé in i Ukraina 2022, och sedan mobilisera fler styrkor när den första attacken misslyckades, visar att han anser att kriget är för viktigt för att misslyckas”, fortsätter han.

Schroeder menar att även om de ryska kostnaderna för kriget varit stora är det sannolikt att Putin anser att passivitet hade kostat betydligt mer och riskera att leda till uppkomsten av ett västallierat Ukraina, som skulle kunna fungera som språngbräda för en ”färgrevolution” riktad mot Ryssland – där landets regering genom statskuppsliknande former byts ut mot en mer västorienterad marionettregering.

”Spela långsiktigt”

Av det skälet bedömer man också att det är ”osannolikt att västliga påtryckningar kommer att komma i närheten av att tvinga honom att ändra sig och avsluta kriget på villkor som är acceptabla för Kiev och Washington”.

Om Putin inte är villig att avbryta sin attack mot Ukraina kan kriget bara sluta på ett av två sätt: antingen för att Ryssland har förlorat förmågan att fortsätta sin kampanj eller för att Putin inte längre sitter vid makten”, slår han fast.

Att Putin självmant avslutar kampanjen bedöms som mycket osannolikt. Foto: Dmitry Terekhov/CC BY-SA 2.0

Den bästa strategin för Washington är att spela på långsiktigt och vänta på att Putin ska lämna. Det är möjligt att han avgår frivilligt eller tvingas bort, men det som är säkert är att han någon gång kommer att dö. Först när han inte längre sitter vid makten kan det verkliga arbetet med att permanent lösa kriget i Ukraina börja”, deklareras det vidare.

”Hushåll med resurserna”

Fram tills dess bör Washington fokusera på att försöka hjälpa Ukraina att ”hålla linjen” och förhindra ytterligare ryska militära framsteg, menar han. Vidare bör man fortsätta att ålägga Moskva ekonomiska och diplomatiska sanktioner – men dock inte förvänta sig att dessa ska ha någon större effekt.

Huvudsyftet med sådana påtryckningar är att sända rätt budskap till USA:s allierade och ha en hållhake redo för ett Ryssland efter Putin, samtidigt som man undviker inhemsk kritik. Samtidigt bör Washington hushålla med sina resurser, använda dem så effektivt som möjligt och övertyga Kiev om att undvika stora, slösaktiga offensiver. Även Kievs framgångsrika offensiver hittills – inklusive överraskningsattacken mot den ryska Kurskregionen förra månaden – har haft liten effekt på konfliktens övergripande förlopp. Det är fortfarande ett utnötningskrig utan några tecken på ett kommande genombrott för Ukraina”.

Nato Stoltenberg Zelenskyj
Zelenskyjs Ukraina bör få fortsatt hjälp – men det måste hushållas med resurserna, hävdas det. Foto: Jens Stoltenberg/X

Schroeder menar att USA:s strategi för kriget i Ukraina ända sedan start ”präglats av önsketänkande” och orealistiska scenarion.

Om bara Washington kan ålägga Putin tillräckligt stora kostnader, kan man övertyga honom om att stoppa kriget i Ukraina. Om man bara kan skicka tillräckligt med vapen till Ukraina kan Kiev driva ut de ryska styrkorna. Efter två och ett halvt år borde det stå klart att inget av dessa resultat är i sikte. Det bästa tillvägagångssättet är att spela på tid – att hålla linjen i Ukraina, minimera kostnaderna för USA och förbereda sig för den dag Putin till slut lämnar landet. Detta är visserligen en otillfredsställande och politiskt osmaklig strategi. Men det är det enda realistiska alternativet”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Kiev och London planerar falsk flagg-attacker

Kriget i Ukraina

publicerad 17 juni 2025
– av Redaktionen
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tillsammans med Volodymyr Zelenskyj.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ryska utrikesunderrättelsetjänsten (SVR) anklagar Ukraina och Storbritannien för att tillsammans planera sabotageoperationer och falsk flagg-attacker i syfte att eskalera Ukraina-konflikten och omöjliggöra fortsatt dialog mellan Moskva och Washington.

I ett uttalande på måndagen hävdade SVR att Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) och militära underrättelsetjänst (GUR) i allt högre grad samordnar sina insatser med den brittiska underrättelsetjänsten, som ett resultat av vad SVR beskriver som Kievs ”ökande bakslag på slagfältet och en allt djupare moralisk utmattning”.

Enligt SVR följer dessa sabotageinsatser och falsk-flagg-attacker ett återkommande mönster, där Storbritannien står för planering och samordning medan ukrainska agenter genomför attackerna. Myndigheten pekade på järnvägssabotagen i Rysslands Bryansk- och Kursk-regioner, som Moskva betecknar som ukrainska terroristattacker, samt på drönarattacker mot ryska flygbaser den 1 juni, som exempel på denna taktik.

Underrättelsetjänsten varnar nu för att den ”anglo-ukrainska terroristduon” förbereder fler falsk flagg-attacker. Syftet påstås vara att eskalera konflikten, sabotera dialogen mellan Moskva och Washington och påverka USA att fortsätta sitt militära stöd till Kiev.

Planterade sjöminor och torpeder

Ett scenario, som man beskriver, är ett angrepp där en rysk torpedattack mot ett amerikanskt marinfartyg i Östersjön iscensätts. Ukraina ska enligt SVR redan ha levererat sovjetiskt tillverkade torpeder till Storbritannien. Vissa av dessa är avsedda att detonera på säkert avstånd, medan en ska lämnas odetonerad ”som bevis på Moskvas illvilliga aktiviteter”.

SVR pekar även på ett möjligt upplägg där brittiska, ukrainska och nordeuropeiska aktörer planerar att ”oavsiktligt” återfinna ryska sjöminor i Östersjön för att kunna påstå att Ryssland försöker sabotera internationell sjöfart – ytterligare en typ av falsk flagg-attack.

”Kiev har blivit den perfekta utföraren av vidriga provokationer och terroristattacker för det svekfulla Albion (England),” sammanfattade SVR.

Underrättelsechefen, Sergej Naryshkin, har tidigare varnat för liknande brittiska attacker och säger att rysk underrättelsetjänst är väl medvetna om Londons dolda fientliga aktiviteter mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hockeylegendaren Ovechkin tillagd på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Alexander Ovechkin är en uttalad anhängare av Rysslands president Vladimir Putin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ryske hockeylegendaren Alexander Ovechkin, som nyligen blev den främste målskytten i NHL:s historia, har lagts till på Ukrainas ökända ”fiendelista” på webbplatsen Mirotvorets (Fredsskaparen).

Mirotvorets är en databas som publicerar personuppgifter om individer som påstås hota Ukrainas säkerhet, men har av människorättsgrupper fördömts och beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som listats där kort efter har lönnmördats eller avlidit under oklara omständigheter.

Enligt Mirotvorets har Washington Capitals-stjärnan Ovechkin inkluderats för att han påstås ha arbetat med att försöka ”rentvå Rysslands rykte” inför omvärlden genom sitt deltagande i internationella idrottsevenemang, samt för att ha rättfärdigat ”aggressionen mot Ukraina inför en utländsk publik”.

Den 39-årige forwarden anklagas även för att ha ”avsiktligt överträtt” Ukrainas gräns, vilket sannolikt syftar på hans semester på Krimhalvön 2015 – ett år efter att regionen genom en folkomröstning röstade för att återförenas med Ryssland.

– Det är nu lättare att hitta personer som inte finns med i Mirotvorets-databasen, så det finns egentligen inget att diskutera, kommenterade Kremls talesman Dmitrij Peskov det hela.

Grundade ”Putin Team”

Den ryska parlamentsledamoten och OS-guldmedaljören i skridsko från 2006, Svetlana Zhurova, uttryckte i nyhetskanalen VseProSport förvåning över att Ovechkins namn lades till först nu.

– Det är märkligt att de inte lade till Ovechkin i Mirotvorets tidigare. Alex startade Putin Team (en rörelse till stöd för Vladimir Putins kandidatur i presidentvalet 2018), och bara det borde ha räckt för att han skulle hamna på listan.

Zhurova tillade att hon inte tror att listningen får några större konsekvenser för Ovechkin:

– Han kommer inte att möta några begränsningar i vardagen eller problem med att resa in i USA – där han spelar för NHL-laget Washington Capitals.

Kopplas till flera lönnmord

I april gjorde Ovechkin sitt 895:e mål i NHL:s grundserie och passerade därmed Wayne Gretzkys tidigare rekord på 894 mål. Sedan dess har han utökat målskörden ytterligare, och står nu på totalt 897 mål.

Ovechkins kontrakt med Washington Capitals gäller till sommaren 2026. Tidigare i år har han nämnt att han överväger att återvända till ryska Dynamo Moskva – klubben där hans professionella karriär en gång tog sin början.

Webbplatsen Mirotvorets har av kritiker beskrivits som en ”dödslista”, då flera personer som förekommit där senare har mördats. Yulia Gorbunova, seniorforskare vid Human Rights Watch, varnar för att listan utgör en konkret livsfara för de personer som finns med på den. I april 2015 publicerade webbplatsen  exempelvis hemadresserna till den ukrainske författaren Oles Buzina och den tidigare parlamentsledamoten Oleg Kalasjnikov – bara dagar innan båda dödades i separata attentat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad 9 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.