Annons:

Kommentar: Huthi, Iran och “Motståndsaxeln”

Den västerländska interventionen i Mellanöstern präglas av en slående dubbelmoral. Jemen är inget undantag, skriver Andi Olluri.

Uppdaterad februari 5, 2024, Publicerad februari 4, 2024
Bebyggelse i Sanaa i Jemen med berg i bakgrunden.
Jemens huvudstad Sanaa.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Sveriges regering har nyligen förklarat att man avser att bidra till armadan utanför Jemen, som består av en koalition av västerländska och arabiska nationer (framöver benämnd som "Koalitionen"). Denna koalition har brutalt attackerat och belägrat landet sedan 2015 och orsakat döden för minst en halv miljon jemeniter, som nu försvarar sig mot angriparna. Detta följer efter flera helt illegala amerikansk-brittiska flygangrepp mot Jemen, till den västerländska journalistkårens entusiastiska jubel över detta "heroiska självförsvar" mot det land vi angriper och svälter.1

Agendasättande liberalt sinnade svenska tidningar förklarade utan vidare kommentar att “hittills tyder ingenting på att USA och Storbritannien använt överdrivet våld” och att det var “bara en tidsfråga innan omvärlden var tvungen att reagera kraftfullt mot våldet från huthirörelsen i Jemen”. Meriterna för denna tankegång är lika begränsade som om ryska eller vitryska journalister hade beskrivit ryska attacker mot ukrainska mål, efter att Kiev bombarderat ryska kommersiella mål, som inte det minsta "överdrivet våld", helt enkelt "en tidsfråga".2

Varken den utbildade svensken eller dennes ryska och vitryska motsvarigheter förstår att en angripande part inte har rätt till "självförsvar" när dess offer försöker försvara sig mot angrepp.

När vi granskar argumenten som använts för att berättiga aggressionen mot Jemen, framförda av Koalitionen och deras ständiga språkrör i den fria pressen, finner vi att de utan undantag måste avfärdas som ogiltiga eller ren hyckleri.

Annons:

Stor- och småpirater

Först och främst hävdar Koalitionen att de bombar Jemen eftersom de inte kan tolerera brott mot internationell "handel och finans". Detta argument kan avfärdas direkt, eftersom Koalitionen i åratal, och ännu mer på sistone, har attackerat och konfiskerat jemenitiska oljefartyg och andra resurser från denna extremt fattiga och svältande befolkning, värda tiotals miljarder dollar. Detta sker samtidigt som västerländska och arabiska militära ockupationsstyrkor öppet stjäl enorma mängder jemenitisk naturgas, som transporteras från Jemens kuster med amerikanska, europeiska, emiratiska och koreanska kommersiella fartyg under skydd av västerländska krigsfartyg stationerade vid jemenitiska kuster. Allt detta har dokumenterats i omfattande grad, men naturligtvis når inget av detta den så kallade fria pressen.3

Eller betrakta Palestina. Världsbanken, United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) och Ekonomiska och sociala kommissionen för Västasien (ESCWA) beräknar att Palestina förlorar tiotals miljarder dollar årligen till följd av nekad tillgång till naturresurser i område C, Israels exploatering av palestinsk olja, gas, mineraler i Döda havet, vatten och jordbruksområden, samt Israels blockad av Gaza till havs. Vår reaktion har varit att fullt ut stödja detta och Israels etniska rensning i Gaza och på Västbanken.4

Disciplinerade som vi är, höjer vi inte ett ögonbryn samtidigt som vi enhetligt fördömer jemenitiska "pirater".

Svenska intellektuella har däremot sina prioriteringar på rätt plats. Det största problemet med denna aggression och terrorism är enligt dessa “höjda priser för oss konsumenter”, för att citera SvD:s utrikespolitiska analytiker, Therese Hultin.5 “Då återstår diplomati”, fortsatte Hultin, men det är knappast lätt för “Joe Biden [som] snarare vill att situationen skall lugna sig” (nämligen genom att fortsätta villkorslöst stödja attacken mot Jemen och Gaza, inklusive genom att kringgå kongressionella begränsningar för att förse Israel med gränslösa mängder vapen, veton vid Säkerhetsrådet mot vapenstillestånd och så vidare).

Svårigheterna beror överväldigande på, förklarade Hultin, att “Huthimilisen finansieras till stor del av Iran” och används för att insidiöst spä på krig och våld, men “förhoppningen är att exempelvis Kina ska gripa in och sätta press på Iran, för att få stopp på jemeniterna”. Således behöver vi inte nämna andra problem, såsom att USA och dess allierade (inklusive Sverige), som angriper Jemen i ett ohöljt aggressionskrig, kan stoppa sitt stöd till Koalitionen, som omedelbart hade stoppat kriget eftersom den är helt och hållet beroende av Washingtons Flygvapen.6 Eller att väst försett Koalitionen (främst Saudiarabien och FAE) med mellan 100 och 200 miljarder dollar i form av vapen sedan 2015 (konservativt räknat). Detta är såklart okej, men inte att Iran skickar Jemen några AK:or gömda på fiskeskepp för dess självförsvar.7 Eller att USA, enligt interna dokument från State Department, konsekvent blockerat fred i Jemen; naturligt, eftersom “USA uppmanade sina saudiska och emiratiska”, samt europeiska partner, “till att vara mer aktiva i att bossa sin region [Jemen]”, och därmed “skydda” västerländska “energi- och militära intressen i regionen”, för att återigen citera interna dokument från State Department.8

Irans imperium: gammalt vin i nya läglar

Inget av detta kan nämnas, och istället får Kina, som är fullständigt orelaterade till Houthi, men att nämna dem för västerländska läsare ger god propagandaeffekt för att skapa bilden av en metafiende vars tentakler sprider sig allt längre utåt - och “jemeniterna” skulden. Det är tveksamt huruvida RT ännu försökt sig på något så magstarkt som att lägga skulden för att invasionen av Ukraina ännu pågår på Tanzania, eller Island. De har inte kommit lika långt som oss i det avseendet.

Faktum är att denna agitprop nu blivit inte bara officiell, utan också mycket omtyckt. Således kunde vi av det amerikanska Försvarsrådets talesperson, John Kirby, läsa att “Vi hade välkomnat en konstruktiv roll av Kina, som kan använda sitt inflytande och sin tillgång [till Iran] för att hämma flödet av vapen och ammunition till Houthi” – återigen till skillnad från sig själva i Washington och Europas huvudstäder, som i ett decennium lett attacken och ockupationen av Jemen, och ännu beväpnar Koalitionen med vapen värda summor som många gånger om överstiger Jemens hela BNP.9

DN:s korrespondent Nathan Shachar förklarade att USA och Israel "har i det längsta velat undvika engagemang i andra delar av regionen så länge” de utför sitt angrepp i Gaza, nämligen genom att utföra upprepade angrepp mot Libanon, Syrien, Iran, Jemen och så vidare. Men kanske de trots allt måste göra detta, eftersom Houthi “blir en del av” Irans “ambitiösa expansion”.10 Shachar fördömde den “djärv[a] upptrappning av de Iran-ledda operationerna mot internationell sjöfart” i en artikel där enbart talespersoner från Washington och Tel Aviv citerades, väldigt likt hur ryska kommissarier rapporterar belarusiska, iranska och ryska talesmäns uttalanden som “nyheter”.11 Förhoppningen är, skrev han, att Houthi “får en läxa av den USA-ledda expeditionsstyrkan” och “bli mer medgörliga i förhandlingarna”. Det är i referens till de så kallade “fredsförhandlingarna”, som inneburit att den ockuperande Koalitionen fritt fått ockupera Jemen och plundra miljarder dollar i form av jemenitiska olja, vilket skrupulöst dokumenterats men som Shachar och andra maktens stenografer vägrat rapportera.

Av mystiska skäl har jemeniterna tyvärr inte varit “medgörliga” till detta, men förhoppningsvis skall vi lära dem “en läxa” de sent glömmer och som ändrar på det.12 Aftonbladets utrikespolitiska analytiker, Wolfgang Hansson, noterade också att “i praktiken är det Iran som står bakom attackerna”.13

Men man skall inte vara orättvis och få det att framstå som att enigheten i västerländsk press är 100 procent. Det är den inte. Frågetecken lyfts. Såsom alltid är fallet, lyfter den fria pressen kritik mot vår utrikespolitik enbart på taktiska grunder, inte principiella sådana som säger att attack och ockupation är fel och illegalt, precis som sina ryska kollegor gör detsamma om den ryska attacken mot Ukraina. Därför varnade DN:s utrikespolitiska kommentator Michael Winiarski att det inte går “att slå ut huthierna”, det “är omöjligt att slå ut en sådan rörelse med enbart flygkrig”. “Syftet är mer begränsat; att förmå huthierna att ändra beteende”, men “då är frågan: Kommer bombkriget att leda till mer än att leverera ett ‘budskap’?”14

En snabb titt på rysk press- och TV-propaganda renderar samma rundgång över huruvida bombattentaten mot Odessa och Kiev kan “leda till mer än att leverera ett ‘budskap’?” och att det är “omöjligt att slå ut Kiev med enbart flygkrig”.

I samma utgåva skrev Erik Ohlsson att “Shiamuslimska Iran backar huthierna militärt, medan Saudiarabien ... stöder det som kallas den internationellt erkända regeringen i Jemen”.

Faktum: Saudiarabien attackerar med vår hjälp landet och har instiftat en militärjunta i Jemen, ledd av general Rashad al-Alimi, bestående av saudiska och emiratiska generaler och affärsmän, som dess fega tjänare i media kallar “internationellt erkänd regering”, liksom Ohlssons kloner i rysk press hade gjort detsamma om “vad som kallas” den “erkända” regeringen i Kiev ifall Ryssland hade intagit huvudstaden och instiftat som Ukrainas “erkända regering” belarusiska, iranska och ryska generaler. Dessutom spekulerade Ohlsson att “kriget i Jemen har hittills fått liten internationell uppmärksamhet” eftersom “det inte finns några värdefulla naturresurser i Jemen”. Det är ett påstående så extremt att det inte förtjänar ens en kommentar.15

I kontrast, kan Västs avgörande roll i att möjliggöra folkmordet i Jemen, där närmare 20 miljoner svälter ihjäl från den illegala blockaden vi implementerat, utan snarare att vi direkt och indirekt är de som attackerar Jemen, inte nämnas. Faktum är att konceptet om en pågående “attack” eller ett “anfallskrig” mot Jemen är bokstavligen talat okända och outsägliga i det svenska språket – trots att det är ett okontroversiellt faktum att detta pågår, lika mycket som en rysk “attack” eller ett “anfallskrig” pågår mot Ukraina. Det lär förvåna hjärntvättade svenskar, som är omsorgsfullt isolerade från omvärldens fakta.

Den neurotiska paniken om att Iran förklarat krig mot Väst via sin beväpnade och styrda “Huthi-proxy” har nu nått sitt crescendo, och tron på detta evangelium har nu övergått till ren teologi med mått av övertygelse som hade fått vilken organiserad religion som helst att avundas. När statens hejaklack lyder marscheringsorder spelar det ingen roll om påståendet erkänns av State Department, västerländska underrättelserapporter och tekniska akademiska undersökningar om Huthis så kallade koppling till Iran kan vara ett påhitt, eftersom Huthi är “en självförsörjande enhet. De behöver inte iranierna till förfogande” och “är väldigt autonoma i sitt beslutsfattande”.16

En kort översikt av de egentliga fakta om Huthis koppling till Iran är på sina plats.

Iran-Houthi: "Otillåtna" fakta

När Barack Obama och Joe Biden initierade attacken mot Jemen i 2015 avfärdade amerikanska underrättelsemyndigheter medias rädsla om “en sorts stor iransk plan att överta halvön”.17 En FN-expertpanel beräknade att Iran försåg Huthi med 2 000 handeldvapen under det första året av Koalitionens anfallskrig (gruppen är självförsörjande från inhemska vapendepåer), och sammanfattade att de inte “sett några bevis som bekräftar direkt storskalig tillförsel av vapen från Iran”.18 Till och med Atlantic Council, Natos:s propagandaorgan, publicerade en studie i 2017, i vilken man påpekade:

Det finns visserligen bevis på småskaliga tillförsel av handeldvapen och rådgivare från Iran till Huthi. Men trovärdiga bevis på att Irans militära stöd i form av vapen som kan ändra utfallet av kriget är knappa. Huthis tidigare liering med Saleh har varit avsevärt mer avgörande i deras framgångar än iranskt stöd. Med eller utan Irans inblandning, hade konfliktens struktur förmodligen varit densamma.19

Den amerikanska handboken om kontraterrorism från 2021 inkluderade ett kapitel om Jemen och Iran specifikt, skrivet av Oxfords Elisabeth Kendall, kanske den främsta Jemenexperten i Väst. Kendall noterade att bevis “finns för att Iran och dess libanesiska proxy, Hezbollah, försett Huthi med vapen och militära rådgivare. Detta var förmodligen inte särskild betydande vid tillfället som man hävdade, och det finns knappast bevis för att Iran försåg Houthi med större vapen i början av kriget”, och “det är inte iranskt stöd som förklarar Huthis framgång” utan “Huthis relation till Iran baseras på pragmatism snarare än kommando och kontroll”.20

Men de som ännu inte fallit rov för tron att vi i Väst har rätten att styra och ställa som världens gangsterledare, letar fortfarande utan framgång efter en förklaring någonstans i hela den liberala pressen till varför det skulle vara fel för Iran att skicka vapen till en ockuperad och brutaliserad nation som försöker försvara sig från ett gäng gangsterliga stormakter. Vad detta kristallklart illustrerar är att den universellt rådande principen som godkänns bland utbildade västerlänningar är att vi måste få förbehålla full rätt att attackera vem vi vill, och minsta antydan på att offret försöker försvara sig är samma sak som att de attackerar oss.

Det finns, för att vara tydlig, bokstavligen noll uppmaningar någonstans i media till att vi skickar vapen till vare sig Huthi, Hamas eller en lång rad andra som utsätts för västerländsk attack, medan en enig kör i tidningarna dagligen kräver en störtflod av vapen till Ukraina, och denna diskrepans beror på allt annat än att sådana leveranser skulle vara moraliskt korrekta i ett men inte annat fall. Nivån av hyckleri och falskhet är yrselbildande, och det är en spektakulär prestation av de intellektuella klasserna att kunna åstadkomma detta utan att ens vara medvetna om den propagandaroll de därmed uppfyller.

Faktum är att det är “möjligt att” Koalitionen som attackerar Jemen sedan 2015 "velat provocera en skarpare respons från Iran, som ett sätt att upprätta en förevändning för att berättiga sin attack mot Jemen, och hade blivit ljuvligt glada ifall Iran försåg detta utfattiga och brutaliserade land med militärt stöd, som ett bevis på varför vi måste förinta både Iran och Houthi. Denna strategi “kan bli en självuppfyllande profetia”; belägra och bomba landet till spillror, och “som följd tvingas de bli beroende av Irans hjälp för sin överlevnad, och därmed bli beroende av Teherans hjälp och förvandlas till deras verktyg”. Till västerländska ledares djupa sorg, har “Teherans inflytande i Jemens situation verkat vara marginellt och irrelevant sett till maktbalansen i det pågående kriget”. "Irans stöd är i sanning begränsat; det har varken strategisk betydelse och underordnar inte Jemens rebeller under Irans politik (till skillnad från salafistiska och wahabistiska islamister samt en stor del av den jemenitiska [så kallade] regeringens styrkor, som är beroende av stödet och direktiven från Riyadh)". “Inte heller ökade Irans stöd till rebellerna till följd av Saudiarabiens attack, trots att det hade varit en naturlig reaktion under förhållandena för att skydda sina påstådda proxystyrkor”. Därför utgör den apokalyptiska retoriken om Irans diaboliska inflytande i Jemen från västerländska politiker, och den fria pressens tanklösa upprepning av den, “avsiktlig, mästerlig manipulation designad för att uppfylla särskilda intressen under täckmanteln” av att “skydda sig” från Iran.21

Sant, denna information går inte att finna någonstans i svensk press, men vi är inte förbjudna från att ta del av den, såsom de många svenskar som regelbundet läser The Polish Quarterly of International Affairs kan. Alltså kan vi inte klaga, det råder ingen censur av information.

Saken är därmed klar och avgjord: När vi attackerar och mörbultar någon försvarslös är detta självförsvar. När denne försöker försvara sig eller ropar efter hjälp attackerar den oss, och vi måste försvara oss mot detta anfall mot oss. Denna mentalitet, som förfinats till en konst i Väst, är inte ny. Dess principer tydliggjordes, exempelvis, redan 1 september 1939: “Inga rubriker som innehåller ordet krig. I enlighet med Führerns tal "slår vi bara tillbaka’”.22

Inga frågor ställda

Den så kallade Fria världen har också förbehållit rätten att bomba länder som vi hävdar vara “iranska sponsorer”, inklusive Irak och Syrien, och attackerna mot dessa i slutet av januari utfördes i vanlig ordning utan fog från Säkerhetsrådet.23 Inga minimalt seriösa skäl för eller ens försök att berättiga dessa aggression- och krigshandlingar, olagliga enligt internationell lag, angavs. Men sådana behövdes inte heller för att få fullständigt godkännande av medieklasserna i ett klimat av generaliserat chauvinistiskt hysteri och avsky mot de som staten utsett till dagens fiende och beordrat oss till att hata.

Det är en användbar exercis att fundera över vilka implikationer det hade inneburit ifall exempelvis Ondskans Axelmakter hade åberopat rätten att nyckfullt attackera “amerikanska” eller “israeliska sponsorer” på samma sätt som vi dagligen gör om “iranska”. Med standarden att få fritt attackera dem vi hävdar vara associerade med ett land som utgör ett hot mot oss, hade exempelvis Hamas haft en hel del bombande att göra i exempelvis Stockholm, Washington, Bryssel, samt på i stort sett alla västerländska tidningsredaktioner, som allesammans utgör ett stort hot mot Hamas. Detsamma hade gällt Huthi, som sedan nästan ett decennium tillbaka utstår brutal och mordisk västerländsk attack och ockupation, eller Iran, som utstår konstanta terrorattentat, öppna amerikanska och israeliska invasion- och kärnvapenhot, och en medieapparat som dagligen förespråkar attack mot landet, med mer.24

Det finns förresten inte minsta spår någonstans i media på rop efter att västländerna sanktionerar sig själva, skickar tiotals miljarder dollar i form av vapen till Jemen och Palestina, och att vi ger dem blankofullmakt att döda – ifall man anpassar siffrorna utefter befolkningsmängd och antal dödade i Jemen och Gaza – fler än hundra miljoner amerikaner, svenskar, européer generellt och israeler, medan Hamas och Huthi implementerar fullskaliga blockader mot europeiska och amerikanska städer och svälter deras befolkningar. Vad man än må tycka om dessa förslag, har de åtminstone lika mycket merit som den rätt till massmord Israel tilldelats av den nästan hundraprocentigt eniga medieapparaten. Faktum är att dessa förslag har mer merit än så: Israel och de ockuperande väststaterna är, trots allt, de illegala angriparna och ockupanterna, medan Palestina och Jemen är de angripna och ockuperade.

Tanken om att vi skulle tillämpa samma standarder som vi reflexivt tillämpar på de vi hatar på oss själva framstår som vissa som exotisk - och kanske till och med otänkbar - och bemöts främst med chock och avsky. Men argumentet står sig, icke desto mindre.

 

Andi Olluri

 


 

Källor och referenser:

(1) För en studie över engelskspråkiga tidningars reaktioner, se Covert Action Magazine, Andi Olluri, “US-Israeli aggression, Yemen and the coming war with Iran: The fantastic achievements of propaganda”, (kommande).

(2) DN, Ledarredaktionen, 13 jan. 2024.

(3) För noggrann dokumentation, se Andi Olluri, Covert Action Magazine, “The “Yemeni peace process” is a sham, though you wouldn’t know that from watching U.S. news or reading Foreign Affairs”, 11 apr. 2023.

(4) Se U.N CEIRPP, “The legality of the Israeli occupation of the occupied Palestinian territory, including East Jerusalem”, sep. 2023.

(5) SvD, Therese Larsson Hultin, 21 dec. 2023.

(6) Responsible Statecraft, Annelle Sheline, 1 apr. 2022.

(7) Consortiumnews, Baher Kamal 21 mar. 2022. Till exempel skickade Obama-administrationen enbart $118 miljarder i form av vapen, Trump $25 miljarder, tillsammans med liknande belopp av Biden. Samtidigt har europeiska stater (särskilt Frankrike, Tyskland och Storbritannien) skickat närmare $100 miljarder dollar sedan attacken inleddes. Se exempelvis William Hartung, "Arming Repression: US Military Support for Saudi Arabia, From Trump to Biden," Center for International Policy, 30 november 2021.

(8) International Crisis Group, ”Ending the Yemen Quagmire: Lessons for Washington from Four Years of War,” US Report #3, April 15, 2019

(9) Politico NatSec, Alex Ward et al., 23 jan. 2024.

(10) DN, Nathan Shachar, 6 dec. 2023.

(11) Ibid, 24 dec. 2023.

(12) Ibid, 14 jan. 2024.

(13) Aftonbladet, Wolfgang Hansson, 13 jan. 2024.

(14) DN, Michael Winiarski, 13 jan. 2024.

(15) DN, Erik Ohlsson, 13 jan. 2024. För diskussion om juntan, se fotnot 3.

(16) Citat av militärexperten Andreas Krieg från King’s College, London. Giorgio Cafiero and Emily Milliken, ”Implications of Iran’s domestic unrest for Yemen,” Daily Sabah, October 28, 2022.

(17) Se fotnot 8.

(18) Sana’a Center for Strategic Studies, Thomas Juneau, “What Can We Learn About Iran-Houthi Ties from the New UN Panel Report?”, jan.-feb. 2022

(19) Atlantic Council, Elisabeth Kendall, “Iran’s Fingerprints in Yemen: Real or Imagined?”, okt. 2017.

(20) Michael Sheehan, Erich Marquardt and Liam Collins, eds., Routledge Handbook of U.S. Counterterrorism and Irregular Warfare Operations (London: Routledge, 2021), pp. 83-94.

(21) The Polish Quarterly of International Affairs, Hubert Swietek, “The Yemen war: A proxy war, or a self-fulfilling prophecy?”, 2017, nr. 2, s. 38-54.

(22) Stig Jonasson, Nazismen i dokument, Prisma Förlag, Stockholm (1961), s. 92.

(23) Stars and Stripes, Matthew Adams, 24 jan. 2024.

(24) Se fotnot 1.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vinkupp i Toscana – tjuvarna lastade bytet med företagets egna truckar

Publicerad Igår 09:33 – av Jan Sundstedt
Tecknad illustration av en truck med pallast framför ett upplyst lager och lastbilar i en generisk nattmiljö.

Tjuvar stal under förra helgen omkring 30 000 flaskor prestigevin från vinhuset Marchesi Antinoris lager i Toscana. Bytet värderas till runt fem miljoner euro.

Ligan slog till mot lagret i Cortona och lastade flaskorna på två lastbilar, med hjälp av vinhusets egna truckar, enligt uppgifter som den italienska nyhetsbyrån ANSA återger.

Stölden upptäcktes först på måndagsmorgonen när personalen kom till jobbet.

Antinori, Italiens största familjeägda vinproducent, har anor från 1385 och exporterar i dag till 170 länder.

Företaget uppger att 8 000 till 10 000 flaskor Solaia, ett av Italiens mest eftertraktade viner, samt Tignanello och Guado al Tasso försvunnit i stölden. Vinerna kostar från drygt hundra euro flaskan och uppåt.

Vinet stod färdigpackat för leverans till utländska distributörer när stölden genomfördes.

En talesman för Antinori menar att det underlättade för tjuvarna att snabbt få ut de stora mängderna flaskor.

Välorganiserad kupp

Övervakningsbilder visar enligt vinhuset sju maskerade män. Tidpunkten och genomförandet tyder enligt Antinori på en mycket välorganiserad liga.

— Det är helt klart ett mycket välorganiserat gäng. Kanske samma som har slagit till mot andra vingårdar i Italien de senaste månaderna, säger vd Renzo Cotarella till Corriere della Sera.

Solaia tillverkas bara i 60 000 till 70 000 flaskor om året, vilket enligt ANSA gör att stulna flaskor lätt väcker misstankar.

Antinori varnar nu kunder världen över för erbjudanden utanför de officiella försäljningskanalerna.

— Vi hoppas fortfarande få tillbaka vinet. Två lastbilar kan inte bara försvinna, säger Cotarella till Financial Times.

Tidigare har vinstölder oftast gällt mindre partier från restauranger, privata källare eller under transport.

På senare tid har tjuvarna i stället gått på större lager hos producenterna.

I juli drabbades den kända vingården Banfi i Montalcino av en snarlik kupp som den hos Antinori.

Italiensk polis utreder nu den senaste i raden av omfattande och uppmärksammade vinstölder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macgregor övertygad: USA och Israel kommer att angripa Iran igen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med Douglas Macgregors porträtt från 2020 till vänster och en Tomahawkrobot som avfyras från USS Shiloh 1996 till höger.
Macgregor bedömer att ett nytt angrepp mot Iran snabbt kan förbruka merparten av precisionsvapnen i offensiven.

Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.

Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.

— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.

Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.

Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.

Ett B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.

Tre till sju dagar med precisionsvapen

Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.

— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.

Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.

Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.

— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.

Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.

Svält, skuldkris och kärnvapenrisk

Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.

USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.

Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.

Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.

Flygfoto över byggnader och vägar vid Al Udeid-basen i Qatar.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.

Pentagon nekade Murphy att se skadorna

Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.

— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.

Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.

— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.

Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".

Skrytet om världens starkaste militär

Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.

— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.

Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.

Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.

Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".

Reträtten som slutpunkt

Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.

Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.

— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.

Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.

— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.

Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan få del av vinsten om rysk gas åter flödar till Europa

Attentatet mot Nord Stream

Publicerad oktober 8, 2026 – av Redaktionen
Arkivmontage med Donald Trump till vänster och en flygbild av gas som bubblar upp i havet vid Nord Stream till höger.
Arkivbilder. Delar av Nord Stream skadades i explosionerna 2022. En återstart kräver bland annat ändrade sanktioner och tyskt godkännande.

Trumps svärson Jared Kushner och Putins rådgivare Kirill Dmitriev har diskuterat att låta en amerikansk investerare gå in i Nord Stream. En sådan investering skulle ge amerikanska investerare del av vinsten om rysk gas åter börjar flöda till Europa efter kriget.

Uppgifterna kommer från fem personer med insyn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Kushner och Dmitriev har träffats i både Moskva och New York de senaste veckorna. Det är oklart hur mycket Nord Stream diskuterades vid mötena, men enligt två av källorna finns frågan kvar på dagordningen.

Vita huset tonar ned uppgifterna. En företrädare säger till Reuters att det inte förts några samtal om Nord Stream på senare tid. Varje affär måste enligt företrädaren förhandlas med den statliga utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska skattebetalare och företag.

Den tyska regeringen säger nej. En talesperson för ekonomi- och energidepartementet påpekar att Nord Stream och rysk gas omfattas av europeiska sanktioner, att Tyskland har hittat alternativ och att en återöppning kräver ett regeringsgodkännande som inte är önskvärt.

Kushner, som försöker mäkla ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, ser affärer som en väg till fred. Efter mötena i Moskva talade han i Kiev om "välståndsavtal" som skulle ge ledarna något att se fram emot. Dmitriev har länge drivit på för att den ryska gasförsäljningen till Tyskland ska återupptas och träffade i september företrädare för USA:s energi- och finansdepartement om möjliga gemensamma energiprojekt.

Sanktioner och ägare i vägen

Ledningarna omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket gör en återstart olaglig i dag. Trump kan lätta på de amerikanska sanktionerna, men det blir svårare om demokraterna tar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet i november.

Ägarbilden är ett annat hinder. Nord Stream AG ägs till 51 procent av ryska statliga Gazprom. Två tyska aktörer har 31 procent och resten ligger hos ett franskt och ett nederländskt bolag. De tyska delägarna vill enligt en källa behålla sina andelar för att säkra tyskt inflytande om Gazprom säljer.

Före invasionen i februari 2022 kom mer än hälften av Tysklands gas från Ryssland, bland annat genom Nord Stream. Ledningarna togs ur drift sedan Moskva strypt leveranserna och sprängdes i en serie undervattensexplosioner i september 2022. En amerikansk tjänsteman bedömer att en affär är osannolik på medellång sikt.

Lukoil-upplägget bekräftat

Kushner och Dmitriev har också diskuterat försäljning av ryska Lukoils raffinaderier och bensinstationer i Europa och på andra håll. Enligt upplägget skulle DFC tillsammans med investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köpa tillgångarna, medan USA hävde sanktionerna.

Här bekräftar Vita huset arbetet. Kushner och sändebudet Steve Witkoff har tillsammans med DFC arbetat för att förhandla fram en betydande förskottsbetalning och en andel av framtida vinster till USA. Bekräftelsen gäller Lukoil, inte Nord Stream. Varken Lukoil eller Gazprom har svarat på Reuters frågor.

AfD vill ha gasen tillbaka

I Tyskland splittrar frågan opinionen. Koalitionsregeringen är emot, medan Alternativ för Tyskland, AfD, som Reuters beskriver som landets populäraste parti, vill återstarta ledningarna. Kritikerna varnar för att Europa blir förloraren.

— Det hotar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt. Amerikanerna och ryssarna kommer att dela på vinsterna, säger Michael Kellner, som ansvarade för tysk energipolitik efter invasionen, till Reuters.

Polens ledning följer samtalen men är fortsatt bestämt emot en återöppning. Dmitriev ska träffa AfD-ledningen i början av nästa år för att diskutera att åter sälja rysk gas till Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolorna öppnar – men protesterna i Frankrike fortsätter

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Demonstranter på en gata med en stor vit banderoll, kartongplakat och röda flaggor i en videoruta från Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna.
Demonstranter med banderoll i Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna. Eleverna kräver bland annat bättre undervisningsvillkor och att urvalet via Parcoursup avskaffas.

De flesta franska skolor öppnade igen på torsdagen, men blockaderna av gymnasier och universitet fortsätter. Premiärminister Sébastien Lecornu lovar inga konkreta besked förrän i slutet av oktober.

Enligt utbildningsdepartementet var 94 procent av skolorna helt eller delvis öppna på torsdagsmorgonen. Klockan 08.00 var 224 skolor helt stängda och 151 bara delvis öppna, rapporterar AFP. Under dagen planerades nya demonstrationer i flera storstäder.

Protesterna, som i början av oktober slog över i våld, fortsätter alltså trots regeringens försök att lugna läget.

Lecornu vände sig till eleverna från regeringskansliet Matignon på onsdagskvällen men presenterade inga åtgärder.

— Ingen kan vara likgiltig inför den oro de ger uttryck för, sade Lecornu.

Utanför ett gymnasium norr om Rennes var eleverna inte imponerade.

— Det är en akut situation, säger 17-åriga Salyna, som inte förstår varför besluten ska dröja till slutet av oktober.

Utbildningsminister Edouard Geffray har kallat de tre största elevorganisationerna till samtal på departementet klockan 15 på torsdagen, tillsammans med ministern för högre utbildning Philippe Baptiste.

Knallgranaterna pausas

På onsdagen stoppade inrikesminister Nuñez polisens användning av knallgranater, sedan en 15-årig demonstrant fått handen avsliten i Lens på måndagen. Polisens internutredare har inlett 18 utredningar sedan rörelsen började.

Totalt har 215 elever och 85 skolanställda skadats, liksom nära 800 poliser och gendarmer, enligt AFP.

På tisdagen demonstrerade mellan 266 000 och 450 000 personer i hela landet, utan större incidenter. Eleverna kräver bland annat 250 000 fler universitetsplatser, renoverade skolbyggnader och att urvalet via antagningsplattformen Parcoursup avskaffas. Studentförbundet Union étudiante kräver 10 miljarder euro.

Baptiste kallar kravet på att avskaffa Parcoursup "en enorm demagogi". Regeringens talesperson Maud Bregeon försvarar politiken med att 64 miljarder euro avsatts till skolan nästa år, uppger The Nation.

Tio val utan rangordning

Elevernas och elevorganisationernas uttalade krav, den förklaring till protesterna som rörelsen själv framför offentligt, har fått litet utrymme bland bilderna av sammandrabbningar, menar debattören Arnaud Bertrand, som själv gick i fransk gymnasieskola. Han räknar upp lärarbrist, slitna byggnader, klassrum över 40 grader på sommaren och klasser med 32 till 35 elever.

Utbildningsdepartementets statistikenhet DEPP visar att 9,8 procent av lektionstimmarna i de offentliga högstadie- och gymnasieskolorna inte hölls läsåret 2024–2025. Av dessa berodde 7,5 procentenheter på att frånvarande lärare inte ersattes, resten på att skolor stängdes helt.

Mest talande bland klagomålen är enligt Bertrand antagningssystemet Parcoursup, som han kallar ett exempel på Frankrikes "kafkaartade teknokrati". Han lyfter det som ett av flera missnöjen, inte som protesternas enda förklaring.

Enligt hans genomgång söker eleverna upp till tio utbildningar utan att få rangordna dem. Varje utbildning rankar de sökande efter egna kriterier, som kan ändras från år till år och redovisas först i december sista läsåret, när betygen till stor del redan är satta.

Följden blir enligt Bertrand att populära utbildningar översvämmas. Juristutbildningen vid Panthéon-Sorbonne fick 19 404 ansökningar till 745 platser 2025. I en enkät han hänvisar till anser bara 6 procent av franska föräldrar att systemet är transparent och 5 procent att det är rättvist.

Elevorganisationen USL:s ordförande Ryad Rani kräver nu ett möte med Lecornu nästa vecka och säger att eleverna har kostnadsberäknade förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.