Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
På fredagen träffades Nordkoreas ledare Kim Jong-un och Sydkoreas president Moon Jae-in. Samma dag tog Kim Jong-un ett historiskt steg över till den sydkoreanska gränsen.
Att Kim Jong-un klev in i Sydkorea är historiskt. Ingen nordkoreansk ledare har satt sin fot i Sydkorea sedan det inofficiella slutet på Koreakriget 1953, rapporterar RT.
Kim Jong-un uttryckte bland annat sin förhoppning om att Nord- och Sydkorea kan enas i framtiden. Detta är ett mål som båda nationerna har. Kim Jong-un sade även att han ville att ”såren mellan Nord- och Sydkorea ska helas”.
Utöver detta kommer de två ledarna att skriva under ett fredsavtal som formellt avslutar Koreakriget, som de jure pågått sedan krigsslutet 1953, rapporterar CNN.
Mötet mellan de två ledarna är de första sedan 2007, då Sydkoreas dåvarande president Roh Moo-hyun träffade Nordkoreas dåvarande ledare Kim Jong-il.
I förra veckan framkom det att USA:s utrikesminister Mike Pompeo träffat Kim Jong-un på plats i Nordkoreas huvudstad Pyongyang under påsken. Bilder från deras möte släpptes under gårdagen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s president Donald Trump har signalerat att han överväger militära åtgärder mot Venezuela för att bekämpa narkotikakarteller och utöva påtryckningar på Nicolás Maduros regering. Spänningarna mellan Washington och Caracas har på senare tid nått nya höjder i takt med en kraftig upptrappning av den amerikanska militära närvaron i Karibien.
Sedan Trump återtog presidentskapet har hans administration intensifierat insatserna mot droghandel i Latinamerika, med Venezuela som huvudmål, och nya uttalanden antyder en möjlig militär insats mot Venezuela, rapporterar Reuters.
Under sommaren har USA förflyttat över 4 000 soldater, en flotta bestående av flera krigsfartyg (inklusive en kärnvapenubåt) och flera flygplansdivisioner med toppmoderna F-35 stridsflygplan till området runt Venezuela.
Den 2 september genomförde amerikanska styrkor en attack mot ett fartyg som enligt Trump transporterade stora mängder narkotika till USA. Attacken resulterade i att 11 personer dödades, och presidenten kopplade insatsen till det venezuelanska kriminella nätverket Tren de Aragua, som klassificerats som en terroristorganisation av den amerikanska regeringen.
Under de senaste dagarna har Pentagon beordrat ytterligare tillförsel av tiotals F-35 stridsflygplan till Puerto Rico för att stärka USA:s kapacitet att slå mot narkotikakarteller i Karibien.
Trumps administration har också höjt belöningen för information som kan leda till gripandet av Nicolás Maduro – ett drag som ytterligare spänner relationerna mellan USA och Venezuela.
Delar av USA:s flotta på väg mot Venezuelas kust tidigare i somras. Foto: X/@Kanthan2023
Maduro svarar
Venezuela har fördömt attacken som en ”olaglig utomrättslig avrättning” och anklagar USA för en aggressiv hållning gentemot Venezuela, där militära medel utgör det främsta hotet. President Nicolás Maduro har svarat med skarpa varningar och kallat Trumps militära upptrappning för ett ”extravagant, oförsvarligt och brottsligt” hot mot Venezuelas suveränitet.
— USA:s regering bör överge sin plan på ett våldsamt regimskifte i Venezuela och i hela Latinamerika och respektera suveräniteten, rätten till fred och självständighet, sade Maduro på statlig tv.
Maduro har mobiliserat över 15 000 militärer till gränsen mot Colombia och förstärkt landets milis, samtidigt som han uppmanat medborgarna att förbereda sig för ett möjligt militärt angrepp.
Militärexperter menar att Trumps förflyttningar av krigsfartyg, ubåtar och flygstyrkor i regionen kan vara en strategi för att pressa Maduroregimen, eventuellt för att skapa ett underlag för ett framtida regimskifte eller en kraftig försvagning av dess makt.
‘We’ll see what happens’:
President Trump on whether the US will strike Venezuela
Donald Trump har trots den senaste tidens händelser emellertid tonat ned diskussioner om ett aktivt regimskifte i Venezuela.
I en kommentar poängterade han att USA inte har regimskifte som officiell politik, men uttryckte sin misstro mot valprocessen i landet, där Maduro pekas ut som segrare i det omstridda presidentvalet 2024.
— Vi pratar inte om det, men vi pratar om det faktum att [de] hade ett val som var ett mycket konstigt val, för att uttrycka det milt, sade Trump till reportrar.
Kritiker varnar för att den eskalerande spänningen kan leda till en farlig konflikt i ett redan politiskt instabilt Latinamerika, med potentiellt stora humanitära och ekonomiska konsekvenser.
Samtidigt pekar försvarsmyndigheter på vikten av att stoppa narkotikaflödet till USA, som man menar har kostat hundratusentals amerikaner livet i överdoser.
Framtiden för konflikten är i dagsläget oviss, men allmänheten och regeringar runt om i världen följer noga den fortsatta utvecklingen i Karibien, där USA:s militära närvaro och Trumps retorik kan bli avgörande för regionens stabilitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
CDU blir av allt att döma största parti i delstatsvalet i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen. Men det är framför allt nationalkonservativa Alternativ för Tyskland som har anledning att fira efter att ha tredubblat sitt väljarstöd.
När vallokalerna stängde på söndagen visade de första prognoserna att kristdemokratiska CDU, lett av den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, får omkring 34 procent av rösterna. Socialdemokratiska SPD hamnar på andra plats med 22,5 procent.
Den stora förändringen står dock Alternativ för Tyskland (AfD) för. Partiet ser ut att få 16,5 procent – en kraftig ökning från 5,1 procent i valet 2020.
Söndagens val var det första lokala valet sedan den politiska omvälvningen i tysk politik tidigare i år och för AfD innebär resultatet ytterligare ett steg i partiets expansion västerut.
Det nationalkonservativa partiet har på senare år gjort historiska framgångar och blivit den näst största politiska kraften på nationell nivå. Väljarbasen har traditionellt funnits i östra Tyskland men växer nu även i Väst – som söndagens resultat i Nordrhein-Westfalen visar.
Ein riesiger Erfolg: Nach ersten Prognosen hat sich das Ergebnis der AfD in NRW verdreifacht. Herzlichen Dank an alle Wahlkämpfer und an unsere Wähler! pic.twitter.com/5eim5eDxfP
Trots AfD:s växande stöd i både val och opinionsundersökningar har partiet svårt att få faktiskt politiskt inflytande. De övriga etablissemangspartierna har konsekvent vägrat samarbeta och bildat olika koalitioner för att hålla AfD utanför makten.
Flera tyska makthavare har gått ännu längre än så och argumenterat för att AfD helt bör förbjudas och klassas som grundlagsvidrigt.
Tysklands hårda åsiktslagar gör många invandringskritiska och nationalistiska ståndpunkter till brottsliga handlingar. Medan flera grannländer har en betydligt friare debatt använder tyska myndigheter ofta 30-talets historia som argument för att tysta politisk opposition.
AfD:s framgångar den senaste tiden har dock rest frågan om de tyska åsiktslagarna och försöken att isolera AfD verkligen fungerar – eller om de tvärtom driver fler missnöjda tyska väljare till partiet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Mordet på den konservative debattören Charlie Kirk den 10 september har fått en dramatisk utveckling. Den 22-årige Tyler Robinson sitter sedan fredagen i förvar, misstänkt för mordet. Samtidigt lanserar journalisten Kim Iversen en alternativ analys som fått stor spridning.
Hon beskriver mordet som en professionellt planerad operation där Israel pekas ut som en möjlig aktör.
Charlie Kirk, grundare av organisationen Turning Point USA, sköts ihjäl i onsdags under ett tal i Orem, Utah. Efter intensiv spaning grep polisen i fredags Tyler Robinson, 22, genom tips från släktingar och analyser av övervakningskameror.
Patronhylsor med inskriptioner som tolkats som radikala vänstersymboler uppges ha hittats i närheten. Polisen har ännu inte kommenterat fynden närmare, men myndigheterna undersöker nu både Robinsons motiv och eventuella kontakter med andra personer eller grupper.
Tyler Robinson, 22, sitter i dagsläget anhållen misstänkt för mordet på Charlie Kirk. Montage. Foto: X/@badazn
Kim Iversens analys
Parallellt med den officiella utredningen har journalisten Kim Iversen presenterat en egen analys som ifrågasätter teorin om en ensam gärningsman. Hon menar att flera faktorer pekar på en mer sofistikerad operation.
— Jag tror inte att någon på allvar köper narrativet om en radikal vänsteraktivist. Det här ser ut som en kupp utförd av proffs, säger hon.
En central punkt i hennes resonemang är att Fox News snabbt rapporterade om ”utländska underrättelseuppgifter” i samband med fallet – något hon ser som både märkligt och potentiellt avslöjande.
— Varför skulle det finnas någon utländsk underrättelse kring detta alls? frågar hon retoriskt.
Kim Iversen menar att Kirk under senare tid börjat inta en mer kritisk hållning gentemot Israel. Han hade enligt uppgifter tackat nej till en inbjudan från premiärminister Benjamin Netanyahu, något som hon tolkar som känsligt med tanke på Kirks stora inflytande bland unga konservativa.
Även andra profiler har varnat för att Kirk riskerade att bli ett hot om han öppet bytte sida i Israel-frågan. Programledaren Harrison Smith beskrev honom nyligen som redo att bli ”nästa stora antisionistiska röst”.
— Den som har mest att vinna på att stoppa Kirk är Israel. Han hade ett starkt inflytande över unga amerikaner, en generation som redan är kritisk till landet, säger Iversen.
Frågan om vem som hade mest att vinna på mordet står i centrum för Iversens analys. Hon menar att det framför allt är Israel som både har intresse och kapacitet att hindra Kirk från att vända sin unga följarskara i en mer kritisk riktning.
— Och om Charlie Kirk börjar ändra sin ton, vem gynnas mest av detta? Främst Israel. De gillade inte att han vände och ledde sin hela bas på miljoner unga, som de redan har en skör relation till, i en riktning de inte vill ha, säger hon.
Kim Iversen understryker också att en sådan operation inte bara skulle handla om att eliminera Kirk, utan om att skicka en tydlig signal.
— Den som har mest att vinna och som har sofistikationen att genomföra detta och som har kopplingar till vår polis för att kunna plantera bevis som pistoler med trans-budskap överallt, vad det nu må betyda. Min gissning är Israel.
Genom att ställa frågan ”cui bono” – vem som gynnas – placerar Iversen mordet i ett geopolitiskt sammanhang snarare än ett inrikespolitiskt. I hennes analys är motivet lika mycket strategiskt som personligt: att undvika en spricka i den amerikanska konservativa rörelsen när det gäller stödet för Israel.
Fortfarande många obesvarade frågor
Robinsons gripande ger myndigheterna en misstänkt att pröva bevisen mot, men enligt Kim Iversen och flera andra analytiker slår det inte ut de alternativa tolkningarna.
Hennes slutsats är att narrativet om en ensam radikal vänsteraktivist inte är trovärdigt, att händelsen istället bär spår av en professionell operation, att rapporterna om ”utländska underrättelseuppgifter” är märkliga och tyder på yttre inblandning samt att Israel har mest att vinna på att Kirk tystades just nu när han blivit alltmer kritisk.
Mordet på Charlie Kirk kommer därför sannolikt att fortsätta diskuteras både inom det officiella rättsväsendet och i alternativa medier där teorier om geopolitiska motiv och utländsk inblandning lever vidare.
Offer: Charlie Kirk, 31, konservativ aktivist och grundare av Turning Point USA
Misstänkt: Tyler Robinson, 22, gripen den 12 september – utreds för mord
Bevis: Patronhylsor med inskriptioner som tolkats som vänstersymboler
Utredning: FBI och lokala myndigheter utreder Robinsons motiv och eventuella kopplingar till andra
Alternativa spår: Journalisten Kim Iversen pekar på möjliga geopolitiska motiv och misstänker israelisk inblandning
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Efter mordet på Charlie Kirk är nu Tyler Robinson, 22, gripen och misstänkt för mord efter intensiv spaning och jakt på mördaren. Utredarna arbetar nu för fullt med att fastställa motivet, bakgrunden och eventuella kopplingar.
Den misstänkte, 22-årige Tyler Robinson från Utah, greps i fredags efter en omfattande nationell jakt som pågått sedan mordet i onsdags, rapporterar brittiska statskanalen BBC.
Robinson identifierades via kameraövervakning och släktingars igenkännande, vilket ledde till att han uppmanades att överlämna sig. Enligt poliskällor ska Robinson ha erkänt eller antytt att han låg bakom mordet, men utredningen kring hans motiv pågår fortfarande.
Mordet har chockat stora delar av USA, vilket många ser som ett tydligt uttryck för den tilltagande politiska polariseringen i landet. Politiker från alla håll har fördömt våldet och bett om lugn i samhället.
Stöd för mordet har även uttryckts på sociala medier – inte minst från vänsterliberalt håll – vilket väckt avsky hos stora delar av allmänheten.
After Charlie Kirk, on the sky app there are people asking for the next person to be targeted. These include JK Rowling, Matt Walsh, Trump, Ben Shapiro, Libs of TikTok, Elon Musk, and Andy Ngo.
Myndigheterna uppger att Robinson blivit mer politiskt aktiv och uttryckt starka åsikter mot Charlie Kirk och dennes åsikter.
Flera patronhylsor med inskriptioner som antyder hat och ”anti-fascistiska” symboler har hittats. Undersökningar pågår också om potentiella kopplingar till grupper eller andra individer.
Tyler Robinson har enligt uppgifter inget känt brottsregister och var inte heller student vid Utah Valley University.
Just In
22-year-old Utah resident Tyler Robinson has been arrested for the assassination of Charlie Kirk,
The assassin was turned in by his father.
“The killer then confessed to his father, who is a a 27-year veteran of the Washington County Sheriff’s Department,” the… pic.twitter.com/ZQN8nSi1kN
Han ska ha studerat ett elektrikerprogram på Dixie Technical College och bott tillsammans med sina föräldrar i ett kyrkotroget hushåll. Enligt familjen hade han blivit mer politiskt engagerad på senare tid.
Hans föräldrar, Matthew Carl Robinson och Amber Denise Robinson, är registrerade republikaner, enligt statliga register.
Utredningen går nu in i en ny fas där åtal väntas väckas inom kort. Enligt Utah County Attorney planeras en formell häktningsförhandling för Tyler Robinson under tisdagen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
