Italiens premiärminister Giorgia Meloni planerar enligt färska uppgifter att bygga upp en bättre relation med USA och landets president Joe Biden. Ett steg i denna riktning är enligt samma källor att Italien kan komma att bryta sitt ekonomiska och infrastrukturella samarbetsavtal med Kina, som går under beteckningen Belt and Road Initiative, BRI.
Avtalet undertecknades 2019 under premiärminister Giuseppe Contes administration, något som ledde till hård kritik från Washington och EU. Nu kommer alltså signaler som indikerar att Italien inte avser att förnya avtalet.
Anonyma tjänstemän i Rom-administrationen uppges ha haft privata samtal med högt uppsatta amerikanska motsvarigheter och i samband med dessa försäkrat att Italien kommer att lämna den för västvärlden irriterande kinesiska investeringspakten Belt and Road Initiative (se inforuta).
Meloni förnekar
Premiärminister Meloni planerar enligt uppgiftslämnarna dock inte att offentliggöra sitt beslut att dra sig ur pakten under sin korta visit till Washington denna vecka. Rom är oroligt för att om Meloni offentliggör ett så känsligt beslut på amerikansk mark, skulle det få henne – och i förlängningen Italien – att framstå som svaga.
Hon har tidigare i år sagt att Italiens handelsavtal med Kina ingalunda varit uppe för diskussion med Washington.
– USA:s president har aldrig direkt tagit upp frågan med mig, kommenterade Meloni i samband med en presskonferens i Rom härom dagen, något som vissa bedömare betvivlar stämmer.
#Italy’s Prime Minister Giorgia Meloni is looking to build up a relationship w/Joe Biden by pledging to break with #China. Meloni plans to exit China’s Belt and Road Initiative. Biden will be asked to include Italy in calls on Ukraine. Italy, like much of Europe, has been caught… pic.twitter.com/J7hIrsNW9L
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) July 26, 2023
John Kirby, talesman för Vita husets nationella säkerhetsråd, vill i dagsläget inte diskutera de italienska planerna alltför ingående, men uppger att han ser USA:s ramverk för infrastrukturinvesteringar som ”ett bra alternativ” för dess partnerländer.
– Det blir alltmer uppenbart att fler och fler länder ser riskerna – och uppriktigt sagt bristen på belöning – för ekonomiska partnerskap med Kina, kommenterade Kirby.
Den kinesiska tidningen Global Times, som ägs av det kinesiska kommunistpartiet, har redan spekulerat i att Italiens tillbakadragande från Belt and Road Initiative beror på påtryckningar från Washington.
#GTVoice: There is a serious divergence of interests in the Italian and American stands on the #BRI. Since #China proposed the BRI, the #US has viewed it as a strategic expansion of China, a challenge to US-led development model around the world. https://t.co/KR1NRPubl0
— Global Times (@globaltimesnews) July 24, 2023
Italiens balansgång
Italien har, liksom stora delar av Europa, hamnat i kläm till följd av de eskalerande spänningarna mellan Washington och Peking. Dessa har förvärrats av Pekings stöd till Ryssland efter Rysslands invasion av Ukraina.
Den svåra balansgången mellan att stå nära USA och samtidigt inte stöta sig med Kina har blivit allt svårare, både ekonomiskt och geopolitiskt. Inte minst gäller detta för Italien och dess nya förmenta högerregering, en regering som redan börjat vackla i sina löften om exempelvis kraftigt minskad invandring och distansering från EU – de vallöften som Giorgia Meloni gick till val på och som av hennes väljare och många analytiker ses som de främsta orsakerna till valframgången förra året.
Belt and Road Initiative (BRI, eller B&R).
Belt and Road Initiative (BRI) är en global utvecklingsstrategi lanserad av Kina 2013 för att stimulera ekonomisk tillväxt både inom och bortom Asien. Den består av två komponenter, "Bältet", en rad landbaserade infrastrukturprojekt i form av framför allt enorma järnvägsnät och "Vägen", en serie maritima rutter. Syftet är att främja regional integration, öka handeln och stimulera ekonomisk tillväxt. Kritiker anför dock bekymmer om skuldsättning och påverkan på miljön.
I januari 2023 hade 151 länder anslutit sig. De deltagande länderna omfattar nästan 75 procent av världens befolkning och står i dagsläget för omkring mer än hälften av världens BNP.