MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 18 juli 2025

fredag 18 juli 2025

Ex-översten: ”Varken Ryssland eller USA har råd att förlora kriget”

Kriget i Ukraina

publicerad 14 augusti 2022
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dmitrij Trenin, med bakgrund i den ryska militära underrättelsetjänsten och den ryska tankesmedjan Russian International Affairs Council, menar att varken USA eller Ryssland har råd att förlora kriget i Ukraina. För USA innebär dock ett nederlag endast ett kostsamt misslyckande men för Rysslands del att den ryska statens existens hotas, enligt Trenin.

Enligt Trenin finns det en verklig risk för att konflikten i Ukraina eskalerar och blir okontrollerbar. Han pekar i statskanalen RT på att den amerikanska strategin handlar om att göra maximal skada på den ryska militären – utan att själva dras in i ett direkt krig med Moskva. Vidare är det tydligt, menar han, att Washington eskalerat sin inblandning i konflikten genom att ”konstant testa gränserna” för den ryska toleransen.

Trenin menar att det började med att USA gav Ukraina förstärkta vapensystem utrustade för att förstöra ryska pansarvagnar och att USA sedan bistått Ukraina med allt tyngre vapen – inklusive USA-tillverkade flygplan och träning av piloterna som flyger dem. Därtill kan räknas nya sanktioner av olika slag och Rysslands geopolitiskt utsatta utposter i Kaliningrad och Transnistrien och oron för att USA:s allierade ska öppna upp en andra front mot Ryssland, skriver Trenin.

Hittills har Rysslands agerande och passivitet ibland framstått som överraskande eller till och med förbryllande för amerikanska följare. Moskva har avstått från beskjutningar mot transportförbindelser till Polen, cyberattacker mot ukrainsk – för att inte tala om kritisk, amerikansk – infrastruktur eller till och med från att förstöra broar över floden Dnepr. När det gäller det mest oroande steget av alla – att Ryssland använder taktiska kärnvapen – så är detta scenario irrelevant i en situation där fientligheter äger rum på ukrainskt territorium, med ryska styrkor som sakta men säkert avancerar och ett ”hot mot den ryska federationens existens” – det doktrinära villkoret för ett sådant användande – är uteslutet.”

”Putin glömmer inte”

Trenin tror att Rysslands underlåtenhet att omedelbart svara på högprofilerade ukrainska attacker – exempelvis konstanta bombningar av Donetsk, missilattacker mot ryska byar och städer i närheten av den gemensamma gränsen eller sänkningen av flaggskeppet Moskva som skedde med amerikansk hjälp sannolikt demonstrerar Kremls ovilja att låta sig provoceras av fienden.

President Vladimir Putin föredrar förmodligen att hans hämnd serveras kall och vid en tidpunkt som han själv väljer. Det skulle vara säkert att säga att ingenting i den här konflikten kommer att glömmas av någon av parterna, men ryssarna har åtminstone vägrat låta sig distraheras från sitt nuvarande uppdrag – att besegra fiendens styrkor i Donbass och ta kontroll över östra och södra Ukraina.

Enligt den tidigare underrättelseofficeren har det USA-ledda militära, ekonomiska och diplomatiska stödet till Ukraina ännu inte haft någon avgörande påverkan på slagfältet – även om det naturligtvis har kompenserat för de förluster av soldater och utrustning som man drabbats av under kriget och därmed saktat ner den ryska offensiven.

Man kan dra slutsatsen att Kreml inte ser något behov just nu att göra saker som skulle bryta mot Biden-administrationens motstånd mot inhemska amerikanska krav på en snabbare upptrappning av USA:s inblandning i konflikten”, skriver han och pekar på att USA:s ledning hittills exempelvis sagt nej till att ge Ukraina ballistiska robotar av typen ACTAMS.

Varnar för ytterligare eskalering

Framöver bör man enligt Trenin ändå förvänta sig en eskalering från amerikanernas sida – oavsett om Ryssland vinner mer mark eller om Ukraina inleder en motoffensiv och han pekar på att ryska tjänstemän uttryckt en oro över att Ukraina ska använda kemiska vapen och sedan skylla en sådan attack på ryssarna, vilket skulle leda till ytterligare eskalering.

Situationen kan dock bli ännu allvarligare om USA eller dess Nato-allierade går in i Ukraina eller på andra sätt direkt blir involverade i konflikten, om deras materiella hjälp som de ger Kiev börjar orsaka en betydande skillnad på slagfältet eller om dessa vapen används för att beskjuta viktiga mål på ryskt territorium, exempelvis Krim-bron.

Han menar att det på samma sätt finns en oro i USA över att Ryssland ska attackera viktiga omlastningspunkter på Nato-territorium eller inleda storskaliga motattacker mot USA eller deras allierade – inklusive användandet av massförstörelsevapen. Trenin utesluter att Ryssland i dagsläget skulle använda kärnvapen men anser inte att ryska motattacker mot Nato-mål är otänkbara, som ett svar på en ”ogynnsam vändning” i kriget i Ukraina.

Varken Ryssland eller USA har råd att förlora i konflikten som nu rasar i Ukraina, men skillnaden mellan de situationer som Washington och Moskva står inför är enorm. För det amerikanska ledarskapet skulle ett misslyckande i Ukraina vara ett strategiskt bakslag, politiskt kostsamt både på hemmaplan och internationellt. För den ryska ledningen är resultatet av dess särskilda militära operation en existentiell fråga. I en asymmetrisk konflikt som denna innebär detta en eskaleringsfördel, om inte dominans. Det som är avgörande för de två länderna och resten av världen är att denna kamp inte överskrider kärnkraftströskeln”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern vill ha ukrainska tvångsrekryterare på EU:s sanktionslista

Kriget i Ukraina

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
Måste hållas ansvariga för mord och brutal misshandel av människor som vägrat gå i krig, kräver Ungerns utrikesminister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter Europarådets rapport måste brutaliteten som omger tvångsrekryterarpatrullerna i Ukraina omfattas av EU:s sanktioner för mänskliga rättigheter. Det menar Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó.

Med hänvisning till Europarådets rapport under titeln Memorandum on human rights elements for peace in Ukraine, daterad 8 juli 2025 och undertecknad av EU:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michael O’Flaherty, pekar Szijjártó på att värnplikten i Ukraina omfattar mord, tortyr, brutal misshandel och brutal behandling.

Det är ett faktum att människor dör på grund av brutaliteten från värvningspatrullerna för att de inte vill gå i krig.

Var är NGO:erna, var är Soros organisationer, var är de så kallade oberoende journalisterna, var är de humanitära organisationerna som säger att den här människojakten är oacceptabel? frågar sig Péter Szijjártó vidare.

Szijjártó betonar att man ser det som oacceptabelt och ”chockerande” att europeiska politiker ställer sig likgiltiga inför brutaliteten och understryker att man kräver att de ansvariga rekryterarna sätts upp på EU:s sanktionslista för mänskliga rättigheter.

Det är ett blott minimum som EU måste göra i denna sak, understryker han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump uppmanar Zelenskyj att attackera Moskva

Donald Trumps USA

publicerad 15 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump har enligt Financial Times i hemlighet uppmanat Ukraina att genomföra attacker mot de ryska storstäderna Moskva och Sankt Petersburg – som en strategi för att tvinga Ryssland till förhandlingsbordet.

Samtalet ska ha ägt rum den 4 juli mellan amerikanska och ukrainska representanter, där Trump ställde direkta frågor till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj:

— Volodymyr, kan du nå Moskva? … Kan du nå Sankt Petersburg också?

Enligt tidningens källor är planen att få Ryssland att ”känna smärta” för att pressa fram en uppgörelse. Trump har tidigare uttryckt frustration över krigets längd och sagt:

— Jag är besviken på president Putin, för jag trodde att vi skulle ha haft en överenskommelse för två månader sedan.

Samtidigt rapporteras att Zelenskyj tagit emot en lista över långdistansvapen som Trump vill leverera via mellanhänder – för att kringgå kongressens förbud mot direkt militärt bistånd.

Eskalation i kriget

Uppgifterna kommer i ett känsligt läge. Kreml har upprepat varnat för att Ryssland kan slå till mot väst om dess vapen används mot ryskt territorium.

President Vladimir Putin har hävdat att Ryssland har rätt att ”använda våra vapen mot militära anläggningar i länder som tillåter att deras vapen används mot våra anläggningar”.

I november 2024 skärpte Ryssland sin kärnvapendoktrin, som nu tillåter kärnvapensvar om Ryssland attackeras med konventionella vapen av ”icke kärnvapenstater som stöds av kärnvapenmakter”.

Hittills har Ukraina främst använt egenproducerade långdistansdrönare i sina attacker inne i Ryssland. Varken Vita huset eller den ukrainska regeringen har kommenterat avslöjandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordkorea deklarerar ”villkorslöst stöd” till Ryssland

Kriget i Ukraina

publicerad 14 juli 2025
– av Redaktionen
Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och ryske utrikesministern Sergej Lavrov under mötet i nordkoreanska Wonsan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nordkorea ger sitt ”villkorslösa stöd” till Ryssland i kriget mot Ukraina. Det deklarerades under ett möte mellan Kim Jong-Un och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Wonsan på lördagen, enligt nordkoreansk statsmedia.

Kim Jong-Un meddelade den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, att man står redo att ge starkt bistånd i konflikten mot Ukraina under ett möte som ägde rum på lördagen i kustsamhället Wonsan på Nordkoreas östkust, en plats som landet nyligen försökt marknadsföra som turistdestination.

Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA förklarade Kim Jong-Un för Lavrov att nordkoreanerna är ”redo att villkorslöst stödja och uppmuntra alla åtgärder som vidtagits av det ryska ledarskapet när det gäller att ta itu med grundorsaken till den ukrainska krisen”.

Den nordkoreanske ledaren ska vidare ha uttryckt sin ”fasta övertygelse om att den ryska armén och folket” kommer att triumfera och ”uppnå den heliga saken att försvara landets värdighet och grundläggande intressen”, rapporterar KCNA.

Innan mötet med Kim Jong-Un träffade Lavrov sin nordkoreanska motsvarighet, utrikesminister Choe Son-Hui, tidigare under dagen.

Fördjupat militärt samarbete

Lavrovs besök i Nordkorea markerar alltmer omfattande militära och politiska förbindelser mellan de två länderna, som accelererat i samband med kriget i Ukraina.

Pyongyang har tidigare sänt tusentals soldater till den ryska gränsregionen Kursk för att delta i striderna mot ukrainska styrkor som ockuperade delar av området.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krigshöken: Trump kommer att skicka ”rekordmycket vapen” till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 14 juli 2025
– av Isac Boman
Krigshöken Lindsey Graham med Finlands statsminister Petteri Orpo till höger, i ett möte i Helsingfors i augusti förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA kommer att skicka mer vapen än någonsin till Ukraina. Det är tongångarna som hörs kring Trump-administrationen när Nato-chefen Mark Rutte nu besöker Washington.

En stor del av Trumps väljarbas bedöms allmänt vara väljare som röstat på honom i hopp om att han skulle minska USA:s engagemang i utländska krig, bland annat mot bakgrund av att han under valkampanjen lovade att få slut på kriget inom 24 timmar. Dessa löften tycks dock bli alltmer avlägsna för den amerikanske presidenten.

Under måndagen ska Natochefen Mark Rutte träffa Trump i Washington, och Rutte kan glädjas åt att mer vapen än någonsin nu ska vara på väg till kriget i Ukraina. Detta enligt uppgifter bland annat från den neokonservative krigshöken Lindsey Graham, republikansk senator och nära allierad till Trump-administrationen.

De kommande dagarna kommer ni att se rekordstora mängder vapen flöda till Ukraina för att hjälpa dem att försvara sig, säger Graham i kanalen CBS program ”Face the nation”.

Europeiska länder står för notan

En central del av upptrappningen är att Nato-länder, däribland Sverige, utlovat att öka sina vapenköp, som i praktiken i hög grad upphandlas från det amerikanska militärindustriella komplexet.

Graham menar att USA:s upptrappning av vapenleveranser till kriget i Ukraina är en del av ”massiv ansträngning” för att tvinga Rysslands president Vladimir Putin till fredsförhandlingar. Tilläggas kan samtidigt att Ryssland i många olika sammanhang under lång tid betonat att man varit öppna för förhandlingar liksom även varit öppna med sina fredsvillkor, som framförallt kretsar kring garantier om Ukrainas neutralitet.

Trump har flaggat för att han ska göra ett ”stort uttalande” om Ryssland under dagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.