Egyptierna djupt oeniga om utvecklingen efter Mubarak

En majoritet av egyptierna är missnöjda med den islamistiske presidenten Muhammad Mursi - men har heller inget förtroende för den politiska oppositionen. Det visar en ny opinionsundersökning.

publicerad 2 juli 2013

Vill du se mer gräv och granskningar på Nya Dagbladet?

8420 kr av 50 000 kr insamlade. Bidra till höstens viktiga grävkassa! Stöd arbetet genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak
Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak

Washington-baserade Zogby Research Services intervjuade nyligen 5 000 vuxna egyptier för att ta reda på vilket förtroende de har för de statliga institutionerna, president Mursis regering samt vilka förhoppningar de hyser om framtiden. Institutet vände sig till en bred grupp av medborgare för att få fram ett så representativt urval som möjligt.

Opinionsundersökningen bekräftar att det råder en stor oenighet bland medborgarna om utvecklingen i landet. “Undersökningen avslöjar ett djupt splittrat samhälle där skiljelinjerna inte handlar om demografiska skillnader, utan är baserade på ideologi och religion”, skriver Zogby Research Services.

Enligt studien stödjer närmare 30 procent av de tillfrågade något av landets två största islamistiska partier – Muslimska brödraskapets parti eller det ultrakonservativa Nour. Landets stora oppositionspartier stöds av runt 35 procent av de tillfrågade.

Den största gruppen utgörs dock av de nästan 40 procent av de tillfrågade som kategoriseras som en “missnöjd” grupp som inte hyser något förtroende för vare sig regeringen eller något av de oppositionella partierna.

“Dessa tre grupper illustrerar den djupa spricka som manifesteras i de flesta frågor”, påpekar opinionsinstitutet.

Undersökningen visar samtidigt de stora skillnader som råder mellan islamister och resten av befolkningen i fråga om hur de anser att landet har utvecklats efter att den forne presidenten Hosni Mubarak tvingades bort från makten.

Över 90 procent av de tillfrågade som stödjer något av de islamistiska partierna anser att deras liv har förbättras jämfört med hur det var för fem år sedan. Detta samtidigt som 80 procent av dem som stödjer oppositionen eller tillhör de “missnöjda” menar att deras liv är sämre i dag än det var för fem år sedan.

Inom den kristna minoriteten, som utgör tio procent av befolkningen, anser nio av tio tillfrågade att Muslimska brödraskapet försöker “islamisera” den egyptiska staten.

Den utbredda optimism och framtidstro som präglade Egypten under 2011, då Mubaraks auktoritära regim störtades, har snabbt sjunkit. I en undersökning som gjorde i juni 2011 ansåg hela 85 av de tillfrågade att de såg ljust på framtiden. Nu svarade bara 46 procent av de tillfrågade på samma sätt och det var främst personer som står bakom något av landets islamistiska partier.

Det har nu gått två och ett halv år sedan Mubarak störtades och ett år sedan president Mursi vann valet i landet. För ett år sedan svarade 57 procent av de egyptier som tillfrågades om Mursis valseger att den antingen var “en positiv utveckling”, eller “resultatet av ett demokratiskt val vars resultat måste respekteras”. I dag svarar bara 28 procent av de tillfrågade på samma sätt, och nästan samtliga av dessa är anhängare till Mursis parti.

Att missnöjet är så stort i landet kan vara ett oroande tecken på att nya oroligheter och våldsamheter är att vänta. Olika oppositionsgrupper planerar bland annat att anordna massprotester den 30 juni, då det har gått precis ett år sedan Mursi tillträdde vid makten.

Att en majoritet är missnöjda med president Muhammad Mursi innebär dock inte att det finns någon stark ledare på oppositionssidan. Den enda levande person som fler än var tredje tillfrågad säger sig ha ett högt förtroende för är satirikern Bassem Youssef – som nyligen åtalades anklagad för att ha förolämpat presidenten.

 

Cam McGranth/IPS

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!