Annons:

Egyptierna djupt oeniga om utvecklingen efter Mubarak

En majoritet av egyptierna är missnöjda med den islamistiske presidenten Muhammad Mursi - men har heller inget förtroende för den politiska oppositionen. Det visar en ny opinionsundersökning.

Uppdaterad oktober 23, 2019, Publicerad juli 2, 2013

Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak
Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak

Washington-baserade Zogby Research Services intervjuade nyligen 5 000 vuxna egyptier för att ta reda på vilket förtroende de har för de statliga institutionerna, president Mursis regering samt vilka förhoppningar de hyser om framtiden. Institutet vände sig till en bred grupp av medborgare för att få fram ett så representativt urval som möjligt.

Opinionsundersökningen bekräftar att det råder en stor oenighet bland medborgarna om utvecklingen i landet. "Undersökningen avslöjar ett djupt splittrat samhälle där skiljelinjerna inte handlar om demografiska skillnader, utan är baserade på ideologi och religion", skriver Zogby Research Services.

Enligt studien stödjer närmare 30 procent av de tillfrågade något av landets två största islamistiska partier - Muslimska brödraskapets parti eller det ultrakonservativa Nour. Landets stora oppositionspartier stöds av runt 35 procent av de tillfrågade.

Den största gruppen utgörs dock av de nästan 40 procent av de tillfrågade som kategoriseras som en "missnöjd" grupp som inte hyser något förtroende för vare sig regeringen eller något av de oppositionella partierna.

Annons:

"Dessa tre grupper illustrerar den djupa spricka som manifesteras i de flesta frågor", påpekar opinionsinstitutet.

Undersökningen visar samtidigt de stora skillnader som råder mellan islamister och resten av befolkningen i fråga om hur de anser att landet har utvecklats efter att den forne presidenten Hosni Mubarak tvingades bort från makten.

Över 90 procent av de tillfrågade som stödjer något av de islamistiska partierna anser att deras liv har förbättras jämfört med hur det var för fem år sedan. Detta samtidigt som 80 procent av dem som stödjer oppositionen eller tillhör de "missnöjda" menar att deras liv är sämre i dag än det var för fem år sedan.

Inom den kristna minoriteten, som utgör tio procent av befolkningen, anser nio av tio tillfrågade att Muslimska brödraskapet försöker "islamisera" den egyptiska staten.

Den utbredda optimism och framtidstro som präglade Egypten under 2011, då Mubaraks auktoritära regim störtades, har snabbt sjunkit. I en undersökning som gjorde i juni 2011 ansåg hela 85 av de tillfrågade att de såg ljust på framtiden. Nu svarade bara 46 procent av de tillfrågade på samma sätt och det var främst personer som står bakom något av landets islamistiska partier.

Det har nu gått två och ett halv år sedan Mubarak störtades och ett år sedan president Mursi vann valet i landet. För ett år sedan svarade 57 procent av de egyptier som tillfrågades om Mursis valseger att den antingen var "en positiv utveckling", eller "resultatet av ett demokratiskt val vars resultat måste respekteras". I dag svarar bara 28 procent av de tillfrågade på samma sätt, och nästan samtliga av dessa är anhängare till Mursis parti.

Att missnöjet är så stort i landet kan vara ett oroande tecken på att nya oroligheter och våldsamheter är att vänta. Olika oppositionsgrupper planerar bland annat att anordna massprotester den 30 juni, då det har gått precis ett år sedan Mursi tillträdde vid makten.

Att en majoritet är missnöjda med president Muhammad Mursi innebär dock inte att det finns någon stark ledare på oppositionssidan. Den enda levande person som fler än var tredje tillfrågad säger sig ha ett högt förtroende för är satirikern Bassem Youssef - som nyligen åtalades anklagad för att ha förolämpat presidenten.

 

Cam McGranth/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Japan sätter in militär mot björnattacker

Publicerad Idag 09:37 – av Redaktionen

Mer än 100 attacker och rekordhöga 12 dödsfall sedan april har fått lokala myndigheter att begära militär hjälp. Klimatförändringar och avfolkning på landsbygden uppges vara anledningarna till att björnarna driver allt närmare bostadsområden.

Japan har för första gången på decennier satt in militära styrkor för att bekämpa en aldrig tidigare skådad våg av björnattacker. Operationen inleddes på onsdagen i den lilla staden Kazuno i landets norra delar, där invånare i veckor tvingats hålla sig inomhus efter mörkets inbrott och undvika de täta skogarna där björnar letar mat nära bostadsområdena.

Även om det bara är tillfälligt är hjälpen från försvarsmakten en enorm lättnad. Jag trodde alltid att björnar skulle springa iväg när de hörde ljud, men nu kommer de faktiskt emot en. De är verkligen skrämmande djur, säger Yasuhiro Kitakata, som ansvarar för stadens björnavdelning, till Reuters.

Under de senaste veckorna har björnar attackerat kunder inne i en stormarknad, hoppat på en turist som väntade vid en busshållplats nära ett UNESCO-världsarv och skadat en anställd vid en varma källor-anläggning. Vissa skolor har tillfälligt stängts efter att björnar setts strövande på deras område.

Annons:

Sedan april i år har mer än 100 björnattacker inträffat i Japan med ett rekordantal på 12 dödsoffer, enligt miljöministeriet. Två tredjedelar av dödsfallen har skett i Akita-prefekturen, där Kazuno ligger, och närliggande Iwate.

Detta har fått Akitas guvernör att begära hjälp från de självförsvarsstyrkor som nu rullat in i Kazuno med pansarfordon och jeepar, utrustade med kroppsskydd och stora kartor. De ungefär 15 soldaterna är där för att transportera, sätta upp och inspektera stålburar som används för att fånga björnar, som sedan skjuts av utbildade jägare anlitade för att minska populationen.

Kan väga 400 kilo

Japanska svartbjörnar, vanliga i större delen av landet, kan väga upp till 130 kilo. Ussuribjörnen, som lever på den norra ön Hokkaido, kan väga så mycket som 400 kilo. Ökande björnpopulationer, brist på naturliga födokällor och avfolkning av landsbygdsområden får alltfler människor i kontakt med björnar. Samtidigt är de åldrande jägare som myndigheterna tidigare förlitade sig på överväldigade av situationen.

Tokyo ska i november presentera ett paket med akuta åtgärder för att hantera björnproblemet, inklusive rekrytering av fler licensierade jägare, meddelade biträdande kabinettssekreterare Kei Sato vid en presskonferens. I september lättade regeringen på vapenreglerna för att göra det enklare för jägare att skjuta björnar i tätbebyggda områden.

Eftersom björnar fortsätter att ta sig in i befolkade områden i många regioner och antalet skador från björnattacker ökar dagligen, kan vi absolut inte ha råd att skjuta upp motåtgärder mot björnar, sade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:39 – av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tommy Robinson frikänd från terroristlag – tackar Elon Musk

Publicerad Igår 10:33 – av Jan Sundstedt

Den brittiske islamkritikern Tommy Robinson har frikänts från anklagelser om brott mot terroristlagstiftning efter att ha vägrat lämna ut sin telefons PIN-kod till polisen. Domaren menade att polisen stoppade honom på grund av hans politiska åsikter. Robinson tackade miljardären Elon Musk som betalat för hans försvar.

Robinson, vars riktiga namn är Stephen Yaxley-Lennon, stoppades av polis i juli 2024 när han körde genom gränskontroll vid Channel Tunnel-terminalen i sydöstra England.

Åklagare berättade för Westminster Magistrates' Court att polisen blev misstänksam på grund av Robinsons uppträdande, att han körde en högvärderad bil – en väns silverfärgade Bentley – och var på väg till Benidorm i södra Spanien med en biljett köpt samma dag.

Polisen beslagtog Robinsons telefon och begärde att han skulle lämna ut koden för att låsa upp den. Men han vägrade med hänvisning till att han är journalist och att telefonen innehöll skyddat material.

Annons:

I tisdags meddelade domare Sam Goozee att det verkar som att polisen hade gripit Robinson på grund av hans politiska åsikter, vilket gör beslutet att stoppa honom olagligt.

Tackar Elon Musk

Först och främst, tack Elon Musk... varför har det krävts att en amerikansk affärsman kämpar för vår rättvisa här och vår kamp mot terroristanklagelser mot journalister?, sade Robinson utanför domstolen enligt Reuters.

Miljardären Elon Musk har vid flera tillfällen delat Robinsons inlägg på plattformen X och dök nyligen upp via videolänk vid ett möte i London som Robinson organiserade och som samlade omkring 150 000 personer. Innan rättegången uppgav Robinson att Musk hade betalat för hans försvar.

Jag är så glad att domaren har gett en så kraftfull dom som säger det som det var – jag var riktad på grund av mina politiska övertygelser.

Tommy Robinson dömdes förra året till 18 månaders fängelse för domstolstrots. År 2018 spred han påståenden om en enligt Robinson våldsam syrisk migrant på sociala medier. Han dömdes 2021 för förtal och förbjöds att upprepa påståendena. Trots detta publicerade han 2023 en ny film som visades 47 miljoner gånger – som i sin tur ledde till domen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.