Annons:

Egyptierna djupt oeniga om utvecklingen efter Mubarak

En majoritet av egyptierna är missnöjda med den islamistiske presidenten Muhammad Mursi - men har heller inget förtroende för den politiska oppositionen. Det visar en ny opinionsundersökning.

Uppdaterad oktober 23, 2019, Publicerad juli 2, 2013
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak
Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak

Washington-baserade Zogby Research Services intervjuade nyligen 5 000 vuxna egyptier för att ta reda på vilket förtroende de har för de statliga institutionerna, president Mursis regering samt vilka förhoppningar de hyser om framtiden. Institutet vände sig till en bred grupp av medborgare för att få fram ett så representativt urval som möjligt.

Opinionsundersökningen bekräftar att det råder en stor oenighet bland medborgarna om utvecklingen i landet. "Undersökningen avslöjar ett djupt splittrat samhälle där skiljelinjerna inte handlar om demografiska skillnader, utan är baserade på ideologi och religion", skriver Zogby Research Services.

Enligt studien stödjer närmare 30 procent av de tillfrågade något av landets två största islamistiska partier - Muslimska brödraskapets parti eller det ultrakonservativa Nour. Landets stora oppositionspartier stöds av runt 35 procent av de tillfrågade.

Den största gruppen utgörs dock av de nästan 40 procent av de tillfrågade som kategoriseras som en "missnöjd" grupp som inte hyser något förtroende för vare sig regeringen eller något av de oppositionella partierna.

Annons:

"Dessa tre grupper illustrerar den djupa spricka som manifesteras i de flesta frågor", påpekar opinionsinstitutet.

Undersökningen visar samtidigt de stora skillnader som råder mellan islamister och resten av befolkningen i fråga om hur de anser att landet har utvecklats efter att den forne presidenten Hosni Mubarak tvingades bort från makten.

Över 90 procent av de tillfrågade som stödjer något av de islamistiska partierna anser att deras liv har förbättras jämfört med hur det var för fem år sedan. Detta samtidigt som 80 procent av dem som stödjer oppositionen eller tillhör de "missnöjda" menar att deras liv är sämre i dag än det var för fem år sedan.

Inom den kristna minoriteten, som utgör tio procent av befolkningen, anser nio av tio tillfrågade att Muslimska brödraskapet försöker "islamisera" den egyptiska staten.

Den utbredda optimism och framtidstro som präglade Egypten under 2011, då Mubaraks auktoritära regim störtades, har snabbt sjunkit. I en undersökning som gjorde i juni 2011 ansåg hela 85 av de tillfrågade att de såg ljust på framtiden. Nu svarade bara 46 procent av de tillfrågade på samma sätt och det var främst personer som står bakom något av landets islamistiska partier.

Det har nu gått två och ett halv år sedan Mubarak störtades och ett år sedan president Mursi vann valet i landet. För ett år sedan svarade 57 procent av de egyptier som tillfrågades om Mursis valseger att den antingen var "en positiv utveckling", eller "resultatet av ett demokratiskt val vars resultat måste respekteras". I dag svarar bara 28 procent av de tillfrågade på samma sätt, och nästan samtliga av dessa är anhängare till Mursis parti.

Att missnöjet är så stort i landet kan vara ett oroande tecken på att nya oroligheter och våldsamheter är att vänta. Olika oppositionsgrupper planerar bland annat att anordna massprotester den 30 juni, då det har gått precis ett år sedan Mursi tillträdde vid makten.

Att en majoritet är missnöjda med president Muhammad Mursi innebär dock inte att det finns någon stark ledare på oppositionssidan. Den enda levande person som fler än var tredje tillfrågad säger sig ha ett högt förtroende för är satirikern Bassem Youssef - som nyligen åtalades anklagad för att ha förolämpat presidenten.

 

Cam McGranth/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA uppges vänta med nya anfall mot Iran till efter mellanårsvalet

Publicerad Igår 11:27 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump vid en pressbriefing och en Tomahawk-robot som avfyras från USS Barry
Axios uppger att amerikanska tjänstemän tror att större anfall mot Iran kan vänta till efter mellanårsvalet.

Qatars medling mellan USA och Iran ska enligt Axios ha kört fast. Sajten uppger att amerikanska tjänstemän tror att Donald Trump kan beordra en återgång till större strider mot Iran efter mellanårsvalen.

Axios hävdar, med hänvisning till tre källor med insyn i samtalen, att ingen sida är beredd att ge efter. Sajten skriver att veckans qatariska försök till ett diplomatiskt genombrott har gett lite resultat. Dödläget stärker enligt uppgifterna uppfattningen på båda sidor att en ny militär konflikt blir allt mer sannolik.

Qatar tänker fortsätta försöka, men ska enligt Axios bli alltmer frustrerat över både Washington och Teheran.

Beskedet som kom medan qatarierna var kvar

Qatars medlare Ali al-Thawadi träffade på måndagen Irans utrikesminister Abbas Araghchi och hans delegation i New York i flera timmar. En källa uppger att de diskuterade ett qatariskt kompromissförslag på två sidor.

Förslaget skulle enligt två andra källor hantera både Irans krav på att USA häver sin marina blockad och USA:s krav på iranska eftergifter i kärnvapenfrågan.

På kvällen mötte al-Thawadi Trumps sändebud Jared Kushner och andra amerikanska tjänstemän i Washington. Vicepresident JD Vance var med en kort stund. Vita huset avböjde att kommentera.

Samma morgon hade tonen från Vita huset varit en helt annan. Amerikanska tjänstemän sade till flera medier, bland dem Axios, att samtalen var positiva och konstruktiva och att Iran visat flexibilitet i kärnvapenfrågorna. Trump var enligt dem beredd att ge sanktionslättnader och släppa frysta tillgångar i utbyte mot konkreta steg för att skala ned kärnprogrammet.

Några timmar senare, medan de qatariska tjänstemännen fortfarande befann sig i Vita huset, skrev Trump på Truth Social att han inte hade erbjudit Iran någonting.

Båda sidor väntar ut varandra

En av källorna säger att måndagens samtal inte ledde till några betydande framsteg. Enligt källan är läget fastlåst: Iran kräver saker som USA inte kan acceptera, samtidigt som USA anser sig vinna och därför inte ser något behov av att kompromissa.

Även Pakistan och Egypten, som också medlar i regionen, har enligt Axios uppmanat Iran att gå med på eftergifter om kärnprogrammet. Iranierna svarade enligt en annan källa att de kan överväga det först sedan USA återvänt till samförståndsavtalet från juni.

Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade på tisdagen enligt iransk press att Iran har framfört sina villkor till USA men att Trump inte förmår fatta ett beslut. Presidenten sitter enligt Rezaei fast i ett träsk där han varken kan förhandla eller strida.

Trump själv sade till reportrar samma dag att iranierna klarar sig mycket dåligt. Han visste inte om de var redo att ge upp ännu, men sade att de kommer att göra det. Enligt Trump handlar det om att stoppa ett kärnvapen som Iran inte ska få ha.

Den 27 september rapporterade Axios att Trump avvisat ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet igen och återuppta kärnsamtalen, om USA hävde blockaden, tog bort sanktionerna mot oljeförsäljningen och återinförde vapenvilan. På frågan om han överväger att återuppta anfallen mot Iran svarade Trump att han alltid tänker på det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nationell samling bryter in i franska senaten med egen grupp

Publicerad Igår 09:53 – av Emil Fjellstedt
Marine Le Pen
Marine Le Pen. Bilden är ett arkivfoto, inte från söndagens senatsval.

Nationell samling (Rassemblement national) har för första gången tagit sig över tröskeln för en egen grupp i den franska senaten. Söndagens val ger Marine Le Pens parti mer utrymme och mer resurser i parlamentets andra kammare, ett halvår före presidentvalet.

Nationell samling och dess allierade når 14 mandat efter det indirekta senatsvalet söndagen den 27 september. Gränsen för en officiell grupp går vid tio ledamöter.

Nio nya senatorer valdes från partiet. Tillsammans med de tre som valdes 2023 blir det tolv. Två mandat till går till Union des droites pour la République (UDR), den allierade gruppering som leds av Éric Ciotti. Han lämnade Les Républicains 2024 efter att ha krävt en allians med Nationell samling.

Le Monde skriver att partiets representation i den högerdominerade kammaren med 348 ledamöter därmed i praktiken fyrdubblas. Public Sénat räknar med att blocket ökar med tio mandat.

Mer resurser inför 2027

En egen grupp ger större synlighet och mer pengar i senaten inför presidentvalet våren 2027, skriver The Guardian. En gruppledare kan bland annat begära omröstningar.

Marine Le Pen skrev på X att resultatet var "en historisk seger och en viktig milstolpe med bildandet för första gången av en grupp i senaten" och att "resultaten har överträffat våra förväntningar".

Partiets ledamot i nationalförsamlingen Sébastien Chenu beskrev framgången som ett lyft för presidentkampanjen och sade att det inte längre finns något glastak.

Stöd från landsbygdsborgmästare

Senatorerna väljs inte direkt av folket utan främst av lokala folkvalda, däribland borgmästare och kommunfullmäktigeledamöter, samt av ledamöterna i nationalförsamlingen. Hälften av kammaren väljs vart tredje år för sex år. I år stod 178 mandat på spel.

Resultatet speglar partiets framgångar i medelstora städer i lokalvalen i mars och stödet bland oberoende borgmästare på landsbygden.

Nationell samling kom in i senaten 2014 med två mandat, då under namnet Front National. I dag är partiet det största enskilda oppositionspartiet i nationalförsamlingen och har flest franska ledamöter i Europaparlamentet.

Högern behåller greppet

Makten i senaten ligger kvar hos högern och mitten. Les Républicains förblir störst med 125 mandat, sex färre än tidigare. Partiets Gérard Larcher, 77, har varit senatens ordförande i mer än ett decennium och väntas bli omvald nästa vecka.

Den socialistiska senatorn Laurence Rossignol frågade om högern och mitten nu kommer att närma sig Nationell samling i frågor om invandring och välfärd.

Även vänsterpopulistiska La France Insoumise tog sin första plats i senaten, genom Gabriel Amard i Rhône. Partiledaren Jean-Luc Mélenchon kallade det ett gott omen för sin egen kandidatur 2027.

Emmanuel Macron kan inte ställa upp för en tredje period. Reuters hänvisar till mätningar som visar att Nationell samling leder inför presidentvalets första omgång.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Milei ger London två veckor att stoppa oljan vid Falklandsöarna

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Javier Milei talar vid World Economic Forum i Davos.
Javier Milei i Davos i januari 2025. Under måndagen gav han Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion.

Argentinas president Javier Milei ger Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion norr om Falklandsöarna. Annars drar Argentina tvisten inför Internationella havsrättsdomstolen.

Beskedet kom under måndagen. Mileis regering meddelade då att Argentina inleder ett internationellt skiljeförfarande mot Storbritannien om oljeutvinningen nära öarna, som Argentina kallar Malvinerna och gör anspråk på, skriver Buenos Aires Times.

Milei skrev själv på X att han instruerat utrikesministeriet och regeringens jurister att inleda ett skiljeförfarande mot Storbritannien för "den illegala plundringen av våra resurser genom Sea Lion-projektet i North Falkland Basin".

Tidsfristen formulerade han lika rakt: "Om Storbritannien inte stoppar den illegitima exploateringen inom två veckor går vi till Internationella havsrättsdomstolen."

Havsrätten som vapen

Regeringen vill använda skiljemekanismen i annex VII till FN:s havsrättskonvention, UNCLOS. Rättar sig inte London inom fristen ska Argentina omedelbart begära interimistiska åtgärder hos havsrättsdomstolen ITLOS. Förfarandet ska också försöka stoppa nya prospekteringstillstånd på det som Argentina betraktar som sin kontinentalsockel.

Presidentkansliet åberopar två resolutioner från FN:s generalförsamling. Resolution 2065 erkände att en suveränitetstvist finns och uppmanade parterna att förhandla. Resolution 31/49 uppmanar enligt Argentina båda sidor att avstå från ensidiga åtgärder. Enligt regeringen bryter den brittiska utvinningen mot folkrätten och orsakar oåterkallelig skada på landets suveräna rättigheter.

Dagen innan hade en argentinsk domare i regionen beslutat att oljeprojektet ska avbrytas, efter en begäran från krigsveteraner och miljöjurister.

Fält med 1,7 miljarder fat

Sea Lion drivs av brittiska Rockhopper och israeliska Navitas. Fältet ligger drygt 220 kilometer norr om öarna och uppskattas rymma 1,7 miljarder fat olja, rapporterar Reuters. Utvinningen väntas börja 2028. Bolagen uppgav i början av september att de har giltiga licenser och att den senaste tidens händelser inte väntas påverka projektets tidsplan nämnvärt.

London har försvarat öbornas rätt att utveckla sina naturresurser och ställt sig bakom bolagen. Storbritannien, som har kontrollerat öarna sedan 1833, erkänner inte argentinsk jurisdiktion där.

Redan den 4 september, innan ultimatumet, skrev utrikesminister Ed Miliband på X att "öarna är brittiska och kommer att förbli det, eftersom det är öbornas överväldigande ståndpunkt".

Trump öppnade dörren

Milei säger att han uppmuntrats att blåsa liv i anspråket av Donald Trump, som sagt att USA kan ompröva sin neutralitet i tvisten. Trump sade till GB News att han inte var säker på att Storbritannien skulle vara berett att strida för öarna igen.

I september lade Milei fram ett lagförslag om hårdare sanktioner mot utvinning av öarnas naturresurser och beordrade att bygget av en militärbas i Eldslandet återupptas.

Argentina förlorade kriget om öarna 1982, efter att militärdiktaturen försökt ta tillbaka dem. Striderna varade i 74 dagar och mer än 900 människor dog. Mileis frist löper ut i mitten av oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI stoppar GPT-6.1 Astra – klarade inte egna säkerhetstester

Utvecklingen av AI

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svart telefon med texten GPT-6 Astra och OpenAI-logotypen.
GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte OpenAI:s egna säkerhetstester.

OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.

Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.

Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.

Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.

Säkerhetschefen: nådde inte ribban

Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.

— Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort, säger Jain till Reuters.

— När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment, säger hon.

Varnade själva för modellen

OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.

Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.

I Vita huset låter det annorlunda. President Donald Trump har avfärdat uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och sagt att USA inte tänker bromsa kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.