I samband med att Donald Trump utsattes för ett mordförsök gick medarbetare på såväl skattefinansierade SVT som DN och andra etablissemangsmedier snabbt ut och pratade om skotten mot Trump – samma språkbruk användes också av Aftonbladet TV och andra mediekanaler.
”Skotten mot Trump” är ett avsiktligt språkbruk. Man ger sken av att det inte handlade om ett aktivt försök att mörda presidentkandidaten, utan snarare om något som råkade svischa förbi där Trump som av en händelse befann sig – allt för att med ordets makt försöka tona ner och bagatellisera händelsen.
Vi känner alla till de historiska händelserna vid namn – attacken i Gubbängen, Stormningen av Kapitolium, upploppen i Charlottesville och i framtiden kommer vi kanske också att på samma sätt läsa om ”skotten mot Trump” och ”den knutna näven”.
”Det bästa som kunnat hända”
Den brittiska författarinnan Angela Carter har hävdat att ”språk är makt, liv och kulturens instrument, dominansens och befrielsens instrument” och de svenska eufemismerna om mordförsöket på presidenten gör oss väl påminda om detta.
Det talade och skrivna språket säger det mesta, men även Trumps agerade efter mordförsöket och hans symbolspråk är flagrant problematiskt för massmedia.
Ett stort antal massmedialt anlitade ”experter” och bedömare varnar för att Trump nu kommer att använda mordförsöket till sin politiska ”fördel” och att den ikoniska bilden, där den skjutne presidentkandidaten höjer sin knutna näve i luften, redan är ikonisk och kan komma att avgöra valet.
”Trump kommer att använda attacken till sin fördel”, basunerar statskanalen SVT ut.
”Hur sjukt och cyniskt det än låter så är det här, rent politiskt, det bästa som hade kunnat hända för Donald Trump”, hävdar USA-kännaren Andreas Utterström.
Märkligt dubbeltänk
I USA råder liknande tongångar, även om själva attentatet förvisso fördöms lägger såväl politiska motståndare som etablissemangsmedier stort fokus på hur Trump riskerar att ”tjäna” och vinna sympatier på försöket att ta hans liv, och hur han istället för att kravla omkring på marken reste sig upp och ropade ”kämpa kämpa kämpa”.
”Den höjda knytnäven kommer att bli den ikoniska symbolen för konventet”, förutspår den långvarige GOP-strategen Mike Murphy och den svenske proffstyckaren Göran Greider skriver i Dala-demokraten att ”den knutna näven och hans tre ord – fight, fight, fight – sände ut två meddelanden på en och samma gång: Ett vittnesbörd om denne mans djupaste och liksom obändiga vinnarinstinkter som det på ett plan är omöjligt att inte fascineras av”.
Det är inte helt enkelt att hänga med i resonemanget och förstå varför den knutna näven, som historiskt symboliserat motstånd och kamp mot förtryck, nu plötsligt uppfattas som problematisk och en symbol som riskerar att ”utnyttjas” för politiska syften.
Världens kanske mest kända idrottsprotest, nämligen bilden på Tommie Smiths och John Carlos knutna nävar mot skyn på Olympiastadion i Mexico City 1968, lyftes fram som tydligt positiv och stark.
På samma sätt hyllades den knäböjande kvinnliga polisen som, under en Black Lives Matter-demonstration i Stockholm, gick ner på knä med sin knutna näve i luften till stöd för rörelsen och den vänsterliberale opinionsbildaren Henrik Arnstad hävdade att ”den knutna näven är ett av människodjurets få naturliga vapen”.
Ingen gillar en fegis
Det är lätt att få intrycket att det är så simpelt som att den höjda knutna näven helt enkelt är en positiv symbol om den används av vänsteraktivister, minoriteter och andra ”progressiva” krafter – men snabbt blir farlig, suspekt och hotfull om den istället anammas av de som påstås tillhöra ”högersidan”.
När den knutna näven höjs till stöd för hbtq-rörelsen eller våldsbejakande svart makt-rörelser är det en viktig och mäktig symbolhandling till stöd för utsatta grupper – men när Trump gör samma sak efter att någon försökt mörda honom, utmålas det som någon slags teatralisk charad i syfte att vinna röster.
Det kan inte vara enkelt att jobba för medströmsmedia när Trump bara gör fel hela tiden. Först blöder han ymnigt när han blir träffad av en kula – vilket också fångas på bilder och film som sprids över hela internet – och sedan, istället för att lägga sig på marken och gömma sig eller omedelbart fly, reser han sig upp med den knutna näven i luften och manar till fortsatt kamp – och blir ännu mer viral.
Kanske ligger det också någonting i den oro som Trumps motståndare uttrycker. Mod och styrka är egenskaper som sedan urminnes tider uppfattats som positiva och de flesta av oss föredrar nog om våra ledare framstår som modiga och offervilliga snarare än som ynkliga fegisar.
President Trump literally had an assassination attempt on his life and the man, in possibly what is the coolest moment since Theodore Roosevelt giving a speech after getting shot, raises his fist telling people to fight. pic.twitter.com/YYWXM01kjX
— Malcolm FleX (@Malcolm_fleX48) July 13, 2024
Bilderna, som nu sprids efter mordförsöket, rimmar dessutom illa med hur man länge och systematiskt man har försökt svartmåla Trump som en korrupt, elitistisk och oligarkliknande miljardär främmande för allt som har med vanliga människor att göra. Istället framstår han mer än någonsin som en man av folket och en förkämpe mot ett fientligt etablissemang– oavsett om detta faktiskt är med verkligheten överensstämmande eller inte.
Den dubbla standarden hos många tidnings- och ledarredaktioner är så häpnadsväckande uppenbar att man måste vara blind för att inte se den. Som tur är behöver verkligheten inte rätta sig efter de som lever i en illusion av den, istället kommer den att ta ut sin fulla rätt i sinom tid.
Markus Andersson
