MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 9 augusti 2025

lördag 9 augusti 2025

Donald Trump svänger i NATO-frågan

USA engagerar sig återigen i Afghanistan och i Syrien. Samtidigt sticker Nordkoreas ”Halvgud” Kim Jong-Un upp. USA är det enda Natoland som har utlöst artikel 5 i Natostadgan. Artikel 5 manar andra Natoländer att ställa upp i krig. Det ser ut att bli en bestående trend.

publicerad 17 april 2017

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Afghanistan

Donald Trumps agerande under sin tid som president har både fått kritik men också uppfattningar att han uppvisat presidentkvaliteter. Att USA:s president låter bomba IS i grottsystemet i Achin-distriktet i Nangarhar-provinsen i Afghanistan, nära gränsen mot Pakistan har av en del ansetts vara bevis på viljestyrka. USA har bara kvar 8 500 man i Afghanistan. Av dessa är säkert en stor del rådgivare.

Bomben GBU-43, dvs. MOAB (Mother Of All Bombs), är en termobarisk bomb med ingrediensen Uran för att åstadkomma den extrema värmen och tryckvågen.

Det innebär att den steker ihjäl människor till oigenkännlighet i pericentrum och över 100 meter ut sugs eller trycks luften bort så att det bara återstår kanske tio procent av syret vilket gör att lungorna kollapsar. Det är förstås om man inte dör av tryckvågen. Termobariska bomber fungerar bäst i slutna utrymmen. Ryssland har inget Uran i sina termobariska bomber.

Uran utanför kroppen är ganska harmlöst, men när man inhalerar damm nedsmutsat med Uran, som finns i plenty i urbana stridsområden, så är den dödlig i mikroskopiska doser. Men inte omedelbart dödlig, först drabbas man av leukemi, sedan dör man.

MOAB väger 9 500 kg och är den största konventionella och guidade bomb som USA har. Bomben släpps med fallskärm från ett fraktflygplan. Den är stor som en liten lastbil, 9 meter lång och fylld med över 8 000 kg sprängmedel. Den kan förstöra en yta på 9 kvarter eller 150 meters diameter.

För att få så stor verkan åt sidled som möjligt så detonerar MOAB en (1) meter ovanför marken. Men de måste kunna flyga in den, och även IS-krigare kan ha tillgång till handburet luftvärn liknande den amerikanska Stinger mot lågtflygande flyg. För det jobbet används en C-130 Hercules, samma som svenska försvarets arbetshäst.

Trump har sagt att han ska bomba skiten ur IS. GBU-43 användes för första gången skarpt i torsdags i Afghanistan. Donald Trump har genomfört tre begränsade militära åtgärder mot tre olika målgrupper eller länder på kort tid.

Den första i ordningen är robotattacken mot syriska förband, den andra att skicka en hangarfartygsgrupp mot Koreahalvön, och den tredje att fälla GBU-43 i Afghanistan.

Nordkorea

IS i Afghanistan bryr sig ingen om, men i Syrien är Ryssland en intressent och i Nordkorea vid Japanska havet finns det flera intressenter men främst Kina.

Det ligger nära tillhands att Nordkorea vedergäller ett amerikanskt angrepp med kärnvapen mot Sydkorea eftersom Nordkoreas ballistiska robotar inte har räckvidden att nå USA.

Lek med tanken att vedergällningen från Nordkorea inte blir omedelbar. Nordkorea har den tekniska förmågan och plutonium nog för att bygga ett kärnvapen som de placerar på ett fartyg som de fraktar till USA:s västkust och där detonera kärnladdningen. De har förmodligen gott om kamikaze-frivilliga.

Den amerikanske utrikesministern har nyligen varnat både Nordkorea och Kina för att det amerikanska tålamodet nu är mycket nära slutet.

”Nordkorea är ett problem, problemet kommer att hanteras”, sade Trump vid en pressträff på torsdagen.

En militär konflikt om Nordkorea kan bryta ut ”i vilken stund som helst”, enligt Kinas utrikesminister Wang Yi.”Om ett krig bryter ut så blir resultatet en situation där alla är förlorare och där det inte finns några vinnare”, säger Wang Yi under en gemensam presskonferens med sin franska kollega Jean-Marc Ayrault i Peking.

”Det här har skapat en farlig situation där ett kärnvapenkrig kan bryta ut när som helst och utgör ett allvarligt hot mot freden och säkerheten i världen, för att inte tala om situationen i Nordostasien”, säger en talesperson för Nordkoreas utrikesdepartements avdelning för nedrustning och fred, enligt den statliga nyhetsbyrån KCNA.

En grupp amerikanska krigsfartyg som övar tillsammans med sydkoreanska och japanska styrkor befinner sig nära Koreahalvön, något som kritiseras av Pyongyang. Nordkoreas vice utrikesminister Han Song-Ryol sade i en intervju med nyhetsbyrån AP idag att USA:s nya president Donald Trump är mer aggressiv än sina föregångare.

Han sade också att Nordkorea ser USA:s agerande som provokativt och att Nordkorea kommer att fortsätta sina kärnvapentest så som landets ledare anser passande.

Kina signalerar att man kommer att se allvarligare på om Nordkorea fortsätter med sina förbjudna kärnvapenprogram. Det kan ses som ett tillmötesgående mot president Donald Trump, som krävt att den kinesiske ledaren Xi Jinping ska göra mera för att som han sagt ”lösa” Nordkoreaproblemet.

Men samtidigt har det kinesiska utrikesdepartementet i dagarna också anklagat USA och Sydkorea för att ha bidragit till upptrappningen av konflikten på den koreanska halvön genom att börja installera ett nytt robotförsvar i Sydkorea.

USA:s president Donald Trump, som kallat försvarsalliansen Nato för obsolet eller otidsenlig, tycker inte längre att det är så. ”Jag sade att Nato var obsolet. Nu är det inte obsolet längre.”, sade han vid en presskonferens med generalsekreteraren Jens Stoltenberg i Washington.

Häromdagen deklarerade USA:s president alltså en ny uppfattning och prisade Nato som ett bålverk för fred och säkerhet.

Syrien

Ryssland lägger sitt veto i FN:s säkerhetsråd en resolution som kräver att Syrien medverkar i en oberoende utredning av den misstänkta kemvapenattacken i förra veckan. Det är åttonde gången som Ryssland stoppar en FN-resolution om Syrien under det sex år långa Syrienkriget.

USA avfyrade för någon vecka sedan 59 kryssningsrobotar av typen Tomahawk från två amerikanska jagare i Medelhavet mot flygfältet Shayrat nära staden Homs i Syrien.

Attacken var beordrad av president Donald Trump som ett svar på den giftgasattack i provinsen Idlib i Syrien som regimen anklagas för och som dödade mer än 80 människor. Ryssland fördömde attacken och menade att den var ett krigsbrott. Donald Trump sa att det ligger i USA:s nationella säkerhetsintresse att stoppa spridning av kemiska vapen.

 

Roger M. Klang/Morgonbladetursprungsartikel

GBU-43/B MOAB

En GBU-43/B MOAB utanför Air Force Armament Museum vid Eglin Air Force Base i Florida

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

7 av 10 ukrainare vill förhandla om fred

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 14:22
– av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyjs tonläge mot Ryssland har förändrats markant den senaste tiden - ett tecken på fred kan vara nära?

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.

Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.

Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.

68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.

Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup

”Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner”, skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:

”Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen”.

Färre tror på Nato och EU

Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.

Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup

Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.

Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.

När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.

Gallups mätning – juli 2025

  • 69 % vill avsluta kriget genom förhandlingar
  • 24 % vill fortsätta strida tills seger
  • 25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
  • 68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
  • 16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
  • 32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
  • 33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
  • 52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps förre säkerhetsrådgivare: Israeliska soldater stoppades från att ingripa mot Hamas

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Igår 11:52
– av Isac Boman
Enligt Michael Flynn har flera israeliska soldater avslöjat att de beordrades att inte ingripa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren och pensionerade amerikanska generallöjtnanten Michael Flynn uppger att en intern israelisk utredning visar att delar av de israeliska styrkorna beordrades att inte ingripa under Hamas attacker den 7 oktober 2023.

Attackerna där cirka 1 200 israeler dödades blev startskottet för det nu pågående kriget och har av Netanyahus regering använts för att legitimera invasionen och bombningarna av Gaza – en militär offensiv som enligt allt fler bedömare kan beskrivas som ett folkmord och syftar till att permanent etniskt rensa hela området från palestinier.

Flynn, som tjänstgjorde som säkerhetsrådgivare åt dåvarande president Donald Trump under dennes första mandatperiod, sade i en intervju med Steve Bannon i programmet Bannon’s War Room på onsdagen att attacken nu granskas mer ingående.

— Det kommer att bli stora, stora interna problem nu, och Netanyahu hanterar dem tillsammans med IDF. De kommer att behöva rannsaka sig själva… Det pågår fortfarande en utredning, sade Flynn, och utvecklade:

— Jag har redan hört från några av soldaterna att de beordrades att inte ingripa – exakt vilka timmar. Så något dåligt inträffade. Det var något som iscensattes internt. Det här är en bombnyhet.

”Inget misstag”

Bannon reagerade förvånat och bad Flynn att klargöra om hans källor verkligen påstod att det i den pågående, fördröjda utredningen fanns vittnesmål, dokument och konkreta bevis på att delar av den israeliska militären hade beordrats att inte ingripa under attackerna.

— Något gick fel. Steve, jag har personligen gått längs den gränsen. Jag har varit nere i de områdena. Jag vet i detalj hur israelerna – en av världens mest bevakade gränser – sköter sina operationer, fortsatte Trumps tidigare säkerhetsrådgivare.

— Någonting bröt samman… och det skedde inte på grund av något misstag, slog han fast.

Bannon gick sedan vidare och varnade för att kriget mellan Israel och Gaza riskerar att dra in USA i ännu ett utdraget krig.

Amerikanska trupper i Gaza?

Flynn höll med och tog upp USA:s inblandning i Beirut 1983, när en amerikansk fredsbevarande styrka, bestående mestadels av marinkårssoldater, attackerades av terrorister i sina baracker och 241 soldater dödades.

— När jag hör ’ockupera Gaza’ så hör jag ’amerikanska trupper för att ockupera’, eftersom IDF (Israels försvarsmakt) inte själva kan göra detta. Precis som i Bagdad, sade Bannon.

— Precis som israelerna inte kunde försvara sig när de startade ett krig med perserna och saknade offensiv kapacitet – och de visste om det. Netanyahu visste det. Här finns det ingen möjlighet att de kan ockupera Gaza.

Bannon och Flynn diskuterade även de interna motsättningarna mellan Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och landets säkerhetskabinett, som uppges motsätta sig en långvarig ockupation av hela Gaza.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klartecken för ockupation av Gaza stad – en miljon väntas drivas på flykt

Folkmordet i Gaza

publicerad Igår 10:16
– av Markus Andersson
Netanyahu förnekar bestämt att Israel ska ta permanent kontroll över området.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israels säkerhetskabinett har godkänt premiärminister Benjamin Netanyahus plan för en fullskalig ockupation av Gaza stad – en offensiv som väntas pågå i månader och leda till att omkring en miljon palestinier fördrivs från sina hem.

Beslutet, som togs efter mer än tio timmars slutna överläggningar, innebär en markant upptrappning av kriget mot Hamas och riskerar enligt kritiker att bana väg för permanent israelisk kontroll över hela Gazaremsan.

Beskedet kom bara timmar efter att Netanyahu i en intervju slagit fast att Israel avser att ta kontroll över hela Gaza.

– Vi avser att (ta kontroll över hela Gaza). Vi vill inte behålla Gaza. Vi vill ha en säkerhetszon, hävdade Israels premiärminister och fortsatte:

– Vi vill inte styra det. Vi vill inte vara där som ett styrande organ. Vi vill överlämna det till arabiska styrkor som kommer att styra det på ett korrekt sätt utan att hota oss.

Markinvasion och belägring

Planen motiveras officiellt med att eliminera Hamas, som enligt Israel vägrat samarbeta kring frigivningen av de återstående israeliska gisslan. Omkring 50 personer hålls fortfarande fångna, varav mer än hälften tros vara döda.

Militäroperationen beräknas pågå i flera månader och väntas leda till att omkring en miljon palestinier fördrivs från Gaza.

Enligt amerikanska och israeliska tjänstemän motsätter sig inte USA:s president Donald Trump planen och har beslutat att inte ingripa i konflikten.

Axios-korrespondenten Barak Ravid skriver på X att en högt uppsatt israelisk tjänsteman uppger att operationen inledningsvis kommer att begränsas till Gaza stad.


Målet är att evakuera alla palestinska civila från staden till centrala flyktingläger och andra områden senast den 7 oktober. Därefter ska en belägring införas mot de Hamas-militanter som blir kvar, samtidigt som en markoffensiv genomförs.

Premiärministern och försvarsministern har fått mandat att godkänna IDF:s (Israels försvarsmakt) slutliga operationsplan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: ”Massinvandringen – ett tyst vapen”

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad Igår 9:40
– av Jan Sundstedt
Orbán menar att det är ungrarnas "plikt" att skydda såväl Ungern som Europa från massinvandringens konsekvenser.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnar för att massmigrationen är ett av vår tids mest akuta hot – och att både Ungern och Europa måste skyddas innan det är för sent.

I ett inlägg på X beskriver Orbán migrationen som ett “tyst vapen” som kan förändra ett land i grunden utan att ett enda skott avlossas.

”Den förändrar städer, stadsdelar, hela nationer – tills du en dag känner dig som en främling i ditt eget hem. Vår plikt är tydlig: skydda Ungern, skydda Europa”, skriver han.

Vid ett framträdande på festivalen MCC Feszt i Esztergom, där han nyligen talade inför hundratals ungdomar, utvecklade Orbán sitt resonemang. Han konstaterade att många unga inte ser migrationen som ett direkt hot, trots att den enligt honom är “det mest avgörande och omedelbara” hotet mot Europa.

— Migration är det bästa exemplet på hur ett land kan gå förlorat för alltid utan att några vapen används, fortsatte han.

”Tro era egna ögon”

Premiärministern uppmanade ungdomarna att resa runt i Europas storstäder och jämföra dagens verklighet med äldre historieböcker. Syftet, menar han, är att själva upptäcka hur städerna förändrats till oigenkännlighet.

— Om ni inte tror på oss, tro på era egna ögon. Så här kan ni förlora ert eget land nästan obemärkt – utan krig, utan konflikt, på ett sätt som ingen har frågat er om och som ni aldrig har gått med på.

Orbán pekade också på hur snabbt utvecklingen kan gå.

— Plötsligt börjar man känna att hela situationen man befinner sig i har blivit främmande. Som när man åker hem med tunnelbanan genom en förort till exempel. För tio år sedan såg det inte ut så här.

Enligt Orbán är migrationen den största och mest akuta utmaningen som Europa står inför – ett hot som, om det inte stoppas, riskerar att permanent förändra kontinenten för all framtid.

— Den verkar kanske inte lika brutal som krig, men det är ett ständigt hot som kommer att bestå i årtionden. Vi kommer att vara under ständig press – större press än den vi upplever nu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.