MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/deserteringar-ett-vaxande-problem-for-ukraina/

Utrikes

Deserteringar ett växande problem för Ukraina

Kriget i Ukraina

Uppdaterad januari 6, 2025, Publicerad januari 6, 2025 – av Jan Sundstedt
Volodymyr Zelenskyj Ukraina
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tvingas se på när allt fler av landets soldater deserterar och håller sig undan mobilisering.
4 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Allt fler ukrainska soldater deserterar eller undviker inkallelse för att slippa det utdragna kriget mot Ryssland. Enligt uppgifter från Ukrainas åklagarmyndighet har fler fall av desertering rapporterats under 2024 än under de två tidigare åren av krig.

Bristen på rotation och uteblivna förstärkningar uppges vara nyckelfaktorer bakom utvecklingen.

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, erkände nyligen i en intervju med ukrainska Telemarathon, ett TV-sänt insamlingsevenemang som pågår under många timmar per dag och vars syfte är att samla in pengar till ett välgörande, politiskt eller annat ändamål, att antalet desertörer inom Ukrainas militär ökade kraftigt under 2024.

Framförallt har antalet fall av desertering eskalerat under våren och sommaren.

– Fallen av desertering ökade 2024, men har minskat sedan september eller oktober. Ett långt krig är ett långt krig. Vårt folk håller ut, men de blir trötta. De blir trötta överallt, medgav Zelenskyj under samtalet.

Nato-tränad fransk brigad hårt drabbad

Enligt tidningen Newsweek har Ukrainas myndigheter inlett över 100 000 åtal av desertering sedan kriget inleddes i februari 2022. Under 2024 har enligt uppgifter över 60 000 fall registrerats fram till oktober.

I flera registrerade fall lämnar soldater sina positioner utan tillåtelse, mot bakgrund av exempelvis utebliven rotation samt en alltmer pressad krigssituation. Faktorer som gjort desertering till det enda alternativet för många, rapporterar Financial Times.

Ukraina har nyligen inlett en granskning av den franskutbildade 155:e "Anne of Kyiv"-brigaden, efter anklagelser om desertering, misskötsel och bristande ledarskap.

Uppgifter gör gällande att över 1 700 soldater har deserterat från brigaden, vilket lett till organisatoriskt kaos och väckt frågor om det militära styret i regionen.

Samtidigt uppges att minst 50 soldater rapporteras ha rymt redan under utbildningen i Frankrike. En utredning pågår nu för fullt för att klargöra omfattningen och orsakerna till problemen.

Förstärkningar dröjer

Den ukrainska regeringen har försökt motverka problemet genom att avkriminalisera första gångens deserteringar, förutsatt att soldaterna återvänder till tjänstgöring innan 1 januari 2025. Samtidigt har mobiliseringsåldern sänkts till 25 år och straffen för att undvika inkallelse har skärpts.

Trots detta rapporteras utbredda problem med att få in nya rekryter. Videoklipp på sociala medier visar hur militär personal genomför inkallelser vid busshållplatser, stormar arbetsplatser och knackar dörr i bostadsområden – något som ytterligare förstärkt motståndet mot mobilisering.

Zelenskyj menar att bristen på reserver är en bidragande faktor till att Ryssland avancerar.

– Det finns inte många reserver. Varför? För att inte allt [material] har kommit fram för att förstärka reserverna.

Enligt Ukrainas presidentkansli och kommunikationsrådgivaren Dmytro Lytvyn har förseningar i leveranser av vapen och utrustning försvårat situationen ytterligare.

– Vi kan inte kompensera för våra partners förseningar i beslutsfattande och leveranskedjor med våra soldaters liv och våra yngsta killars liv, uppgav en icke namngiven källa i Ukrainas presidentkansli för Reuters.

Omfattande konsekvenser

Enligt Associated Press var desertering en av huvudorsakerna till att den ukrainska fästningen Vuhledar föll i oktober.

– Det är uppenbart att vi, rent ut sagt, redan har pressat vårt folk till det yttersta, kommenterar vad som uppges vara en anonym officer inom Ukrainas 72:a brigad.

Under 2024 har Ryssland gjort betydande framryckningar i östra Ukraina, inklusive intagandet av Avdiivka –  en stad med stor strategisk betydelse som länge fungerat som en försvarslinje för ukrainska styrkor.

Samtidigt hotar ryska styrkor nu Pokrovsk, en viktig logistisk knutpunkt som utgör ett nav för transporter och militära förnödenheter.

Under det att båda sidor kämpar med att fylla sina led har USA uppmanat Ukraina att ytterligare sänka mobiliseringsåldern till 18 år, ett förslag som mött stark kritik.

Ukraina soldater
Ukrainska soldater vid fronten (arkivbild). Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0

Oviss framtid

Det återstår att se hur den politiska utvecklingen i omvärlden kommer att påverka situationen i Ukraina. Särskilt med tanke på den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trumps löften om att förändra USA:s Ukraina-politik.

Trump har bland annat uppgett att han planerar att minska det militära stödet till Ukraina och "avsluta konflikten på en dag", ett uttalande som väckt frågor om framtiden för det amerikanska engagemanget i regionen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-producerar-vapen-i-volymer-motstandarna-inte-kunnat-dromma-om/

Utrikes

Ryssland producerar vapen i volymer motståndarna ”inte kunnat drömma om”

Kriget i Ukraina

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen
Sergej Tjemezov är chef för den statliga försvarskoncernen Rostec.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rysslands försvarsindustri tillverkar nu fler artillerigranater och flygbomber än något annat land i världen, enligt Sergej Tjemezov, chef för den statliga försvarskoncernen Rostec. Produktionen har ökat kraftigt sedan konflikten i Ukraina eskalerade 2022.

I en intervju med nyhetsbyrån Tass, publicerad på tisdagen, redogör Tjemezov för en kraftig upptrappning av vapentillverkningen, skriver RT.

— Vi levererar flygplan, stridsvagnar, infanterifordon, haubitsar, system för elektronisk krigföring, drönare och mycket mer i enorma kvantiteter. Inget land i världen producerar i dag lika många granater och flygbomber, säger han.

Tjemezov uppger att han inte kan ge exakta siffror men konstaterar att produktionsvolymerna är sådana som landets motståndare "inte ens hade kunnat drömma om".

Mångdubblad produktion

Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen lyft fram den ökade försvarsproduktionen under de senaste tre åren. I maj 2024 uppgav president Vladimir Putin att ammunitionstillverkningen hade fjortondubblats sedan den militära insatsen inleddes, medan drönartillverkningen fyrdubblats och produktionen av bepansrade fordon ökat 3,5 gånger.

Ryssland har konsekvent fördömt västländernas vapenleveranser till Ukraina och menar att de endast förlänger konflikten utan att påverka dess slutliga utgång.

Kreml öppet för förhandlingar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade på tisdagen att Ryssland vill uppnå sina mål "genom politiska och diplomatiska medel" och att landet förblir "helt öppet för en förhandlingsprocess". Samtidigt anklagar Moskva Kiev för att vilja fortsätta striderna, uppbackat av sina västliga allierade.

Ryssland har också anklagat EU och Storbritannien för att motarbeta pågående fredsansträngningar.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-och-putins-fredsplan-lackt/

Utrikes

Trump och Putins fredsplan läckt

Kriget i Ukraina

  • Ukraina tillåts inte låta Nato-trupper placeras i landet och utländska stridsflygplan får endast stationeras i Polen.
  • För att säkerställa en fred kräver man att Ukraina minskar sin armé till 600 000 man och avstår från missiler som kan nå Moskva.
  • Ukraina kommer inte tillåtas invadera Ryssland och inte heller att tillåtas använda militär makt för att återta landområden.
Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen
Den enligt The Telegraph läckta fredsplanen kan tolkas som ett rejält nederlag för Ukraina samt inte minst Bryssel.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

USA och Ryssland har enligt uppgifter från brittiska The Telegraph förhandlat fram en hemlig fredsplan för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen, som består av 28 punkter, har hållits hemlig under förhandlingarna mellan amerikanska och ryska tjänstemän och innehåller enligt uppgift flera radikala förslag.

Till exempel ska Ukraina överlämna hela Donbasregionen och Krim, vilka områden ska erkännas som ryska.

I utbyte lovar USA och dess allierade att vidta beslutsamma militära åtgärder och återinföra sanktioner om Ryssland bryter vapenvilan och på nytt angriper Ukraina.

Samtidigt ska Ryssland återinföras i G7, vilket då blir G8, och nästan alla frysta tillgångar ska lämnas tillbaka – förutom 100 miljarder dollar som ska gå till Ukrainas återuppbyggnad.

Avtalet innebär att Ukraina förlorar viktiga säkerhetsgarantier om landet bryter mot avtalet.

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Hårt tryck på Zelenskyj

Enligt ukrainska källor till Financial Times utövar Trump-administrationen kraftigt påtryckningar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Washington har enligt obekräftade källor informerat Zelenskyj om att förhandlingarna följer en "aggressiv tidsplan", med målet att avsluta kriget innan nyår.

Under tiden förväntas Zelenskyj hålla val inom 100 dagar efter en vapenvila, medan Vladimir Putin lovar att inte invadera ett Nato-land.

Varken Vita huset eller Kreml har delat med sig av den fullständiga punktlistan.

Kiev-vänliga regeringar i Europa menar att planen innebär alltför kraftiga eftergifter vad gäller Ukrainas territoriella integritet och en kapitulation till Kreml.

De fullständiga detaljerna i planen väntas nu leda till intensiva debatter i Europa och bland Ukrainas allierade.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Fredsplanen

  1. Ukrainas suveränitet ska bekräftas.
  2. Ett omfattande icke-angreppsavtal mellan Ryssland, Ukraina och Europa sluts. Alla oklarheter från de senaste 30 åren ska anses lösta.
  3. Ryssland förväntas inte invadera grannländer och Nato ska inte expandera ytterligare.
  4. En dialog mellan Ryssland och Nato, med USA som medlare, ska lösa säkerhetsfrågor och skapa förutsättningar för avspänning, global säkerhet och framtida samarbete.
  5. Ukraina ska få pålitliga säkerhetsgarantier.
  6. Ukrainas väpnade styrkor ska begränsas till 600 000 personer.
  7. Ukraina ska i sin konstitution avstå från Nato-medlemskap, och Nato ska i sina stadgar inkludera att Ukraina inte kan tas upp i framtiden.
  8. Nato ska inte placera trupper i Ukraina.
  9. Europeiska stridsflygplan ska stationeras i Polen.
  10. Amerikanska garantier:
    – USA får kompensation för garantin.
    – Om Ukraina invaderar Ryssland förlorar landet garantin.
    – Om Ryssland invaderar Ukraina återinförs alla globala sanktioner, erkännande av nytt territorium och andra förmåner i avtalet upphävs.
    – Om Ukraina utan anledning skjuter robotar mot Moskva eller Sankt Petersburg upphör garantin.
  11. Ukraina är berättigat till EU-medlemskap och får kortsiktig förtur på den europeiska marknaden under utvärderingen.
  12. Ett globalt återuppbyggnadspaket för Ukraina, inklusive:
    a. Skapande av en utvecklingsfond för snabbväxande industrier.
    b. USA ska samarbeta med Ukraina för att återuppbygga, utveckla och driva gasinfrastruktur.
    c. Gemensamma insatser för att återställa krigsdrabbade områden.
    d. Infrastrukturutveckling
    e. Utvinning av mineraler och naturresurser.
    f. Världsbanken utvecklar särskilda finansieringspaket.
  13. Ryssland återintegreras i den globala ekonomin:
    a. Sanktioner kan lyftas stegvis och fall för fall.
    b. USA och Ryssland kan ingå långsiktiga ekonomiska samarbeten inom energi, infrastruktur, AI, datahallar och gruvprojekt.
    c. Ryssland bjuds in att återgå till G8.
  14. Frysta ryska tillgångar:
    – 100 miljarder dollar av frysta ryska tillgångar investeras i Ukrainas återuppbyggnad under amerikansk ledning, USA får 50 % av vinsten. Europa bidrar med 100 miljarder dollar. Övriga frysta ryska medel återlämnas eller placeras i gemensam investeringsfond för USA och Ryssland.
  15. En gemensam amerikansk-rysk arbetsgrupp för säkerhetsfrågor inrättas.
  16. Ryssland ska lagfästa sin icke-angreppspolitik mot Europa och Ukraina.
  17. USA och Ryssland ska förlänga giltigheten för avtal om kärnvapenbegränsning, inklusive START I.
  18. Ukraina ska vara icke-kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet.
  19. Zaporizjzja kärnkraftverk ska drivas under IAEA:s övervakning, elen delas 50/50 mellan Ryssland och Ukraina.
  20. Båda länderna ska införa utbildningsprogram i skolor och samhället för att främja förståelse och tolerans mellan kulturer samt motverka rasism och fördomar.
    a. Ukraina ska följa EU:s regler om religions- och språklig minoritetsskydd.
    b. Båda länder ska avskaffa diskriminerande åtgärder och garantera mediak och utbildningsrättigheter.
    c. All nazi-ideologi och -aktiviteter ska förbjudas.
  21. Territorier:
    a. Krim, Luhansk och Donetsk erkänns som de facto ryska, även av USA.
    b. Cherson och Zaporizjzja ska frysas längs kontaktlinjen.
    c. Ryssland avstår andra överenskomna territorier utanför de fem regionerna.
    d. Ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från de delar av Donetsk oblast som de för närvarande kontrollerar. Området blir en neutral, demilitariserad buffertzon som internationellt erkänns som ryskt territorium. Ryska styrkor får inte gå in i denna zon.
  22. Båda länderna förbinder sig att inte ändra framtida territoriella arrangemang med våld.
  23. Ryssland ska inte hindra Ukraina från att använda Dnepr för handel, och fri transport av spannmål över Svarta havet ska garanteras.
  24. En humanitär kommitté ska inrättas för att lösa kvarstående frågor:
    a. Alla fångar och kroppar ska återlämnas på basis av ”alla för alla”.
    b. Alla civila fångar och gisslan kommer att återlämnas, inklusive barn.
    c. Familjeåterföreningsprogram ska införas.
    d. Åtgärder för att lindra konfliktskadade.
  25. Ukraina ska hålla val inom 100 dagar.
  26. Alla parter får full amnesti och avstår framtida krav relaterade till kriget.
  27. Avtalet blir juridiskt bindande och övervakas av Peace Council, lett av Donald Trump. Sanktioner vid överträdelser.
  28. Vapenvila träder i kraft direkt när parterna dragit sig tillbaka till avtalade positioner.

 

Källa: The Telegraph via SVT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-skanker-ytterligare-miljoner-till-ukrainas-energisektor-trots-korruptionsskandal/

Utrikes

Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad november 13, 2025 – av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsätter att skänka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets återkommande och omfattande korruptionsskandaler.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

– Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ber-hon-till-gud-pa-sina-bara-knan-sedan-sprangs-hon-i-luften/

Utrikes

Här ber hon till gud på sina bara knän – sedan sprängs hon i luften

Kriget i Ukraina

Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Kvinnan bad på sina bara knän – ändå visade drönaropperatören ingen nåd.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.

Enligt den ukrainska nyhetssajten The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.

Moskva förnekar – pekar på Ukraina

Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i propagandasyfte.

Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.

Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.

Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.

Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.