Allt fler ukrainska soldater deserterar eller undviker inkallelse för att slippa det utdragna kriget mot Ryssland. Enligt uppgifter från Ukrainas åklagarmyndighet har fler fall av desertering rapporterats under 2024 än under de två tidigare åren av krig.
Bristen på rotation och uteblivna förstärkningar uppges vara nyckelfaktorer bakom utvecklingen.
Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, erkände nyligen i en intervju med ukrainska Telemarathon, ett TV-sänt insamlingsevenemang som pågår under många timmar per dag och vars syfte är att samla in pengar till ett välgörande, politiskt eller annat ändamål, att antalet desertörer inom Ukrainas militär ökade kraftigt under 2024.
Framförallt har antalet fall av desertering eskalerat under våren och sommaren.
– Fallen av desertering ökade 2024, men har minskat sedan september eller oktober. Ett långt krig är ett långt krig. Vårt folk håller ut, men de blir trötta. De blir trötta överallt, medgav Zelenskyj under samtalet.
Nato-tränad fransk brigad hårt drabbad
Enligt tidningen Newsweek har Ukrainas myndigheter inlett över 100 000 åtal av desertering sedan kriget inleddes i februari 2022. Under 2024 har enligt uppgifter över 60 000 fall registrerats fram till oktober.
I flera registrerade fall lämnar soldater sina positioner utan tillåtelse, mot bakgrund av exempelvis utebliven rotation samt en alltmer pressad krigssituation. Faktorer som gjort desertering till det enda alternativet för många, rapporterar Financial Times.
Ukraina har nyligen inlett en granskning av den franskutbildade 155:e "Anne of Kyiv"-brigaden, efter anklagelser om desertering, misskötsel och bristande ledarskap.
Uppgifter gör gällande att över 1 700 soldater har deserterat från brigaden, vilket lett till organisatoriskt kaos och väckt frågor om det militära styret i regionen.
Samtidigt uppges att minst 50 soldater rapporteras ha rymt redan under utbildningen i Frankrike. En utredning pågår nu för fullt för att klargöra omfattningen och orsakerna till problemen.
Ukraine probes French-trained 155th "Anne of Kyiv" Brigade for alleged desertion, mismanagement, and poor command. Claims of 1,700+ AWOL soldiers and organizational chaos raise questions about military leadership. Investigation ongoing.#France #BrusselsMorning #WarInUkraine pic.twitter.com/KUDxtpylU8
— Brussels Morning Newspaper (@BrusselsMorning) January 4, 2025
Förstärkningar dröjer
Den ukrainska regeringen har försökt motverka problemet genom att avkriminalisera första gångens deserteringar, förutsatt att soldaterna återvänder till tjänstgöring innan 1 januari 2025. Samtidigt har mobiliseringsåldern sänkts till 25 år och straffen för att undvika inkallelse har skärpts.
Trots detta rapporteras utbredda problem med att få in nya rekryter. Videoklipp på sociala medier visar hur militär personal genomför inkallelser vid busshållplatser, stormar arbetsplatser och knackar dörr i bostadsområden – något som ytterligare förstärkt motståndet mot mobilisering.
Zelenskyj menar att bristen på reserver är en bidragande faktor till att Ryssland avancerar.
– Det finns inte många reserver. Varför? För att inte allt [material] har kommit fram för att förstärka reserverna.
Enligt Ukrainas presidentkansli och kommunikationsrådgivaren Dmytro Lytvyn har förseningar i leveranser av vapen och utrustning försvårat situationen ytterligare.
– Vi kan inte kompensera för våra partners förseningar i beslutsfattande och leveranskedjor med våra soldaters liv och våra yngsta killars liv, uppgav en icke namngiven källa i Ukrainas presidentkansli för Reuters.
Video shows forced mobilization & women trying to stop it in my native Lutsk in Western Ukraine. 3 mobilized men from my neighborhood were killed & 4 are missing in Russia-Ukraine war. Cities, towns & villages there are nearly empty of men because they are snatched, in hiding or… pic.twitter.com/1VU73H2VrT
— Ivan Katchanovski (@I_Katchanovski) January 4, 2025
Omfattande konsekvenser
Enligt Associated Press var desertering en av huvudorsakerna till att den ukrainska fästningen Vuhledar föll i oktober.
– Det är uppenbart att vi, rent ut sagt, redan har pressat vårt folk till det yttersta, kommenterar vad som uppges vara en anonym officer inom Ukrainas 72:a brigad.
Under 2024 har Ryssland gjort betydande framryckningar i östra Ukraina, inklusive intagandet av Avdiivka – en stad med stor strategisk betydelse som länge fungerat som en försvarslinje för ukrainska styrkor.
Samtidigt hotar ryska styrkor nu Pokrovsk, en viktig logistisk knutpunkt som utgör ett nav för transporter och militära förnödenheter.
Under det att båda sidor kämpar med att fylla sina led har USA uppmanat Ukraina att ytterligare sänka mobiliseringsåldern till 18 år, ett förslag som mött stark kritik.
Oviss framtid
Det återstår att se hur den politiska utvecklingen i omvärlden kommer att påverka situationen i Ukraina. Särskilt med tanke på den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trumps löften om att förändra USA:s Ukraina-politik.
Trump har bland annat uppgett att han planerar att minska det militära stödet till Ukraina och "avsluta konflikten på en dag", ett uttalande som väckt frågor om framtiden för det amerikanska engagemanget i regionen.
