MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 31 maj 2025

lördag 31 maj 2025

Därför gick Ryssland in i Ukraina – här är hela krigsförklaringen

Kriget i Ukraina

Den ryske presidenten förklarar hur den amerikanska regeringens illegala militära invasioner av Irak, Libyen och Syrien genom åren kulminerat i instabilitet i Europa, och är direkt relaterade till nuvarande sammanbrott av internationell rätt och diplomati.

  • ”Det är välkänt att vi i 30 år ihärdigt och tålmodigt försökt nå en överenskommelse med de ledande Natoländerna.”
  • ”I åtta år, åtta oändligt långa år, har vi gjort allt för att lösa situationen (i Ukraina) med fredliga, politiska medel. Allt har varit förgäves.”
  • ”De försökte förstöra våra traditionella värderingar och tvinga på oss sina falska värderingar som skulle urholka vårt folk inifrån.”
  • ”All ytterligare expansion av den nordatlantiska alliansens infrastruktur eller fortsatta ansträngningar att få ett militärt fotfäste på det ukrainska territoriet är oacceptabelt för oss.”
publicerad 1 mars 2022
– av Redaktionen
På morgonen den 24 februari 2022 delgav Rysslands president Vladimir Putin en officiell förklaring till invasionen av Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


35 sekunder. Så mycket fick det svenska folket höra av det halvtimmeslånga historiska talet om förklaringen till varför Europa nu ställts inför den allvarligaste krigssituationen sedan andra världskriget, sedan klippte den skattefinansierade statskanalen SVT sändningen.

Nya Dagbladet publicerar som första svenska dagstidning talet i sin helhet översatt till svenska. Publiceringen är inte ett ställningstagande varken till den ryske presidentens förklaring eller invasionen som sådan.

 


 

Kära medborgare i Ryssland. Kära vänner.

 

I dag anser jag det nödvändigt att återigen tala om de tragiska händelserna som äger rum i Donbass, och nyckelfrågorna för att garantera säkerheten i Ryssland.

Låt mig börja med vad jag sa i mitt anförande den 21 februari i år. Jag talade om det som orsakar oss alldeles särskilda bekymmer och oro, om de grundläggande hoten som år efter år, steg för steg, oförskämt och ohederligt skapas av oansvariga politiker i väst i förhållande till vårt land. Jag åsyftar Natoblockets utvidgning österut, vilket flyttar dess militära infrastruktur allt närmare de ryska gränserna.

Det är välkänt att vi i 30 år ihärdigt och tålmodigt försökt nå en överenskommelse med de ledande Natoländerna om principerna om jämlik och odelbar säkerhet i Europa. Som respons på våra förslag har vi utan undantag mött antingen cynisk desinformation och lögner, eller försök till påtryckningar och utpressning, medan den Nordatlantiska alliansen har fortsatt att expandera trots våra protester och vår oro. Dess militära apparat rör på sig och, som jag sa, den närmar sig våra gränser.

Varför händer allt detta? Varifrån kommer detta oförskämda sätt att tala ner till oss från en position av självtillräcklighet, ofelbarhet och låt-gå-mentalitet? Varifrån kommer den föraktfulla och arroganta inställningen till våra intressen och fullständigt legitima krav?

Svaret är enkelt, allt är tydligt och uppenbart. Sovjetunionen försvagades i slutet av 1980-talet och kollapsade sedan helt. Denna erfarenhet borde tjäna som en god lärdom för oss, för den har visat oss att maktens och viljans förlamning är det första steget mot att falla i total förnedring och glömska. Vi förlorade självförtroendet för endast ett ögonblick, men det var tillräckligt för att störa maktbalansen i världen.

Detta har lett till att de tidigare fördragen och överenskommelserna inte längre är i kraft. Övertalning och förfrågningar hjälper inte. Allt som inte passar hegemonin, makthavarna, förklaras som arkaiskt, förlegat och onödigt. Och vice versa: allt som verkar vara fördelaktigt för dem framställs som den ultimata sanningen, drivs igenom till varje pris och med alla medel. Avvikare tvingas in i ledet.

Det jag talar om nu gäller inte bara Ryssland, och Ryssland är inte det enda landet som oroas av detta. Detta gäller hela systemet för internationella relationer, och ibland till och med USA:s allierade själva. Efter Sovjetunionens kollaps påbörjades en omdelning av världen, och de normer för internationell rätt som hade utvecklats vid den tiden – och de viktigaste, grundläggande normerna som antogs i slutet av andra världskriget och konsoliderade till stor del dess resultat – började störa dem som utropade sig själva som vinnare i det kalla kriget.

Naturligtvis var det nödvändigt att i praktiken, i internationella relationer och i lagarna för deras reglering, ta hänsyn till förändringar i situationen i världen och i själva maktbalansen. Detta borde dock ha gjorts professionellt, smidigt, tålmodigt, med hänsyn till och respekt för alla länders intressen och förståelse för det egna ansvaret. Men nej – istället såg vi ett tillstånd av eufori skapat utifrån känslan av absolut överlägsenhet, en slags modern form av absolutism, i kombination med den låga kulturella standard och arrogansen hos dem som formulerade och drev igenom beslut som passade bara dem själva. Situationen tog en annan vändning.

Du behöver inte leta länge efter exempel. Först, utan godkännande från FN:s säkerhetsråd, genomförde de en blodig militär operation mot Belgrad, med hjälp av flygplan och missiler – mitt i Europas centrum. Bombningen av fredliga städer och livsviktig infrastruktur pågick i flera veckor. Vi måste påminna oss om dessa fakta, eftersom en del västerländska kollegor föredrar att glömma dem. När vi nämner händelsen undviker de att tala om internationell rätt och betonar istället omständigheterna, vilka de tolkar på det sätt de anser lämpligt.

Sedan kom turen till Irak, Libyen och Syrien. Den olagliga användningen av militärt våld mot Libyen och förvrängningen av alla beslut från FN:s säkerhetsråd i den libyska frågan ledde till fullständig förstörelse av landet, till uppkomsten av en enorm härd av internationell terrorism, till det faktum att landet störtades in i en humanitär katastrof som inte har upphört på många år, in i ett inbördeskrig som fortsatte i åratal. Tragedin som drabbade hundratusentals, ja till och med miljoner människor, inte bara i Libyen utan i hela regionen, gav upphov till en massflykt från Nordafrika och Mellanöstern till Europa.

Ett liknande öde bereddes för Syrien. Stridsoperationerna som genomfördes av den västra koalitionen på detta lands territorium, utan den syriska regeringens samtycke och FN:s säkerhetsråds godkännande, kan endast definieras som aggression och intervention.

En speciell plats i den här serien av händelser upptas naturligtvis av invasionen av Irak, också utan några rättsliga skäl. Som förevändning valde de påstått tillförlitlig information, tillgänglig i USA, om förekomsten av massförstörelsevapen i Irak. Som bevis på detta visade USA:s utrikesminister upp, offentligt, inför hela världens ögon, ett provrör med ett vitt pulver och försäkrade alla att detta var det kemiska vapnet som utvecklats i Irak. Så visade det sig att allt detta var en bluff: det fanns inga kemiska vapen i Irak. Otroligt och chockerande, men sant. Vi bevittnade lögner på högsta statliga nivå och uttalade från FN:s talarstol. Som resultat fick vi se enorma förluster i människoliv, skador, förstörelse och en kolossal våg av terrorism.

Generellt sett får man intrycket att praktiskt taget överallt, i många regioner i världen där USA infört sin egen lag och ordning, är resultatet blodiga, oläkta sår och en förbannelse av internationell terrorism och extremism.

Jag har bara nämnt de mest uppenbara men långt ifrån enda exemplen på åsidosättande av internationell rätt.

Till listan kan tilläggas löften om att inte utöka Nato en tum österut. Jag upprepar: de har fört oss bakom ljuset, eller helt enkelt lurat oss. Visst, man hör ofta att politik är en smutsig affär. Det må så vara, men det borde inte vara så smutsigt som det är nu, inte i denna utsträckning. Denna typ av bedragarbeteende strider inte bara mot principerna för internationella relationer utan också och framför allt mot de allmänt accepterade normerna för moral och etik. Var finns rättvisa och sanning här? Bara en massa lögner och hyckleri.

För övrigt skriver och pratar amerikanska politiker, statsvetare och journalister själva om att ett verkligt ”lögnimperium” har skapats inom USA de senaste åren. Det är svårt att inte hålla med om det – det är sant. Men låt oss inte vara blygsamma: USA är fortfarande ett stort land, en systembildande makt. Alla hennes satellitstater inte bara samtycker undergivet och plikttroget, och upprepar allt med minsta förevändning, utan imiterar också beteendet, och accepterar entusiastiskt de regler som erbjuds dem. Därför kan man med goda skäl säga att hela det så kallade västblocket, som bildats av USA i dess egen avbild och likhet, i sin helhet är samma ”lögnimperium”.

När det gäller vårt land efter Sovjetunionens upplösning, i samband med hela det nya, moderna Rysslands oöverträffade öppenhet och dess beredvillighet att arbeta ärligt med USA och andra västerländska partners, samt dess praktiskt taget ensidiga nedrustning, försökte de utsätta oss för den slutgiltiga påtryckningen, göra slut på oss och förgöra oss totalt. Så var det på 1990-talet och i början av 2000-talet, när det så kallade kollektiva väst aktivt stödde separatism och legosoldatgäng i södra Ryssland. Vilka offer, vilka förluster vi var tvungna att drabbas av, och vilka prövningar vi var tvungna att gå igenom vid den tiden, innan vi bröt ryggen på den internationella terrorismen i Kaukasus. Vi minns detta och kommer aldrig att glömma.

Rättare sagt, försöken att använda oss i sina egna intressen upphörde aldrig förrän helt nyligen: de försökte förstöra våra traditionella värderingar och tvinga på oss sina falska värderingar som skulle urholka vårt folk inifrån. De attityder som de aggressivt har påtvingat oss skulle leda raka vägen till tillbakagång och förfall, eftersom de strider mot den mänskliga naturen. Detta kommer inte att ske, ingen har någonsin lyckats med detta. Ingen kommer heller att lyckas med det nu.

Trots allt detta gjorde vi i december 2021 ännu en gång ett försök att komma överens med USA och dess allierade om principerna för att garantera säkerheten i Europa och om Natos icke-expansion. Våra ansträngningar var förgäves. USA har inte förändrat sin ståndpunkt. De anser det inte nödvändigt att förhandla med Ryssland om denna nyckelfråga för oss. De strävar efter sina egna mål, medan de försummar våra intressen.

I den här situationen har vi naturligtvis en fråga: vad ska vi göra och vad kan man förvänta sig härnäst? Om historien är till någon vägledning, vet vi hur Sovjetunionen under 1940-talet och i början av år 1941 på alla möjliga sätt försökte förhindra eller åtminstone fördröja krigsutbrottet. För detta ändamål, bland annat, försökte Sovjet bokstavligen in i det sista att inte provocera en potentiell angripare, genom att avstå från eller skjuta upp de mest nödvändiga och uppenbara åtgärderna det måste vidta för att försvara sig mot en nära förestående attack. När Sovjet slutligen agerade var det för sent.

Som ett resultat var landet inte fullt redo att bemöta invasionen av Nazityskland, som attackerade vårt fosterland den 22 juni 1941 utan att förklara krig. Fienden stoppades och krossades sedan, men till en kolossal kostnad. Ett försök att blidka angriparen på tröskeln till det stora fosterländska kriget visade sig vara ett misstag som stod vårt folk dyrt. Under de allra första månaderna av fientligheterna förlorade vi enorma, strategiskt viktiga territorier och miljontals människor. Vi kommer inte att göra om detta misstag. Det har vi ingen rätt att göra.

De som siktar på världsherravälde har offentligt förklarat Ryssland som sin fiende. De gjorde så ostraffat. Missta er inte, de hade ingen anledning att agera på detta sätt. Det är ett faktum att de har stor ekonomisk, vetenskaplig, teknisk och militär kapacitet. Vi är medvetna om detta och bedömer objektivt de ekonomiska hot som ständigt riktas mot oss, liksom vår förmåga att motstå denna oförskämda och permanenta utpressning. Jag upprepar, vi utvärderar dem utan illusioner, vi är extremt realistiska i vår bedömning.

När det gäller militära angelägenheter är det moderna Ryssland, även efter Sovjetunionens kollaps och förlusten av en betydande del av dess potential, fortfarande en av de mäktigaste kärnvapenmakterna i världen, och har dessutom vissa fördelar genom ett antal av de senaste typerna av vapen. I detta avseende bör ingen hysa några tvivel om att en direkt attack mot vårt land kommer att leda till nederlag och fruktansvärda konsekvenser för alla potentiella angripare.

Samtidigt förändras teknik, inklusive försvarsteknik, snabbt. Idag har vi en ledare och imorgon en annan, men den militära närvaron i territorierna som gränsar till Ryssland, om vi tillåter den att fortsätta, kommer att finnas kvar i decennier framöver, kanske för alltid, och kommer att skapa ett ständigt växande, absolut oacceptabelt hot mot Ryssland.

Även nu, när Nato expanderar österut, blir situationen för vårt land värre och farligare för varje år. Dessutom har Natos ledning under de senaste dagarna öppet talat om behovet av att påskynda framfarten av alliansens infrastruktur till Rysslands gränser. De skärper med andra ord sin position. Vi kan inte längre bara fortsätta att observera vad som sker från sidan. Det skulle vara helt oansvarigt från vår sida.

Ytterligare utbyggnad av den nordatlantiska alliansens infrastruktur och de pågående ansträngningarna att få militärt fotfäste på det ukrainska territoriet, är oacceptabelt för oss. Poängen är naturligtvis inte själva Nato-organisationen – den är bara ett instrument för USA:s utrikespolitik. Problemet är att i de territorier som gränsar till oss, vilka jag måste påpeka är våra historiska territorier, skapas ett ”anti-Ryssland” som är fientligt mot oss. Det är under fullständig extern kontroll, och gör allt för att dra till sig Nato-ländernas väpnade styrkor och erhålla de modernaste vapnen.

För USA och dess allierade är det en politik för att hålla tillbaka Ryssland, med uppenbar geopolitisk utdelning. För vårt land däremot, är detta ytterst en fråga om liv och död, en fråga om vår historiska framtid som folk. Detta är inte en överdrift – det är ett faktum. Det är ett verkligt hot inte bara mot våra intressen, utan mot själva existensen av vår stat, mot dess suveränitet. Detta är den röda linjen som vi har pratat om många gånger. De har gått över den.

Detta för mig vidare till situationen i Donbass. Vi ser att de krafter som genomförde en statskupp i Ukraina 2014, grep makten och behåller den med hjälp av fina valförfaranden, har övergett den fredliga lösningen av konflikten. I åtta år, åtta oändligt långa år, har vi gjort allt för att lösa situationen med fredliga, politiska medel. Allt har varit förgäves.

Som jag sa i mitt tidigare anförande kan man inte se på vad som händer där utan medkänsla. Det var helt enkelt omöjligt att tolerera detta. Det var nödvändigt att omedelbart stoppa denna mardröm – folkmordet mot de miljontals människor som bor där, som litar på Ryssland, som hoppas på oss alla. Det var dessas hopp, dessa människors smärta, som för oss var huvudmotivet bakom vårt beslut att erkänna folkrepubliken Donbass.

Jag vill dessutom betona följande. Fokuserade på sina egna mål stöder de ledande Nato-länderna de högerextrema nationalisterna och nynazisterna i Ukraina, de som aldrig kommer att förlåta folket på Krim och Sevastopol för att de fritt valde att återförenas med Ryssland.

De kommer utan tvekan att försöka föra kriget till Krim precis som de har gjort i Donbass, och döda oskyldiga människor precis som medlemmar av straffenheterna för ukrainska nationalister och Hitlers medbrottslingar gjorde under det stora fosterländska kriget. De har också öppet gjort anspråk på flera andra ryska regioner.

Hela händelseförloppet och analysen av inkommande information visar att Rysslands sammandrabbning med dessa styrkor är oundviklig. Det är bara en tidsfråga: de gör sig redo, de väntar på rätt tid. Nu säger de sig också ha kärnvapen. Vi kommer inte att tillåta detta.

Som jag sa tidigare, efter Sovjetunionens kollaps accepterade Ryssland en ny geopolitisk verklighet. Vi respekterar och kommer att fortsätta att behandla alla nybildade länder i det postsovjetiska området med respekt. Vi respekterar och kommer att fortsätta att respektera deras suveränitet, och ett exempel på detta är det bistånd vi gav till Kazakstan, som stod inför tragiska händelser, med en utmaning mot dess stat och integritet. Men Ryssland kan inte känna sig tryggt, utvecklas och existera med ett konstant hot som kommer från det moderna Ukrainas territorium.

Låt mig påminna er om att vi under 2000-2005 använde militären för att slå tillbaka mot terrorister i Kaukasus och försvarade vår stats integritet. Vi bevarade Ryssland. 2014 stöttade vi invånarna på Krim och Sevastopol. Under 2015 använde vi våra väpnade styrkor för att skapa en pålitlig sköld som förhindrade terrorister från Syrien att penetrera Ryssland. Det här handlade om att försvara oss själva. Vi hade inget annat val.

Samma sak händer nu. De har helt enkelt inte lämnat oss med någon annan möjlighet att skydda Ryssland och vårt folk, förutom den som vi tvingas använda idag. Omständigheterna kräver att vi vidtar beslutsamma och omedelbara åtgärder. Folkrepubliken Donbass vände sig till Ryssland med en begäran om hjälp.

I detta sammanhang, i enlighet med artikel 51 (kapitel VII) i FN-stadgan, med tillstånd av Rysslands federationsråd, och i genomförandet av fördragen om vänskap och ömsesidigt bistånd med Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk, som ratificerats av Rysslands federala församling (reds anm. duman) den 22 februari, fattade jag ett beslut om att genomföra en militär specialoperation.

Dess mål är att skydda människor som har blivit utsatta för förödmjukelse och folkmord av Kievregimen i åtta år. För detta ändamål kommer vi att sträva efter att demilitarisera och denazifiera Ukraina, samt ställa de som begått ett flertal blodiga brott mot civila, inklusive medborgare i Ryska federationen, inför rätta.

Våra planer inkluderar inte ockupationen av ukrainska territorier. Vi kommer inte att påtvinga någon någonting med våld. Samtidigt har vi hört ett ökande antal uttalanden från väst om att det inte längre finns något behov av att följa de dokument som upprättades efter andra världskriget, och som undertecknats av den totalitära sovjetregimen. Hur kan vi besvara detta?

Resultaten av andra världskriget, liksom de uppoffringar som vårt folk gjorde för att besegra nazismen, är heliga. Detta strider inte mot de höga värderingarna om mänskliga rättigheter och frihet i den verklighet som växte fram under efterkrigsdecennierna. Detta betyder inte att nationer inte kan åtnjuta rätten till självbestämmande, vilket är inskrivet i artikel 1 i FN-stadgan.

Låt mig påminna er om att de människor som bor på territorier som är en del av dagens Ukraina inte tillfrågades hur de ville bygga upp sina liv när Sovjetunionen skapades, eller efter andra världskriget. Frihet styr vår politik, friheten att självständigt välja vår framtid och våra barns framtid. Vi tror att alla som bor i dagens Ukraina, alla som vill göra detta, måste kunna åtnjuta denna rätt att göra ett fritt val.

I detta sammanhang skulle jag vilja vända mig till medborgarna i Ukraina. 2014 var Ryssland skyldigt att skydda folket på Krim och Sevastopol från dem som du själv kallar ”nats”. Folket på Krim och Sevastopol gjorde sitt val till förmån för att vara med sitt historiska hemland, Ryssland, och vi stödde deras val. Vi kunde som sagt inte agera på annat sätt.

De aktuella händelserna har ingenting att göra med en önskan att inkräkta på Ukrainas och det ukrainska folkets intressen. De är kopplade till försvarandet av Ryssland från dem som har tagit Ukraina som gisslan och försöker använda det mot vårt land och vårt folk.

Jag upprepar, våra handlingar är självförsvar mot de hot som ställs mot oss och mot en ännu större katastrof än vad som sker idag. Hur svårt det än kan vara ber jag er att förstå detta och uppmanar er till samarbete för att vända på denna tragiska sida så snart som möjligt och gå vidare tillsammans, utan att tillåta någon att blanda sig i våra angelägenheter, i våra relationer, utan bygga dem på egen hand, så att det skapar de nödvändiga förutsättningarna för att övervinna alla problem och, trots förekomsten av statsgränser, stärka oss från insidan som en helhet. Jag tror på det här – på vår gemensamma framtid.

Jag vill också vända mig till militärpersonalen i de väpnade styrkorna i Ukraina.

Kära kamrater! Era förfäder, er farfar och farfarsfar, kämpade inte mot de nazistiska ockupanterna och försvarade inte vårt gemensamma fosterland för att tillåta dagens nynazister att ta makten i Ukraina. Du svor trohetseden till det ukrainska folket och inte till juntan som är folkets motståndare, plundrar Ukraina och förödmjukar det ukrainska folket.

Följ inte deras kriminella order. Jag uppmanar dig att genast lägga ner dina vapen och gå hem. Låt mig förklara: alla militärer från den ukrainska armén som uppfyller detta krav kommer fritt att kunna lämna stridszonen och återvända till sina familjer.

Återigen betonar jag starkt att allt ansvar för eventuella blodsutgjutelser helt och hållet kommer att ligga på samvetet hos den regim som styr på Ukrainas territorium.

Nu några mycket viktiga ord för den som kan frestas att ingripa i pågående händelser. Den som försöker hindra oss, eller ännu mer skapa hot för vårt land, för vårt folk, borde veta att Rysslands svar kommer att vara omedelbart och kommer att leda till sådana konsekvenser som ni aldrig tidigare skådat i historien. Oavsett hur allt utvecklar sig är vi redo. Alla nödvändiga beslut i detta avseende har fattats. Jag hoppas att ni hör mina ord.

Kära medborgare i Ryssland. Våra förfäders kultur och värderingar, erfarenheter och traditioner, gav alltid en kraftfull grund för välbefinnandet och själva existensen för hela stater och nationer, deras framgång och livskraft. Naturligtvis beror detta direkt på förmågan att snabbt anpassa sig till ständiga förändringar, upprätthålla social sammanhållning och beredskap att konsolidera och samla alla tillgängliga krafter för att gå vidare.

Vi behöver alltid vara starka, men denna styrka kan ta sig olika uttryck. ”Lögnernas imperium”, som jag nämnde i början av mitt tal, utgår i sin politik främst från grov, direkt kraft. Det är som man säger hos oss: ”Styrkan finns, förnuftet behövs inte”.

Vi vet alla att verklig styrka ligger i rättvisan och sanningen, som är på vår sida. Om så är fallet är det svårt att inte hålla med om att det är vår styrka och vår beredskap att kämpa som är grunden för självständighet och suveränitet, och som ger den nödvändiga grunden för att bygga en pålitlig framtid för sitt hem, sin familj, och sitt fosterland.

Kära landsmän. Jag är övertygad om att de ryska väpnade styrkornas hängivna soldater och officerare kommer att fullgöra sin plikt professionellt och modigt. Jag hyser inga tvivel om att institutioner på alla regeringsnivåer och specialister kommer att arbeta för att garantera stabiliteten i vår ekonomi, vårt finansiella system och vår sociala välfärd. Det samma gäller våra företagsledare och hela näringslivet. Jag hoppas att alla riksdagspartier och det civila samhället intar en samlad, patriotisk ståndpunkt.

I slutändan ligger Rysslands framtid i händerna på dess multietniska folk, vilket alltid har varit fallet i vår historia. Det betyder att de beslut som jag fattat kommer att verkställas, att vi kommer att uppnå de mål vi har satt upp och på ett tillförlitligt sätt garantera vårt fosterlands säkerhet.

Jag tror på ert stöd och den oövervinnerliga kraft som bottnar i kärleken till vårt fosterland.

 

Översättning: Ingrid Zibara


Tv-sändningen från den 24 februari kan ses med engelsk textning nedan.

Om desinformation

Begreppet innefattar också metoden att utelämna information och att ta saker ur sin kontext i situationer som rör krig och militära konflikter kan orsaka effekter som är förödande och i slutändan dödliga.

Att publicera och tillgängliggöra ett dokument eller utspel i sin helhet möjliggör för utomstående betraktare att göra sin egen bedömning utan massmediala filter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: När lögnerna faller: Zelenskyjs falska fredsspel

Kriget i Ukraina

Med Kursk återtaget och tiotusentals ukrainska soldater döda eller sårade fortsätter Zelenskyj att turnera runt bland västvärldens ledare. I etablissemangsmedierna förblir han den stora hjälten, trots att verkligheten på slagfältet säger någonting helt annat.

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Zelenskyj och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den lille rackaren Zelenskyj tog givetvis tillfället i akt att under begravningen av påven i Rom i dag få sig en liten pratstund med USA:s president Donald Trump, som han tidigare i veckan kritiserat i media.

Meanwhile in Moscow… deklarerade Rysslands president Vladimir Putin i dag, efter att ha blivit informerad om situationen på slagfältet av generalstabschefen Valery Gerasimov, att den ryska militären helt har befriat gränsregionen Kursk från ukrainska styrkor. Putin tackade de ryska soldater som deltog i att besegra de nynazistiska grupperna som invaderade regionen förra sommaren:

– Kievregimens vågade operation har misslyckats fullständigt och de enorma förluster som fienden lidit – inklusive bland de mest stridsberedda, tränade och utrustade soldaterna samt med hjälp av västerländsk utrustning – kommer säkerligen att återspeglas längs hela linjen av stridskontakt. Den ryska framgången krattar nu manegen för ytterligare framsteg inom andra områden av fronten, vilket för oss närmare den slutliga segern i konflikten.

Enligt Gerasimov uppgick de totala ukrainska förlusterna under Kurskintrånget till mer än 76 000 döda och skadade militärer, mer än 7 700 enheter militär utrustning som gått förlorad, inklusive 412 stridsvagnar, 340 infanteristridsfordon och 314 pansarvagnar.

Chefen för generalstaben bekräftade också att Rysslands militära insats i Kurskregionen stöddes av nordkoreanska trupper.

Jag, som många gånger ifrågasatt om det överhuvudtaget funnits några nordkoreaner på slagfältet med tanke på att de varit så osynliga och massmedia inte lyckats med att bevisa Ukrainas påståenden då bildunderlag saknats samt Ryssland inte kommenterat uppgifterna under hela tiden, blev överraskad när jag såg detta, och det tyder på att dödstalen bland nordkoreanerna måste ha varit mycket låga. Nu har det i alla fall bekräftats till slut – det fanns nordkoreanska soldater som stöd i Kursk.

Zelenskyj dementerar för övrigt Rysslands påstående om att de återtagit Kurskregionen. Med tanke på de 75 000 döda och svårt skadade ukrainska soldater som han beordrade på detta kamikazeuppdrag – vilket som en parentes är storleken på den brittiska armén – exklusive Natosoldaterna och de utländska legosoldaterna som inte räknas in samt alla fordon och material som förstördes (your tax money at work) – har Zelenskyj en hel del nya saker att bära på sina axlar.

Det ukrainska folket, som 2019 köpte skådespelaren Zelenskyjs falska löften om att han skulle bringa fred till Ukraina, måste verkligen ha fått sig ett hårt uppvaknande vid det här laget, men i det svenska etablissemangets ögon är Big Z alltid en hjälte och vinnare.

Zelenskyj hade också ett privat möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, som efteråt skrev på X att Ukraina är redo för en ovillkorlig vapenvila, vilket Zelenskyj berättade för honom i dag och vill arbeta med amerikanerna samt européerna för att uppnå.

Zelenskyj hade kunnat få fred redan i mars 2022 om han satt sin signatur på det fredsavtal som låg framför honom innan BoJo fick honom på andra tankar, vilket resulterade i att han istället skickade sin befolkning till slakt och sålde ut landet till krigsprofitörer från väst. Så det vi nu hör är enbart hyckleri, och såväl Zelenskyj som Macron inklusive Trump tycks glömma att de inte styr processen eftersom de förlorat kriget.

Fortsättning lär följa.

 

Jenny Piper

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.