MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 12 augusti 2025

tisdag 12 augusti 2025

”Det är dags för eliten att resa sig mot de okunniga massorna”

publicerad 29 juni 2016
James Traub

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


James Traub, medlem i den inflytelserika tankesmedjan Council on Foreign Relations (CFR), skriver efter Brexit att eliten måste slå tillbaka mot vad han kallar för ”de okunniga massorna”.

James Traub skriver i en artikel i CFR:s tidning Foreign Policy att den populistiska och nationalistiska medborgarrevolten som sker idag i USA, Storbritannien och Europa liknar ingenting annat som han upplevt från det sena 1960-talet och framåt.

Enligt Traub har den politiska eliten missbedömt den folkliga ilskan över globalismen. Denna ”extremistiska” ilska speglar sig i exempelvis Donald Trump, Brexit och franska Front National.

”Extremismen har blivit mainstream. En av de mest fräcka sakerna med Brexitomröstningen var att man fullkomligt förkastade ekonomer och statsöverhuvuden som varnade väljarna för att lämna EU”, skriver Traub.

Vidare kallar James Traub människor som söker sig till Donald Trump eller andra populistnationalistiska krafter för ”okunniga”.

”Brexitstyrkorna vann på grund av att de cyniska ledarna var beredda att tillgodose väljarnas paranoia, ljuga för dem om farorna med invandringen och kostnaderna för EU-medlemskapet. … Det republikanska partiet har redan omfamnat en man (Donald Trump) som hittar på verkligheter som okunniga människor gillar. Sa jag ”okunniga”? Ja det gjorda jag. Det är nödvändigt att säga att människor är vilseledda”, skriver Traub.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesiska ”pop up-hus” säljs på Walmart och Amazon

publicerad Idag 8:49
– av Redaktionen
För att lyfta det minsta huset räcker det med en gaffeltruck - men för de större rekommenderas det att köparen hyr en lyftkran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nu kan man köpa portabla ”pop up-hus” på amerikanska Walmart och Amazon. Husen är tillverkade i Kina och finns i flera storlekar samt prisklasser.

Husen, som är byggda av containrar, kallas för “expandable prefab house” och är skapade av kinesiska företaget Chery Industrial. De går att köpa i olika storlekar där det finns allt från ett simpelt kontor med badrum, som kostar cirka 150 000 kronor, till ett större hus med både sovrum, vardagsrum och matsal tillsammans med badrum och kök som man får betala cirka 270 000 kronor för.

Pop up-husen kan köpas på Amazon och även på amerikanska lågprisbutiken Walmart, men billigast är troligen att köpa direkt från tillverkaren, rapporterar Fortune.

Huset kan packas ihop och blir då i ”containerstorlek”, enligt företaget. Leverans till köparen ingår, men köparen ansvarar för att förflytta huset från lastbilen. Då krävs en gaffeltruck stark nog att lyfta containerhuset, men för de större husen rekommenderas att man hyr en lyftkran. Huset levereras hopvikt och då får man ta hjälp av vänner för att vika upp det.

Innan köp behöver man ha mark att ställa huset på, men också planera för att dra in vatten och el. Toalett och dusch ingår i de flesta hus, men möbler får man självfallet välja själv.

De senaste åren har så kallade ”Tiny houses” blivit en rörelse, särskilt i USA, där man uppmanar till mer minimalism och helt enkelt att leva simplare med mindre ägodelar. Ofta är husen portabla, extremt små i mått jämfört med vanliga hus, men också planerade och genomtänkta i både struktur och möblering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vance: Amerikanerna har tröttnat på att betala för Ukrainakriget

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 17:30
– av Markus Andersson
Vance anser att EU "måste ta större ansvar" för vad som sker i dess närområde.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s vicepresident J.D. Vance slår fast att landet är på väg att sätta punkt för sitt ekonomiska stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.

Samtidigt betonar han att han inte har någonting emot att Europa fortsätter leverera amerikanska vapen till Kiev – så länge man bekostar detta själva.

— Jag tror att presidenten, och jag tror definitivt att Amerika, är färdiga med att finansiera Ukrainakriget. Vi vill åstadkomma en fredlig lösning på detta. Vi vill stoppa dödandet, sa Vance i en intervju med Fox News, som sändes under söndagen.

Han framhöll att opinionen i USA inte längre stöder fortsatt ekonomiskt bistånd till Kiev.

— Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar, till just denna konflikt, fortsatte Vance.

”Måste ta större ansvar”

Vicepresidenten öppnade dock för att USA inte har någonting emot fortsatt europeiskt militärt stöd till Ukraina – även där amerikanska vapen är inblandade – så länge detta sker utan amerikansk finansiering.

— Men om européerna vill ta större ansvar och faktiskt köpa vapen från amerikanska tillverkare, så är vi okej med det, men vi kommer inte att finansiera det själva längre, tillade han.

Intervjun spelades in innan det officiella tillkännagivandet av president Trumps möte med Rysslands president Vladimir Putin nästa vecka, men sändes i sin helhet först i söndags. Vance återupprepade också Trumpadministrationens linje att europeiska länder själva måste bära ett större ansvar för kriget.

— Vad vi sa till européerna är helt enkelt: För det första, det här är i ert område, det här är vid er egen bakdörr. Ni måste ta större ansvar och spela en större roll i det här. Och om ni bryr er så mycket om den här konflikten, bör ni vara villiga att spela en mer direkt och mer substantiell roll i att finansiera det här kriget själva, förklarade Vance.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump och Putin i Alaska – fredsavtal eller fortsatt krig?

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 13:35
– av Jan Sundstedt
Putin och Trump i ett tidigare möte år 2017.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin möts i Alaska den 15 augusti för att diskutera kriget i Ukraina. Samtidigt vill EU att USA ska öka pressen på Ryssland, och Ukrainas president Zelenskyj vägrar att ge upp territorium.

Mötet präglas av osäkerhet, och en rysk förhandlare varnar för risken att det saboteras.

Toppmötet i Alaska mellan USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin är ett av de mest omtalade diplomatiska initiativen sedan kriget i Ukraina inleddes för över tre år sedan.

På agendan står möjligheten att hitta en väg till fred – eller åtminstone en vapenvila – i en konflikt som har kostat hundratusentals liv, destabiliserat Europas säkerhet samt dränerat ekonomierna i många länder, framför allt i Europa.

Än så länge är det planerat som ett tvåpartsmöte, men Vita huset har uttryckt öppenhet för att även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle kunna delta i en trilateral diskussion.

Zelenskyj själv har dock sagt tydligt att han aldrig kommer att godkänna att Ukraina avstår från territorier för att avsluta kriget. Han betonar att en fredslösning utan Ukrainas involvering skulle vara meningslös.

EU:s motstånd och rysk skepsis

Flera europeiska ledare har gett sitt tydliga stöd till Zelenskyj och kräver att USA ska öka pressen på Ryssland för att tvinga fram verkliga fredsförhandlingar.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade nyligen att USA sitter på verktygen för att få Ryssland till förhandlingsbordet och att alla samtal måste involvera både Ukraina och EU för att säkerställa kontinentens säkerhet.

Samtidigt uttrycker Ryssland skepsis inför mötets möjligheter. En framstående rysk förhandlare har varnat för att mötet riskerar att saboteras av krafter som inte vill se ett slut på konflikten.

”Utan tvekan kommer flera nationer som har ett intresse av att förlänga konflikten att göra enorma ansträngningar (provokationer och desinformation) för att torpedera det planerade mötet,” varnar Kirill Dmitriev.

Den fortsatta ryska militära offensiven i östra Ukraina och annekteringen av områden fördjupar splittringen och gör diplomatiska ansträngningar ytterst komplicerade.

Ulf Kristersson Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyj tackar Ulf Kristersson (M) för allt ekonomiskt stöd samt alla de vapenleveranser Sverige helhjärtat gett till Ukraina. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad kan vi förvänta oss av mötet?

Mötet blir det första ansikte-mot-ansikte-mötet mellan Trump och Putin sedan den ryska invasionen 2022, och har väckt bred uppmärksamhet internationellt. Kritiker menar att några verkliga genomslag är svåra att förvänta sig, medan det finns en viss förhoppning om att diplomatiska kanaler öppnas ytterligare.

Förväntningarna är alltså försiktiga men ändå tydliga: Trump vill pressa Putin till ett eldupphör, samtidigt som Ryssland har satt höga krav som Ukrainas regering och västvärlden är ovilliga att acceptera. Zelenskyj och europeiska allierade understryker att fred måste bygga på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Hur mycket detta kan kombineras med Putins ambitioner och Trumps egna förhandlingstaktiker återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fem journalister dödade i israelisk attack

Folkmordet i Gaza

publicerad Igår 10:24
– av Isac Boman
Anas och de övriga journalisterna ”dödades på grund av sin outtröttliga rapportering om svälten, hungersnöden och undernäringen" i Gaza, uppger en kollega.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif dödades sent på söndagskvällen tillsammans med fyra kollegor i en israelisk attack mot ett tält där journalister hade samlats utanför huvudingången till al-Shifa-sjukhuset i Gaza stad.

Attacken var avsiktlig och syftade enligt mediebolaget till att tysta röster som rapporterade om Israels folkmord i Gaza. Israel hävdar i sin tur att den dödade journalisten var en Hamasledare.

Totalt miste sju personer livet. Bland de döda finns även Al Jazeeras korrespondent Mohammed Qreiqeh och kameraoperatörerna Ibrahim Zaher, Mohammed Noufal och Moamen Aliwa.

Kort innan han dödades skrev den 28-årige reportern på X att Israel hade inlett ett intensivt bombardemang mot östra och södra Gaza stad. I hans sista video hörs också kraftiga explosioner medan natthimlen lyses upp av orange ljus.


Al-Sharif var en välkänd korrespondent för Al Jazeera Arabic som under lång tid rapporterat från norra Gaza om konsekvenserna av Israels invasion. I ett sista meddelande, förberett för att publiceras vid hans död, skrev han:

”Jag har upplevt smärtan i alla dess detaljer och känt sorg och förlust många gånger. Ändå tvekade jag aldrig att förmedla sanningen som den är, utan förvrängning eller förfalskning – för att Allah ska vara vittne mot dem som förblev tysta, dem som accepterade vårt dödande, dem som kvävde våra andetag och vars hjärtan inte rördes av de söndertrasade kropparna av våra barn och kvinnor. De gjorde ingenting för att stoppa den massaker som vårt folk har utsatts för i mer än ett och ett halvt år”.

”Glöm inte Gaza… och glöm inte mig i era uppriktiga böner om förlåtelse och nåd”, avslutade han sitt meddelande. Al-Sharif lämnar efter sig sin fru Bayan och barnen Salah och Sham.

Israel: Ledde Hamas-cell

Israels militär har bekräftat att attacken var avsiktlig. De anklagar dock al-Sharif för att ha lett en Hamas-cell och ”drivit på raketattacker mot israeliska civila och trupper”, men har inte offentliggjort några av de påstådda bevisen.

FN:s särskilda rapportör för yttrandefrihet, Irene Khan, och flera människorättsorganisationer menar dock att de israeliska anklagelserna saknar grund.

— Hela hans dagliga rutin bestod av att stå framför en kamera från morgon till kväll, konstaterar Muhammed Shahada vid Euro-Med Human Rights Monitor.

Al Jazeera avvisar uppgifterna som fabricerade och beskriver dödandet som ”ett desperat försök att tysta rösterna” som rapporterar om israeliska övergrepp.

200 dödade journalister

Attacken har också väckt skarpa reaktioner från pressfrihetsorganisationer.

— Israels regelmässiga utpekande av journalister som stridande utan trovärdiga bevis väcker allvarliga frågor om vad syftet är, kommenterar Sara Qudah vid Committee to Protect Journalists (CPJ).

Anas och de övriga journalisterna ”dödades på grund av sin outtröttliga rapportering om svälten, hungersnöden och undernäringen” som palestinier i Gaza utsätts för, menar Al Jazeera-korrespondenten Hani Mahmoud som befann sig ett kvarter bort när attacken ägde rum.

— (De dödades) eftersom de lät alla få ta del av sanningen om detta brott.

Enligt AFP har över 200 reportrar och mediearbetare dödats i Gaza sedan oktober 2023. Precis som i fallet med Anas al-Sharif hävdar israeliska myndigheter rutinmässigt att många av de dödade journalisterna samtidigt varit medlemmar i Hamas eller andra väpnade grupper.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.