Annons:

Två byggnader kollapsade i New York

Uppdaterad november 7, 2019, Publicerad mars 12, 2014

En kraftig gasexplosion ägde rum på Manhattan under onsdagen. Minst ett femtiotal personer har skadats och sex avlidit sedan två byggnader kollapsat till följd av explosionen.

Det är två femvåningshus i Harlem på norra Manhattan som kollapsat, enligt tv-kanalen ABC. Händelsen inträffade vid halv 10-tiden på onsdagsmorgonen lokal tid och orsaken sägs vara en gasläcka.

Källor till Fox News säger att sex personer har avlidit.

Över 170 brandmän har kallats till platsen, skriver nyhetsbyrån AP.

Annons:

Explosionen har lett till att delar av tunnelbanan och bussarna på Manhattan står stilla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

660 miljarder krävs för att återuppbygga Gaza

Folkmordet i Gaza

Publicerad idag 13:11
– av Isac Boman
Två år av israeliska bombningar har lämnat den palestinska enklaven i ruiner.

FN uppskattar att återuppbyggnaden av Gaza kommer att kosta 70 miljarder dollar (cirka 660 miljarder kronor). Mängden skräp i den sönderbombade enklaven motsvarar 13 pyramider i Giza.

FN:s utvecklingsprogram beskriver att mängden skräp i Gaza skulle kunna staplas 12 meter högt över hela New Yorks Central Park.

Uppskattningen presenterades på tisdagen och är en gemensam bedömning från FN, EU och Världsbanken. Kostnaden har stigit kraftigt sedan den förra beräkningen på 53 miljarder dollar i februari.

Jaco Cillers, särskild representant för UNDP:s administratör i ett program för att hjälpa palestinier, beskrev förödelsens omfattning vid en presskonferens i Genève via videolänk från Jerusalem.

Annons:

— Den uppskattade mängden skräp i hela Gaza ligger på omkring 55 miljoner ton, sa han.

— Ett annat sätt att uttrycka det, förutom exemplet med Central Park som jag nämnde, är att det också motsvarar 13 pyramider i Giza. Det är utmaningens omfattning och storlek.

Enligt Cillers krävs 20 miljarder dollar under de närmaste tre åren. Resterande medel behövs över en längre period – möjligen decennier. Han pekade på ”goda indikationer” från potentiella givare i arabvärlden, Europa och USA, utan att ge några vidare detaljer.

Trump: ”Den enklaste delen”

USA:s president Donald Trump, som på måndagen deltog i undertecknandet av fredsavtalet för Gaza i Egypten, hävdade att återuppbyggnaden blir enklare än att uppnå vapenvilan.

— Återuppbyggnaden kommer kanske att vara den enklaste delen. Vi kan bygga bättre än någon annan i världen.

Under de två år som Gaza bombades av israeliska missiler och stridsvagnar har mellan 60 och 80 procent av alla byggnader skadats eller förstörts. Enklaven var tidigare hem för över 2,1 miljoner människor.

Det totala antalet drabbade byggnader uppskattas till över 170 000, inklusive bostäder, företag, sjukhus och religiösa platser.

Efter krigets slut har över 500 000 palestinier återvänt till Gaza under de senaste dagarna – bara för att finna sina hem och kvarter i ruiner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fredsforskare om Nobels fredspris: Ger Trump carte blanche för regimskifte i Venezuela

Publicerad yesterday 18:48
– av Markus Andersson
Fredsforskaren Frida Stranne beskriver Maria Corina Machado som en splittrande kraft som stött sanktioner som kostat venezuelaner livet.

Nobels fredspris till venezuelanska oppositionspolitikern Maria Corina Machado ger Donald Trump ”något av ett carte blanche” att störta Venezuelas regering, varnar fredsforskaren Frida Stranne.

Hon är hård i sin kritik mot pristagaren som stött sanktioner mot sitt eget folk och förespråkat utländska militära ingripanden i strid med folkrätten.

Frida Stranne, docent i Freds- och utvecklingsforskning vid Högskolan i Halmstad, reagerar kraftfullt på årets fredspris och argumenterar för att priset till Machado är ett exempel på hur internationella institutioner har förändrats i grunden.

”De institutioner som vi byggt upp för att värna frihet, demokrati och mänsklig utveckling har en efter en kommit att bli verktyg för krafter vars syfte är att bevara en ordning där de starka får bete sig i princip hur som helst medan andra snällt ska inordna sig. Årets fredspris premierar just det”, skriver hon uppgivet på Facebook.

Annons:

Hon betonar att det finns goda skäl att önska förändring i Venezuela men understryker samtidigt att demokratins kärna handlar om att olika uppfattningar om styrelseskick ska kunna samexistera. Hennes huvudkritik riktar sig mot hur priset riskerar legitimera våldsamma regimskiften.

”Är man en sann demokrat och samtidigt för internationella rättsprinciper så kan man aldrig acceptera en ordning där USA och dess allierade gång på gång tar sig rätten att med våldsamma medel byta ut regimer som på något sätt står i vägen för deras system.”

Hon menar att årets fredspris riskerar att premiera även detta.

”Ingen enande kraft”

Stranne är också mycket kritisk mot Machado själv och menar att oppositionspolitikern snarare varit en splittrande kraft än en kraft för stabilitet och fred i Venezuela.

Hon uppmanar intresserade att själva läsa på om vad nobelpristagaren står för och vilka politiska kontakter hon har.

”Pristagaren är inte någon duvunge eller enande politisk kraft”, slår hon fast.

Fredsforskaren påpekar att politikern har förordat strategier som strider mot folkrätten och stött sanktioner mot sitt eget folk ”som kostat i både lidande och död.”

En amerikansk marionett?

Den kanske starkaste varningen gäller vad priset kan innebära för framtiden. Stranne ser en direkt koppling till Donald Trump och amerikanska intressen i regionen.

”Med fredspriset i ena handen – kommer hon inte motsätta sig ett amerikanskt ’ingripande’ för en regimförändring – med den andra handen.”

Fredsforskaren varnar för att priset ger Trump ”något av ett carte blanche att byta ut (via direkta militära angrepp eller CIA-ledda hemliga operationer) den sittande regeringen” och att Machado sannolikt kommer bli hans marionett framöver.

I sin slutsats är Stranne hårt kritisk mot västvärldens agerande.

”Västvärlden verkar göra allt för att undergräva sig själv och sina principer. 2025 kommer bli året då vi gjorde oss själva helt irrelevanta för omvärlden”.

María Corina Machado, född 1967, är industriingenjör med masterexamen i ekonomi och grundare av valövervakningsorganisationen Súmate. Hon ledde oppositionspartiet Vente Venezuela och var ledamot i nationalförsamlingen 2011–2014 innan hon uteslöts av regeringen.

Politiskt är Machado liberalkonservativ och förespråkar privatisering av den statliga oljeindustrin och frimarknadspolitik. Hon har nära band till USA sedan Bush-eran och stöds av republikaner som Marco Rubio. Efter Nobelpriset dedikerade hon utmärkelsen till Donald Trump.

Machado har öppet uppmanat till utländsk militär intervention i Venezuela, stött USA:s sanktioner mot landet och deltog i kuppförsöket mot demokratiskt valde Hugo Chávez 2002. Kritiker beskriver henne som en förespråkare för regimskifte genom våld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trumps största finansiär vägrade svara på frågan: ”Älskar du USA eller Israel mest?”

Den judiska lobbyn

Publicerad yesterday 11:15
– av Isac Boman
President Donald Trump tar emot en menora från Miriam och Sheldon Adelson vid Israeli American Council National Summit 2019.

Under sitt tal i Israels parlament, Knesset, på måndagen uppmärksammade Donald Trump sin största finansiär, den israelisk-amerikanska kasinomagnaten Miriam Adelson – och avslöjade samtidigt en känslig fråga han ställt henne.

— Titta på henne där hon sitter så oskyldigt. Jag ska ställa till med problem för henne med det här – men jag frågade henne faktiskt en gång: ’Så Miriam, jag vet att du älskar Israel. Vad älskar du mest, USA eller Israel?’ Hon vägrade att svara. Det betyder att det kan vara ett problem, måste jag säga, sa Trump till dämpade skratt i parlamentet.

Adelson, som satt på läktaren, fick stående ovationer när Trump prisade hennes stöd för Israel och noterade att hon gjort ”fler resor till Vita huset än någon annan”.

80-åringen satsade 106 miljoner dollar i sin pro-Trump super PAC Preserve America inför valet 2024. Tillsammans med sin bortgångne make Sheldon har familjen Adelson donerat över 600 miljoner dollar till Trumps tre presidentkampanjer och andra republikanska kandidater sedan 2015.

Annons:

Efter makens död 2021 tog Miriam över majoritetskontrollen av Las Vegas Sands, som driver stora kasinon i Singapore och Macao. Hon äger även en av Israels mest lästa tidningar, Israel Hayom, och basketlaget Dallas Mavericks. Hennes förmögenhet uppskattas till över 60 miljarder dollar.

Engagerad sionist

Född i Tel Aviv 1945 av judiska immigranter från Polen, utbildade sig Adelson till läkare innan hon blev en av Republikanska partiets viktigaste finansiärer. Som engagerad sionist har hon länge använt sitt ekonomiska inflytande för att forma USA:s Israelpolitik.

Familjen Adelson var bland annat drivande att få Trump att flytta USA:s ambassad till Jerusalem och att erkänna israelisk kontroll över Golanhöjderna och Trump tilldelade Miriam Presidential Medal of Freedom 2018.

Hennes retorik hårdnade ytterligare efter attacken den 7 oktober 2023.

”Utländska Hamas-anhängare är våra fiender, de ideologiska möjliggörarna i väst för dem som skulle gå hur långt som helst för att utradera oss från Mellanöstern. Och som sådana borde de vara döda för oss”, skrev hon i sin egen tidning.

Vid ett kampanjevenemang i september uppmanade hon judiska väljare att stödja Trump ”i tacksamhet för allt han har gjort och tillit till allt han ännu kommer att göra”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välkänd ukrainsk kryptoinvesterare hittad skjuten i Kiev

Publicerad oktober 13, 2025
– av Jan Sundstedt
Konstantin Galich hittades i lördags skjuten i sin Lamborghini.

Den ukrainska kryptoinvesteraren och influencern Konstantin Galich har i helgen hittats död i Kiev, och polisen utreder händelsen som ett möjligt självmord. Dödsfallet inträffar i spåren av en kraftig nedgång på kryptomarknaden.

Den 11 oktober hittades kroppen av 32-årige Konstantin Galich, känd som kryptoinfluencern Kostya Kudo, i hans bil i Kievs Obolonskyi-distrikt. En skottskada i huvudet har konstaterats, och ett registrerat vapen påträffades bredvid honom.

En polisutredning pågår och händelsen utreds enligt uppgifter som ett möjligt självmord, rapporterar The Economic Times.

Konstantin Galich hade enligt rapporter under en period drabbats av stora ekonomiska förluster i samband med en av kryptomarknadens största krascher.

Annons:

Över 19 miljarder dollar i hävstångspositioner likviderades globalt inom loppet av 24 timmar, vilket har skapat stor osäkerhet bland investerare.

Avskedsmeddelanden

Lokala ukrainska nyhetskanaler har rapporterat att Galich ska ha visat tecken på ekonomiska problem och att han kort före sin bortgång publicerat avskedsmeddelanden.

Konstantin Galich var en välkänd marknadsanalytiker och utbildare inom kryptohandel. Genom sina Telegram- och YouTube-kanaler delade han insikter om bland annat blockchain-teknik och handelsstrategier, något som gjorde honom uppskattad bland sina följare.

Hans bortgång har väckt stor sorg samt reflektioner kring psykisk hälsa inom kryptosamhället.

Myndigheterna i Ukraina utreder nu förhållandena kring dödsfallet och inväntar resultat från obduktion och tekniska undersökningar för att fastställa dödsorsak och omständigheter.

Polisen utesluter i nuläget inte brott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.