Jordbrukare och bönder på Irland kan tvingas avliva sina djur för att uppnå regeringens klimatmål. Kritiker menar att ett mycket stort antal jordbrukare på Irland då kommer att tvingas i konkurs.
Enligt en ny regeringsplan ska det irländska jordbruket minska utsläppen med 25 procent till år 2030. Andra sektorer står inför ännu högre och tuffare mål. Transportsektorn måste minska utsläppen med 50 procent, kommersiella och offentliga byggnader med 40 procent.
Pressad situation
Inom alla dess sektorer har det lyfts kritik mot regeringsbeslutet men de mest högljudda protesterna har kommit från jordbrukarna. Hittills har det inte förekommit några protester på Irland i holländsk stil men med en alltmer pressad situation är det ett fullt möjligt scenario.
Jordbrukare och deras talesmän har anklagat koalitionsregeringen, inklusive svenska Miljöpartiets bundsförvanter Det Gröna Partiet, för att göra landsbygden på Irland till syndabockar och tvinga jordbrukarna att slakta stora delar av sina boskapsdjur.
Att minska utsläppen med en fjärdedel inte bara riskerar utan kommer ofrånkomligt att driva många gårdar i konkurs och tvinga fram massavlivning av hundratusentals kor, kommenterar kritiker regeringens handlingsplan.
Pat McCormack är chef för Irish Creamery Milk Suppliers Association och han ser väldigt allvarligt på framtiden – Det är väldigt svårt att kvantifiera men det kommer definitivt att bli ökade kostnader och minskad produktion för samtliga. Stämningen är enormt frustrerad hos bönderna och jordbrukarna i landet, säger Pat McGormack.
Motsättningar
Irlands regering har under en längre tid uppmuntrat nationens mjölkbönder att expandera, i syfte att utnyttja avskaffandet av EU:s mjölkkvoter. Irlands bönder hörsammade detta och många jordbrukare gjorde stora investeringar. En konsekvens blev att mjölkkobeståndet ökade med nära 50 procent under det senaste decenniet. Irländskt smör, ost och andra produkter – 90 procent exporteras – fyllde butikshyllorna runt om i världen. Något som Pat McGormack menar var till ingen nytta.
– Allt prat handlade om vad mejeribönder kunde göra för Irlands ekonomi och samhället i övrigt. Vi investerade och la ner tid, energi och pengar. Nu ses vi istället som ett problem, säger han.
John Sweeney, klimatexpert vid Maynooth University, är också inne på regeringens linje.
– Olika beprövade och oprövade metoder har testats för att nå upp till utsläppstaket på 25%. Dessa var otillräckliga. Endast en minskning av antalet djur kan uppnå målen, säger han.
Han uppskattar att Irland kommer att behöva minska nationens bestånd med 1 miljon nötkreatur fram till 2030 – men vill inte prata om någon massavlivning.
– Användningen av känsloladdade ord som “avlivning” är inte till hjälp och inflammerar en process som kan hanteras på ett mer gradvis sätt.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
