Annons:

Betydande ryska framsteg i Ukraina

Kriget i Ukraina

Uppdaterad maj 2, 2024, Publicerad maj 2, 2024
– av Jan Sundstedt
Många bedömare har i månader argumenterat för att Ukraina inte kommer att kunna vinna kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ryssland har sedan årsskiftet befäst och flyttat fram sina positioner med den största territoriella framryckningen sedan krigets början. Samtidigt uppmanar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj USA och dess allierade att intensifiera vapenleveranserna.

Ryssland har sedan ett par månader tillbaka trappat upp sin offensiv längs med fronten i framför allt den östra sektorn och därmed säkrat sina största territoriella framsteg sedan 2022.

Pågående expansion, inklusive farhågor inför den kommande ryska sommaroffensiven, har utlöst alarmklockor i Kiev och bland landets västliga allierade. En koalition som nu fruktar för Ukrainas blotta existens samt den övergripande geopolitiska stabiliteten i regionen.

Enligt ukrainska militäranalytiker har den pågående ryska offensiven skapat ett kritiskt läge för Ukraina, där USA:s och västländernas stöd, enligt makthavarna i Kiev spelar en avgörande roll för landets fortsatta försvarsförmåga och överlevnad.

Annons:
Ukraina Bradley
En amerikansk Bradley Fighting Vehicle (BFV) under 2023 års misslyckade ukrainska motoffensiv ses här utbränd på slagfältet. Foto: Telegram/faksimil

Kollaps i Avdijivka

Efter en långvarig väntan på amerikanskt militärt stöd som till syvende och sist godkändes - via vad kritiker menar var ett stort svek av den republikanske kongresstalesmannen Mike Johnson (R) - står Ukraina nu inför ökad rysk militär närvaro längs frontlinjerna.

Något som på allvar har satt landets försvarskapacitet på prov. Inte minst dess luftvärn och flygvapen, som på vissa frontavsnitt är mer eller mindre icke existerande. Adderas till detta bör en hisnade och djupt oroande manskapsförlust på cirka en halv miljon ukrainska soldater, i form av döda, sårade och saknade, tas i beaktande.

Ryska styrkor har utnyttjat den artilleribrist som plågat Ukrainas försvar sedan december 2023 för att pressa framåt längs östfronten, med särskild framgång nära den kraftigt befästa och logistiskt sett viktiga staden Avdijivka, belägen centralt vid Donetsk oblast.

Denna taktiska framryckning har på allvar oroat ukrainska militära ledare, som nu varnar för hotet mot viktiga försörjningslinjer och strategiska områden i östra Ukraina.

De senaste frontrapporterna gör gällande att ryska styrkor tagit kontroll över sina första positioner i samhället Arkhanhelske (Kherson Oblast), vilket lett till att ukrainska trupper hamnat i en inringning mellan Arkhanhelske och Keramik. Enligt tillförlitliga källor har ryska styrkor även erövrat byn Paraskoviivka.

Det råder även hög aktivitet i Chasiv Yar, där flera hus lär ha säkrats av ryska styrkor. Samtidigt har ukrainska trupper inlett en motattack öster om Yampolivka och där lyckats återta förlorade positioner längs skogskanten.

Trots internationella uppmaningar och ukrainska vädjanden om ytterligare militärt och ekonomiskt stöd, har Ryssland fortsatt att avancera mot exempelvis Pokrovsk och Chasiv Yar, och därmed ytterligare försvagat Ukrainas försvarsposition.

Ulf Kristersson har lovat att Sverige ska stötta Ukraina "så länge det krävs". Foto: Magnus Liljegren/Regeringen

Kharkov nästa?

President Volodymyr Zelenskyj har utfärdat en stark uppmaning till västländerna om en kraftig intensifiering av militära leveranser i syfte att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Han har understrukit situationens akuta tillstånd och larmat om den ökande risken för vad han menar är ytterligare rysk invasion eller territoriell expansion.

Exempel på detta är tecken som påvisar att den ryska armén för närvarande genomgår en uppbyggnad av trupper och materiel vid gränsen nordost om Ukrainas näst största stad Kharkov.

Denna möjliga armékår (ungefär två till fyra divisioner) skulle i sådant fall enligt flera källor antas gå under Armégrupp Nord med beteckningen "N", under förmodad ledning av Generalöverste Aleksandr Lapin.

Samtidigt som Ukraina kämpar för att förstärka sina befästningar längs frontlinjerna, samt inte minst desperat försöker få fram manskap att fylla de rejält dränerade manskapsleden, står nu landet, med tanke på den förmodade kommande ryska sommaroffensiven, inför en osäker framtid där de ryska framstegen hotar att förändra den geopolitiska dynamiken i regionen i grunden.

Om den ryska armén de facto avancerar in i Ukraina, via gränsen Kharkov/Sumy, står Volodymyr Zelenskyj med stor sannolikhet inför sin största utmaning sedan kriget började den 22 februari 2022.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Brittisk fältmarskalk: Ukraina kan inte vinna mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 12:28
– av Markus Andersson
Även med utökat västerländskt stöd bedömer Lord David Richards att Ukraina inte kan vinna kriget.

En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.

I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.

Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.

— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.

Annons:

När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.

— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.

När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.

— Nej

Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:

— Nej, de har inte mankraften.

Ingen existentiell fråga för Väst

Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.

— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.

— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.

Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.

— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.

Zelenskyj mötte Trump

Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.

Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.

Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.

Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.

Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.

Irakkriget byggde på lögner

I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.

Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.

Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0

Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.

Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.

"Det här stinker"

Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.

— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.

— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.

— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 15, 2025
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA - den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med Tomahawks till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 13, 2025
– av Jan Sundstedt
Tomahawk Block IV kryssningsmissil

USA:s president Donald Trump säger att Ukraina kan få långdistansrobotarna Tomahawk om kriget inte får en lösning. Han medger att vapentillförseln skulle utgöra "ett nytt aggressivt steg" mot Ryssland.

President Donald Trump meddelade under ett framträdande på söndagen att han är beredd att föra frågan om leverans av Tomahawk-missiler till Ukraina i diskussion med Rysslands president Vladimir Putin, om kriget inte avslutas inom en nära framtid.

Om det här kriget inte kommer att lösas, kommer jag att skicka Tomahawks, sade Trump till reportrar ombord på Air Force One, enligt uppgifter från Associated Press.

Han betonade samtidigt att han skulle vilja förstå vad Ukraina avser göra med vapnen, för att undvika en oönskad upptrappning i kriget.

Annons:

I likhet med Trump själv har dock flera källor uttryckt reservation inför en faktisk leverans. Reuters rapporterar att det är osannolikt att USA kommer att skicka Tomahawks till Ukraina, eftersom befintliga lager redan är öronmärkta för flottan och andra militära syften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge önskat Tomahawk-missiler av USA. Montage. Foto: IAEA, Matt Johnson/Right Cheer/CC BY 2.0

Kan träffa mål långt in i Ryssland

Tomahawk-missiler har en uppskattad räckvidd på omkring 2 500 km (1 550 miles), vilket skulle ge Ukraina kapacitet att slå mot mål långt inne i Ryssland – inklusive Moskva – om leveranserna blir verklighet.

Vissa kritiker och analytiker ifrågasätter dock hur mycket ett sådant vapen skulle kunna påverka konflikten på marken. Enligt rapporter är Trumps närmaste rådgivare skeptiska till att Tomahawk-missiler skulle förändra stridsdynamiken avsevärt.

Kreml varnar nu kraftfullt för konsekvenser om Tomahawks levereras till Ukraina. Ryska representanter hävdar att en sådan handling skulle trappa upp konflikten dramatiskt och bädda för ett nytt kapitel i kriget.

Ryssland menar vidare att ukrainska styrkor inte skulle kunna hantera ett sådant sofistikerat system utan direkt amerikanskt deltagande.

Tidigare uttalanden från Vladimir Putin har också pekat på att leverans av sådana vapen skulle innebära ett "kvalitativt nytt stadium" i konflikten.

Retoriken mellan Vladimir Putin och Donald Trump alltmer ansträngd. Foto: USA:s försvarsdepartement

Trump: "Fattat ett slags beslut"

Trump har tidigare antytt att han "fattat ett slags beslut" kring leverans av Tomahawks, men att han vill ha mer information om vad Ukraina faktiskt planerar att göra med dem. Han har också framhållit att vapnen inte skulle skickas direkt av USA till Ukraina, utan snarare via Nato-alliansen.

Om en överenskommelse träffas och vapnen verkligen levereras, återstår svåra tekniska, organisatoriska och diplomatiska utmaningar att lösa.

Ukraina skulle behöva operativ kapacitet, träning, målvalssystem och stöd för att hantera långräckviddig offensiv förmåga.

Hotet om att beväpna Ukraina med Tomahawks markerar en tydlig förändring i retoriken från Trump-administrationen och en ökad beredskap att använda krigets tyngsta symboler i diplomatisk press.

Mellan orden och verkligheten står logistiska begränsningar och politiska farhågor – inte minst från Moskva.

Om beslutet väl fattas – och vapnen levereras – kan vi stå inför en ny upptrappning i konflikten där riskerna för direkt konfrontation mellan stormakterna kan bli verklighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islamistledare övervakades av Säpo – nu hyllad drönarspecialist i Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 8, 2025
– av Isac Boman
Viktor Gaziev är tydlig med att han aldrig hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning.

Säpo såg honom som ett så farligt hot att han hölls under daglig uppsikt. Men i juni 2023 försvann Viktor Gaziev – och nu har han hittats i Ukraina där han blivit hyllad drönarexpert, fått utmärkelser och träffat president Zelenskyj.

Själv uppger han att svenska myndigheter pressade honom att åka ner till kriget och eskorterade honom dit.

Viktor Gaziev var en av de så kallade sex imamerna som 2019 klassades som ett allvarligt hot mot rikets säkerhet. Regeringen beslutade att utvisa honom, men utvisningen verkställdes aldrig – Gaziev bedömdes riskera tortyr och förföljelse i sitt hemland Ryssland.

Istället hölls den radikale islamisten under omfattande övervakning med daglig anmälningsplikt hos polisen. Tills han plötsligt var borta.

Annons:

Statstelevisionen SVT:s Uppdrag granskning har nu spårat upp honom – inte i Sverige, utan som drönarspecialist i den ukrainska armén.

Pressades att åka till kriget

Hur hamnade en internationellt efterlyst person utan resehandlingar och med daglig anmälningsplikt på Gävle polisstation i Ukraina?

Själv beskriver Gaziev det som resultatet av påtryckningar från Säkerhetspolisen. Han hävdar att Säpo arrangerade ett enskilt möte med hans exfru och uppmanade henne att övertala honom att åka. Lockelsen skulle ha varit ett löfte om att myndigheten inte skulle hindra hennes ansökan om svenskt medborgarskap.

Flera andra personer som klassats som säkerhetshot bekräftar för Uppdrag granskning att de fått liknande förslag om att bege sig till Ukraina.

Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik Hallström tillbakavisar dock uppgifterna helt: "Vi bedriver inte den typ av verksamhet som påstås här", hävdar han och fortsätter:

— Vi föreslår inte eller försöker förmå någon att resa till ett visst ställe. Allra minst till krigets Ukraina.

Must-kontakt planerade resan

I chattkonversationer som Uppdrag granskning har tagit del av framgår hur resan till Ukraina planerades i detalj. En person som identifierar sig som svensk soldat diskuterar flygbiljetter till Polen och vilken gränsövergång de ska använda. Gaziev hävdar att personen arbetar för MUST, Sveriges militära underrättelsetjänst.

I chatten skickar Gaziev sina bankuppgifter och visar upp militär utrustning han köpt inför kriget. Enligt Gaziev var det hans kontaktperson på Säkerhetspolisen som gav honom kontakten till MUST.

— De har pratat med militärtjänsten i Polen. Det var en man och en kvinna som flög med mig till Warszawa utan dokument, utan pass, bara svenskt körkort.

MUST har inte velat kommentera uppgifterna överhuvudtaget.

Ukrainskt befäl bekräftar svensk inblandning

Murad Zumzo, befäl i den ukrainska armén, ger dock en helt annan bild än Säpo. Han berättar att han talade i telefon med en svensk person som matchade namnet i chatten – och att svensken hade en central roll i att få Gaziev till Ukraina.

— Han tog ju kontakt och tog honom till polsk-ukrainska gränsen. Jag skickade dit två av mina killar. Svenskarna och polackerna överlämnade honom, säger Zumzo.

Viktor Gaziev är tydlig med att han inte hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning och han tog Säpos påstådda löfte om medborgarskap till exfrun på stort allvar.

Men idag anser han att han blivit manipulerad – exfrun fick avslag på sin medborgarskapsansökan med hänvisning till uppgifter från just Säkerhetspolisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.