Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den näst största apotekskedjan i USA, CVS Caremark, kommer att sluta sälja tobak i alla sina 7600 butiker i USA. Man vill att all tobaksförsäljning ska upphöra senast den 1 oktober i år.
Ingen annan apotekskedja har gjort någonting liknande i USA och CVS hoppas nu att deras konkurrenter gör samma sak som dem. Dock har den etablerade varuhuskedjan Target sedan tidigare fasat ut cigaretterna.
Kampanjar mot rökning
CVS har dessutom dragit igång en kampanj som ska motarbeta rökning, kallad CVS Quits For Good.
– Att upphöra med försäljningen av cigaretter och tobaksprodukter hos CVS är rätt sak för oss att göra för våra kunder så att vi kan hjälpa dem på deras väg mot en bättre hälsa, säger vd:n Larry Merlo i en kommentar
CVS räknar med att förlora miljardbelopp i och med att försäljningen av tobaksvaror upphör. Det bekymrar dock inte företagets styrelse som hoppas att beslutet kan stärka banden till olika sjukhus och försäkringsbolag, skriver Washington Post.
Oklart med e-cigaretter Hur apotekskedjan tänker förhålla sig till de elektroniska cigaretterna, så kallade ”e-cigaretter”, har man ännu inte yttrat sig om.
President Barack Obama har välkomnat CVS beslut och uppmanade andra apotekskedjor att följa deras exempel.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den tyska regeringen för samtal med med talibanstyret i Afghanistan för att möjliggöra storskaliga utvisningar. Planen är att skicka tillbaka afghanska medborgare med reguljära flyg istället för enstaka dyra charterplan.
Tyska regeringsrepresentanter har inlett förhandlingar direkt med talibanerna om att etablera ett system för regelbundna utvisningar, rapporterar tidningen Bild. En delegation från det tyska inrikesministeriet träffade afghanska företrädare i Qatar i början av september för att diskutera en permanent utvisningsmekanism.
Nu planerar inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) att skicka tyska representanter till Kabul för fortsatta samtal på plats, där Qatar fungerar som medlare i förhandlingarna.
Den nya strategin innebär en dramatisk upptrappning av utvisningarna. Istället för att använda charterplan för små grupper ska afghanska medborgare skickas hem med vanliga linjeflyg, vilket möjliggör betydligt fler och mer regelbundna utvisningar.
Sedan talibanerna tog makten 2021 har Tyskland endast genomfört två utvisningsflyg till Afghanistan – 28 personer hösten 2024 och 81 personer i juli 2025. Samtliga utvisade var grovt kriminella individer.
Över 100 000 grova brott
Behovet av utvisningar är enligt regeringen akut. Mellan 2015 och 2024 registrerade tysk polis 108 409 grova brott där minst en afghansk misstänkt var inblandad, enligt förbundsregeringens egen statistik.
Cirka 11 500 afghaner uppskattas idag befinna sig illegalt i Tyskland, uppger det tyska migrationsverket BAMF. Totalt bor omkring 461 000 personer med afghanska rötter i landet, varav 347 600 har sökt asyl i landet.
CDU/CSU och SPD skrev in i sitt koalitionsavtal att utvisningar till både Afghanistan och Syrien ska återupptas så snabbt som möjligt.
”Vi kommer att utvisa till Afghanistan och Syrien och börja med brottslingar och personer som utgör en säkerhetsrisk”, lovade man.
”Omänsklig behandling”
Beslutet möter hård kritik från asylaktivister och lobbyorganisationer och efter den senaste utvisningen i juli, hävdade gruppen Pro Asyl att personer som utvisas till Afghanistan riskerar att torteras.
”På grund av den dramatiska situationen på plats bryter alla utvisningar till landet mot det folkrättsliga utvisningsförbudet, eftersom tortyr eller omänsklig behandling hotar”, påstod man då.
Med den motiveringen kräver Tysklands inflytelserika flyktingorganisationer därför fortsatt ett totalstopp för alla utvisningar till det talibanstyrda Afghanistan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA:s president Donald Trump har signalerat att han överväger militära åtgärder mot Venezuela för att bekämpa narkotikakarteller och utöva påtryckningar på Nicolás Maduros regering. Spänningarna mellan Washington och Caracas har på senare tid nått nya höjder i takt med en kraftig upptrappning av den amerikanska militära närvaron i Karibien.
Sedan Trump återtog presidentskapet har hans administration intensifierat insatserna mot droghandel i Latinamerika, med Venezuela som huvudmål, och nya uttalanden antyder en möjlig militär insats mot Venezuela, rapporterar Reuters.
Under sommaren har USA förflyttat över 4 000 soldater, en flotta bestående av flera krigsfartyg (inklusive en kärnvapenubåt) och flera flygplansdivisioner med toppmoderna F-35 stridsflygplan till området runt Venezuela.
Den 2 september genomförde amerikanska styrkor en attack mot ett fartyg som enligt Trump transporterade stora mängder narkotika till USA. Attacken resulterade i att 11 personer dödades, och presidenten kopplade insatsen till det venezuelanska kriminella nätverket Tren de Aragua, som klassificerats som en terroristorganisation av den amerikanska regeringen.
Under de senaste dagarna har Pentagon beordrat ytterligare tillförsel av tiotals F-35 stridsflygplan till Puerto Rico för att stärka USA:s kapacitet att slå mot narkotikakarteller i Karibien.
Trumps administration har också höjt belöningen för information som kan leda till gripandet av Nicolás Maduro – ett drag som ytterligare spänner relationerna mellan USA och Venezuela.
Delar av USA:s flotta på väg mot Venezuelas kust tidigare i somras. Foto: X/@Kanthan2023
Maduro svarar
Venezuela har fördömt attacken som en ”olaglig utomrättslig avrättning” och anklagar USA för en aggressiv hållning gentemot Venezuela, där militära medel utgör det främsta hotet. President Nicolás Maduro har svarat med skarpa varningar och kallat Trumps militära upptrappning för ett ”extravagant, oförsvarligt och brottsligt” hot mot Venezuelas suveränitet.
— USA:s regering bör överge sin plan på ett våldsamt regimskifte i Venezuela och i hela Latinamerika och respektera suveräniteten, rätten till fred och självständighet, sade Maduro på statlig tv.
Maduro har mobiliserat över 15 000 militärer till gränsen mot Colombia och förstärkt landets milis, samtidigt som han uppmanat medborgarna att förbereda sig för ett möjligt militärt angrepp.
Militärexperter menar att Trumps förflyttningar av krigsfartyg, ubåtar och flygstyrkor i regionen kan vara en strategi för att pressa Maduroregimen, eventuellt för att skapa ett underlag för ett framtida regimskifte eller en kraftig försvagning av dess makt.
‘We’ll see what happens’:
President Trump on whether the US will strike Venezuela
Donald Trump har trots den senaste tidens händelser emellertid tonat ned diskussioner om ett aktivt regimskifte i Venezuela.
I en kommentar poängterade han att USA inte har regimskifte som officiell politik, men uttryckte sin misstro mot valprocessen i landet, där Maduro pekas ut som segrare i det omstridda presidentvalet 2024.
— Vi pratar inte om det, men vi pratar om det faktum att [de] hade ett val som var ett mycket konstigt val, för att uttrycka det milt, sade Trump till reportrar.
Kritiker varnar för att den eskalerande spänningen kan leda till en farlig konflikt i ett redan politiskt instabilt Latinamerika, med potentiellt stora humanitära och ekonomiska konsekvenser.
Samtidigt pekar försvarsmyndigheter på vikten av att stoppa narkotikaflödet till USA, som man menar har kostat hundratusentals amerikaner livet i överdoser.
Framtiden för konflikten är i dagsläget oviss, men allmänheten och regeringar runt om i världen följer noga den fortsatta utvecklingen i Karibien, där USA:s militära närvaro och Trumps retorik kan bli avgörande för regionens stabilitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
CDU blir av allt att döma största parti i delstatsvalet i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen. Men det är framför allt nationalkonservativa Alternativ för Tyskland som har anledning att fira efter att ha tredubblat sitt väljarstöd.
När vallokalerna stängde på söndagen visade de första prognoserna att kristdemokratiska CDU, lett av den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, får omkring 34 procent av rösterna. Socialdemokratiska SPD hamnar på andra plats med 22,5 procent.
Den stora förändringen står dock Alternativ för Tyskland (AfD) för. Partiet ser ut att få 16,5 procent – en kraftig ökning från 5,1 procent i valet 2020.
Söndagens val var det första lokala valet sedan den politiska omvälvningen i tysk politik tidigare i år och för AfD innebär resultatet ytterligare ett steg i partiets expansion västerut.
Det nationalkonservativa partiet har på senare år gjort historiska framgångar och blivit den näst största politiska kraften på nationell nivå. Väljarbasen har traditionellt funnits i östra Tyskland men växer nu även i Väst – som söndagens resultat i Nordrhein-Westfalen visar.
Ein riesiger Erfolg: Nach ersten Prognosen hat sich das Ergebnis der AfD in NRW verdreifacht. Herzlichen Dank an alle Wahlkämpfer und an unsere Wähler! pic.twitter.com/5eim5eDxfP
Trots AfD:s växande stöd i både val och opinionsundersökningar har partiet svårt att få faktiskt politiskt inflytande. De övriga etablissemangspartierna har konsekvent vägrat samarbeta och bildat olika koalitioner för att hålla AfD utanför makten.
Flera tyska makthavare har gått ännu längre än så och argumenterat för att AfD helt bör förbjudas och klassas som grundlagsvidrigt.
Tysklands hårda åsiktslagar gör många invandringskritiska och nationalistiska ståndpunkter till brottsliga handlingar. Medan flera grannländer har en betydligt friare debatt använder tyska myndigheter ofta 30-talets historia som argument för att tysta politisk opposition.
AfD:s framgångar den senaste tiden har dock rest frågan om de tyska åsiktslagarna och försöken att isolera AfD verkligen fungerar – eller om de tvärtom driver fler missnöjda tyska väljare till partiet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Mordet på den konservative debattören Charlie Kirk den 10 september har fått en dramatisk utveckling. Den 22-årige Tyler Robinson sitter sedan fredagen i förvar, misstänkt för mordet. Samtidigt lanserar journalisten Kim Iversen en alternativ analys som fått stor spridning.
Hon beskriver mordet som en professionellt planerad operation där Israel pekas ut som en möjlig aktör.
Charlie Kirk, grundare av organisationen Turning Point USA, sköts ihjäl i onsdags under ett tal i Orem, Utah. Efter intensiv spaning grep polisen i fredags Tyler Robinson, 22, genom tips från släktingar och analyser av övervakningskameror.
Patronhylsor med inskriptioner som tolkats som radikala vänstersymboler uppges ha hittats i närheten. Polisen har ännu inte kommenterat fynden närmare, men myndigheterna undersöker nu både Robinsons motiv och eventuella kontakter med andra personer eller grupper.
Tyler Robinson, 22, sitter i dagsläget anhållen misstänkt för mordet på Charlie Kirk. Montage. Foto: X/@badazn
Kim Iversens analys
Parallellt med den officiella utredningen har journalisten Kim Iversen presenterat en egen analys som ifrågasätter teorin om en ensam gärningsman. Hon menar att flera faktorer pekar på en mer sofistikerad operation.
— Jag tror inte att någon på allvar köper narrativet om en radikal vänsteraktivist. Det här ser ut som en kupp utförd av proffs, säger hon.
En central punkt i hennes resonemang är att Fox News snabbt rapporterade om ”utländska underrättelseuppgifter” i samband med fallet – något hon ser som både märkligt och potentiellt avslöjande.
— Varför skulle det finnas någon utländsk underrättelse kring detta alls? frågar hon retoriskt.
Kim Iversen menar att Kirk under senare tid börjat inta en mer kritisk hållning gentemot Israel. Han hade enligt uppgifter tackat nej till en inbjudan från premiärminister Benjamin Netanyahu, något som hon tolkar som känsligt med tanke på Kirks stora inflytande bland unga konservativa.
Även andra profiler har varnat för att Kirk riskerade att bli ett hot om han öppet bytte sida i Israel-frågan. Programledaren Harrison Smith beskrev honom nyligen som redo att bli ”nästa stora antisionistiska röst”.
— Den som har mest att vinna på att stoppa Kirk är Israel. Han hade ett starkt inflytande över unga amerikaner, en generation som redan är kritisk till landet, säger Iversen.
Frågan om vem som hade mest att vinna på mordet står i centrum för Iversens analys. Hon menar att det framför allt är Israel som både har intresse och kapacitet att hindra Kirk från att vända sin unga följarskara i en mer kritisk riktning.
— Och om Charlie Kirk börjar ändra sin ton, vem gynnas mest av detta? Främst Israel. De gillade inte att han vände och ledde sin hela bas på miljoner unga, som de redan har en skör relation till, i en riktning de inte vill ha, säger hon.
Kim Iversen understryker också att en sådan operation inte bara skulle handla om att eliminera Kirk, utan om att skicka en tydlig signal.
— Den som har mest att vinna och som har sofistikationen att genomföra detta och som har kopplingar till vår polis för att kunna plantera bevis som pistoler med trans-budskap överallt, vad det nu må betyda. Min gissning är Israel.
Genom att ställa frågan ”cui bono” – vem som gynnas – placerar Iversen mordet i ett geopolitiskt sammanhang snarare än ett inrikespolitiskt. I hennes analys är motivet lika mycket strategiskt som personligt: att undvika en spricka i den amerikanska konservativa rörelsen när det gäller stödet för Israel.
Fortfarande många obesvarade frågor
Robinsons gripande ger myndigheterna en misstänkt att pröva bevisen mot, men enligt Kim Iversen och flera andra analytiker slår det inte ut de alternativa tolkningarna.
Hennes slutsats är att narrativet om en ensam radikal vänsteraktivist inte är trovärdigt, att händelsen istället bär spår av en professionell operation, att rapporterna om ”utländska underrättelseuppgifter” är märkliga och tyder på yttre inblandning samt att Israel har mest att vinna på att Kirk tystades just nu när han blivit alltmer kritisk.
Mordet på Charlie Kirk kommer därför sannolikt att fortsätta diskuteras både inom det officiella rättsväsendet och i alternativa medier där teorier om geopolitiska motiv och utländsk inblandning lever vidare.
Offer: Charlie Kirk, 31, konservativ aktivist och grundare av Turning Point USA
Misstänkt: Tyler Robinson, 22, gripen den 12 september – utreds för mord
Bevis: Patronhylsor med inskriptioner som tolkats som vänstersymboler
Utredning: FBI och lokala myndigheter utreder Robinsons motiv och eventuella kopplingar till andra
Alternativa spår: Journalisten Kim Iversen pekar på möjliga geopolitiska motiv och misstänker israelisk inblandning
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
