Annons:

Amazonasstam fick tillgång till internet – oroas över porrberoende

Uppdaterad juni 9, 2024, Publicerad juni 8, 2024
– av Sofie Persson
Två äldre personer från Marubo-stammen i traditionell utsmyckning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Sedan Marubo-stammen i den brasilianska delen av Amazonas fick internet för nio månader sedan har alltfler blivit beroende av pornografi och sociala medier, enligt de äldre. Man upplever också att många blivit latare och att fler uppvisar ”aggressivt sexuellt beteende” än tidigare.

Marubofolket fick tillgång till internet via Elon Musks internettjänst Starlink, som är känd för att bland annat kunna kopplas upp i avlägsna områden, för cirka nio månader sedan. Det togs initialt emot med glädje, och är bland annat tänkt att användas för att kunna få kontakt med omvärlden i nödsituationer, som exempelvis dödliga ormbett eller liknande. Samtidigt har det på kort tid förändrat kulturen i det lilla stamsamhället där alltfler uppges bli beroende av både pornografi och sociala medier.

När det kom var alla glada, säger 73-åriga Tsainama Marubo till The New York Times. Men nu har saker och ting blivit värre. Ungdomarna har blivit lata på grund av internet, de lär sig de vitas sätt att leva.

”Aggressivt sexuellt beteende”

Även 40-årige Alfredo Marubo, alla i stammen har samma efternamn, är orolig eftersom han tror att tillgången till internet kan vända upp och ner på normerna i samhället. Bland annat pekar han mot att många unga män delat pornografiska filmer i gruppchattar och att det förekommit mer ”aggressivt sexuellt beteende” hos vissa av dem.

Annons:

–  Vi är oroliga för att unga människor ska vilja prova det, säger han angående filmerna männen tittar på.

Marubo ligger i Brasilien ungefär två dagars fotvandring och via båt från samhället. Stammen har cirka 2000 medlemmar och man beskrivs vara en ”kysk” stam, där de bland annat normalt sett inte ens kysser varandra offentligt.

Många unga tillbringar också extremt mycket tid på sina mobiler, vilket påverkar vardagslivet, bland annat vittnar man om att en del är så uppkopplade att de inte ens talar med sina familjer. Det ska också påverka matförsörjningen negativt.

I byn äter man inte om man inte jagar, fiskar och planterar, säger 42-åriga Tama-Say Marubo. Vissa ungdomar upprätthåller våra traditioner. Andra vill bara tillbringa hela eftermiddagen med sina telefoner.

Begränsad mobilanvändning

Däremot uppger man att internetuppkopplingen varit till hjälp för att upprätta en stabil kontakt med omvärlden. Bland annat kan man dela utbildningsresurser med andra stammar, få kontakt med familj som bor i andra delar av världen eller hjälp vid nödsituationer.

Ledarna i byn har nu beslutat införa en begränsad användning av internetuppkopplingen till två timmar på morgonen och fem timmar på kvällen. Söndagar är det okej att sitta hela dagen om man så önskar. Föräldrar uttrycker samtidigt oro för att skadan som kommit med internettillgången redan är skedd och de äldre i byn är oroliga för att deras historia och kultur, som man för vidare genom berättande i sociala sammanhang, kommer att försvinna helt.

Även en del tjänstemän i Brasilien, uppger New York Times, uttrycker skepsis kring att införa uppkoppling i avlägsna samhällen eftersom risken att lokala kulturer urholkas ses som stor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina släpper visumkrav för svenskar

Publicerad idag 10:29
– av Redaktionen
Snart blir det enklare att besöka Kinesiska muren och andra kinesiska resmål.

Svenska medborgare kommer snart att kunna resa till Kina utan visum. Det meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under ett besök i Peking.

Sverige har hittills varit ett av få europeiska länder som saknat visumfritt inträde till Kina, trots att de flesta andra nationer på kontinenten fått tillgång till de nya reglerna.

Det är mycket glädjande och inte minst har företagen efterfrågat det här länge. Vi vet inte detaljerna i detta om kraftträdande eller exakt utformning, men jag förväntar mig att vi får det här inom kort. Men som jag uppfattar det så kommer det att omfatta svenska medborgare, säger Stenergard till skattefinansierade SVT.

I juli i år utökade Kina sin visumfria policy till att omfatta totalt 74 länder, där medborgare kan besöka landet i upp till 30 dagar utan visum. Nästan hela Europa ingår i avtalet, men Sverige och Storbritannien har hittills stått utanför.

Annons:

För svenska resenärer och företag innebär förändringen en stor lättnad, då ansökan om visum tidigare varit tidskrävande och kostsam.

Svenska företag har tyvärr under lång tid drabbats av mycket regelkrångel, inte minst på EU-nivå, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Italiensk chefredaktör: ”Vi importerar fattigdom”

Migrationskrisen i Europa

Publicerad yesterday 18:17
– av Jan Sundstedt
En grupp migranter demonstrerar i Treviso.

Färsk statistik från den italienska myndigheten Istat visar att personer med invandrarbakgrund står för en betydande del av landets absoluta fattigdom. Samtidigt sjunker fattigdomsnivåerna bland hushåll där båda föräldrarna är italienare.

Siffrorna har på nytt satt fart på debatten om massinvandringens samhällsekonomiska konsekvenser.

Statistiken visar att mer än en tredjedel av invandrarna, 35,6 procent, lever under fattigdomsstrecket – en nivå som är fem gånger högre än bland den italienska befolkningen.

Maurizio Belpietro, chefredaktör för dagstidningen La Verità och en tongivande politisk debattör, har skrivit en uppmärksammad krönika där han argumenterar för att Italien de facto ”importerar fattigdom”.

Annons:

Belpietro lyfter fram att icke-EU-medborgare visserligen utgör under en tiondel av befolkningen, men ändå representerar en dryg tredjedel av alla som lever i fattigdom.

”Av de 2,2 miljoner hushåll som lever i fattigdom, det vill säga som inte har tillräckliga inkomster för att upprätthålla en minimistandard, är 1,5 miljoner italienska och 733 000 utländska”, skriver han i tidningen.

Fattigdom bland blandade familjer

Bland familjer där en förälder är italienare och den andre utlandsfödd ligger fattigdomsandelen på 30,4 procent, enligt Istat. Till jämförelse har familjer där båda föräldrarna är italienska medborgare en fattigdomsandel på 6,2 procent.

Den politiska kommentatorn Francesca Totolo har kommenterat siffrorna på X och ifrågasätter föreställningen om att arbetskraftsinvandring gynnar pensionssystemet.

”Det är och kommer att vara italienare som måste betala för bistånd, subventioner, bostäder och pensioner till utlänningar utan resurser”, skriver hon.

Stora skillnader mellan invandrargrupper

Debatten om invandringens ekonomiska effekter pågår även i andra europeiska länder. Argumentet att storskalig invandring skulle vara lösningen på pensionssystemens utmaningar har allt oftare kommit att ifrågasättas när forskningsdata presenteras.

Det finns dock betydande skillnader mellan olika invandrargrupper. EU-medborgare, särskilt från vissa medlemsländer, bidrar ofta positivt till ekonomin och skatteintäkterna, medan mönstret ser annorlunda ut för medborgare från länder utanför unionen.

En holländsk studie visade att migration hade kostat staten omkring 400 miljarder euro under perioden 1995-2019 och i Tyskland beräknas de årliga utgifterna för massinvandring till minst 50 miljarder euro.

Samtidigt framhåller bedömare att beräkningar av migrationens ekonomiska kostnader ofta underskattar de faktiska utgifterna, som i verkligheten tenderar att bli betydligt högre än prognoserna.

”Kostar mer än den inbringar”

Den franske forskaren och författaren Jean-Paul Gourévitch konstaterade i en radiointervju med Radio Sud 2021 att sysselsättningssiffror inte stödjer bilden av att invandring till Frankrike ger ekonomiska nettovinster.

— Jag har forskat omfattande kring detta och i dag råder enighet över hela det politiska spektret i Frankrike om att invandring kostar mer än den inbringar, förklarade Gourévitch.

Han påpekade att ekonomer med olika politisk hemvist uppskattar kostnaderna olika. Vänsterorienterade bedömare anger ett årligt underskott på sex till tio miljarder euro, medan högerorienterade pekar på siffror mellan 40 och 44 miljarder euro.

— Min egen forskning visar att underskottet ligger på 20 till 25 miljarder euro, sa han i intervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump planerar att prioritera vita flyktingar

Donald Trumps USA

Uppdaterad today at 00:42, Publicerad yesterday 13:05
– av Isac Boman
Trump-administrationen överväger en radikal omvandling av det amerikanska flyktingprogrammet.

Trump-administrationen överväger omfattande förändringar av USA:s flyktingsystem som skulle ge förtur åt engelsktalande, vita sydafrikaner och regimkritiska européer.

Enligt interna dokument som New York Times tagit del av skulle programmet omvandlas från att främst ta emot flyktingar från Afrika, Mellanöstern och andra delar av världen till att fokusera mer på vita flyktingar.

Förslagen presenterades för Vita huset i april och juli av tjänstemän från utrikesdepartementet och säkerhetsdepartementet. President Trump har tidigare beordrat myndigheterna att utreda huruvida flyktingmottagande ligger i USA:s intresse och pausade redan första dagen i ämbetet hela programmet.

De föreslagna förändringarna lägger vikt vid huruvida sökande kan anpassa sig till USA och flyktingar ska instrueras att delta i kurser om ”amerikansk historia och värderingar” samt ”respekt för kulturella normer”.

Annons:

Trump rekommenderas att prioritera européer som har ”utsatts för repressalier på grund av fredligt uttryckta åsikter online, såsom motstånd mot massmigration eller stöd för ’populistiska’ politiska partier”.

Trump har redan gett prioritetsstatus till afrikander, den vita befolkningsgrupp som en gång styrde Sydafrikas apartheidregim. Trump har hävdat att de utsätts för rasförföljelse, ett påstående som sydafrikanska regeringstjänstemän tillbakavisar.

Drastisk minskning

Enligt dokumenten har USA:s mottagande av flyktingar gjort landet alldeles för ”mångkulturellt”.

”Den kraftiga ökningen av mångfald har minskat det sociala förtroende som är nödvändigt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera”, står det i dokumenten.

Trump planerar att minska antalet flyktingar från 125 000 till 7 500 per år. Administrationen föreslår också att hundratusentals personer som redan befinner sig i ansökningsprocessen ska få sina ansökningar avbrutna.

— Det borde inte komma som någon överraskning att utrikesdepartementet genomför den folkvalda presidentens prioriteringar, kommenterade Thomas Pigott, talesman för utrikesdepartementet.

Ilska mot planerna

Uppgifterna om att USA kan komma att fokusera mer på vita flyktingar har mötts av ilska och upprördhet från flyktingaktivister och vänsterliberala profiler.

Barbara L. Strack, tidigare chef för flyktingavdelningen vid medborgarskaps- och immigrationsmyndigheten, är en av många som är mycket kritisk till förslagen:

— Det visar en förutfattad uppfattning hos vissa i Trump-administrationen om vilka som är de verkliga amerikanerna, beklagar hon och fortsätter:

— Och de tror att det är vita och kristna människor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 15, 2025
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA – den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.